Färre tror på Nato

Publicerad: 5 mars 2026, 08:49 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Förtroendet för Nato har minskat enligt Medieakademins årliga förtroendebarometer och ligger nu på 47 procent, 10 procentenheter lägre än förra året. Polisen toppar listan med 75 procent följt av Försvarsmakten med 69 procent; Kungahuset ökar till 53 procent och Riksbanken till 64 procent (+15 procentenheter), medan Sveriges Radio har 65 procent bland de 2 500 tillfrågade.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken "Färre tror på Nato" ramar in mätningen som ett tapp i tilltro och kan uppfattas som en negativ vinkling mot Nato, trots att nivån fortfarande anges som 47 procent. Texten följer dock främst barometerns rangordningar och placerar Nato i en bredare lista av institutioner, vilket dämpar en ensidig Nato-fokusering.

💬 Språkvinkling

Språket är i huvudsak neutralt och statistiskt ("minskar", "ökar", "procentenheter"). Ordet "tror" i rubriken kan ge en mer känslomässig/identitetsbetonad tolkning än "förtroende", men övriga formuleringar är sakliga.

⚖️ Källbalans

Endast en källa/perspektiv används: Medieakademins förtroendebarometer och dess siffror. Inga röster från Nato-företrädare, Försvarsmakten, kritiker eller oberoende forskare som kan förklara förändringen eller diskutera mätmetodens begränsningar.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kontext om varför förtroendet för Nato minskar (t.ex. aktuella händelser, debatt eller policybeslut) och hur frågan ställts. Ingen redovisning av felmarginal, urval/representativitet eller om förändringen är statistiskt säkerställd, vilket är relevant vid jämförelser över tid.

✅ Slutsats

Inslaget är primärt teknokratiskt och institutionsfokuserat: det redovisar mätresultat och ranking utan politisk argumentation. Den enda tydliga vinkeln är rubrikens negativa framing av Nato-tappet, men i övrigt undviks ideologiska tolkningar och konfliktlinjer. Avsaknaden av förklarande kontext och motröster pekar mer på neutral, sifferdriven rapportering än ett vänster- eller högerspår.

30% Vänster · 65% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till Nato och militarisering. Artikelns fokus på att förtroendet för Nato minskar förstärker en problemram som ligger nära V:s skepticism mot alliansen, även om inga politiska slutsatser uttalas. Att Försvarsmakten samtidigt har högt förtroende kan skilja på nationellt försvar och Nato, vilket ofta är en V-nära distinktion. Den sakliga tonen gör ändå att stödet är indirekt men gynnsamt.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna är tydligt pro-Nato och har profilerat sig på Nato och försvar. Artikelns huvudpoäng att svenskarnas förtroende för Nato minskar ramar in Nato som en institution på väg att tappa legitimitet. Även om tonen är saklig saknas motröster, förklaringar eller argument som skulle kunna balansera bilden. Det ger en implicit problemformulering som kan användas mot M:s starka Nato-fokus.

Kristdemokraterna

KD är tydligt Nato-positivt och kopplar trygghet till starkt försvar och nära allierade. När artikeln framhäver en tydlig nedgång i förtroende för Nato utan förklaringar eller kontext kan det undergräva den legitimitetsbild KD gärna bygger kring alliansen. Att Polisen och Försvarsmakten har högt förtroende är i sig positivt för KDs trygghetsinramning. Men huvudrubriken och förstahandsfokus ligger på Natos tapp, vilket drar åt en ofördelaktig framing.

Liberalerna

Liberalerna har en starkt internationalistisk och pro-Nato/pro-EU profil. Artikelns framing att färre tror på Nato signalerar minskad tillit till en central del av L:s säkerhetspolitiska berättelse. Eftersom texten saknar argument som försvarar Nato eller förklarar mätförändringen kan den läsas som en enkel men negativ indikator på utvecklingen. Övriga institutionssiffror (polis, SR) är mindre relevanta för L:s kärnfrågor i sammanhanget.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln är i huvudsak deskriptiv och redovisar mätresultat utan att problematisera Natomedlemskapet eller Socialdemokraternas säkerhetspolitiska linje. Genom att lyfta att förtroendet för Nato faller kan den indirekt skapa ett intryck av svagare legitimitet för den nya säkerhetspolitiska inriktningen, men utan att koppla det till partipolitik. Samtidigt nämns högt förtroende för Försvarsmakten, vilket passar S betoning på stärkt försvar efter inträdet.

Sverigedemokraterna

SD stöder Natomedlemskapet men har ofta betoning på nationellt självbestämmande och en mer EU-skeptisk suveränitetsretorik. Ett fallande förtroende för Nato kan indirekt stärka en allmän skepticism mot överstatliga/internationella konstruktioner, men artikeln kopplar inte till sådana slutsatser. Inslaget om högt förtroende för Polisen och Försvarsmakten ligger nära SD:s trygghetsprofil, men framställs som mätdata snarare än värdering.

Centerpartiet

Centerpartiet är pro-EU och har accepterat Nato som del av ett bredare internationellt samarbete. Artikeln presenterar en nedgång i Nato-förtroende utan analys eller normativt språk, vilket gör den svår att tolka som stöd eller kritik mot C:s linje. Att SR toppar medieförtroendet och att institutioner som Riksbanken ökar ligger mer i linje med förtroende för samhällsbärande institutioner än med någon specifik C-fråga. Sammantaget är vinkeln mest opinionsmätande.

Miljöpartiet

Miljöpartiet har rört sig mot att acceptera Nato i praktiken men har en freds- och solidaritetsbetonad tradition där militärallianser ofta problematiseras. Att förtroendet för Nato minskar kan passa en sådan försiktigare inställning, men artikeln erbjuder ingen värderande kontext eller koppling till alternativ säkerhetspolitik. Fokus på institutionellt förtroende (polis, SR, Riksbanken) är generellt och inte klimat- eller migrationsinramat. Sammantaget blir effekten mest neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935