slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Socialstyrelsen: Barn med trotssyndrom faller mellan stolarna

Publicerad: 3 juni 2026, 06:33 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En ny kartläggning från Socialstyrelsen visar att många barn och unga med trotssyndrom eller uppförandestörning inte fångas upp av vården — upp till fyra procent kan uppfylla kriterierna. Majoriteten får ingen vård, ofta på grund av samsjuklighet med ADHD/autism eller för att föräldrar avstår på grund av stigma, vilket enligt myndigheten kan leda till socialt utanförskap eller kriminalitet.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in problemet som ett systemfel: barn “faller mellan stolarna” och vården misslyckas fånga upp dem. Texten förstärker detta med riskbilder om utanförskap och kriminalitet, vilket driver en angelägenhetsframing för tidigare insatser. Innehållet matchar rubriken men betonar främst behov av vård- och stödåtgärder snarare än alternativa förklaringar.

💬 Språkvinkling

Språket är alarmistiskt men inte polemiskt: “stor grupp”, “allvarligt”, “tusentals”, “riskerar kriminalitet”. Stigma-ramen avfärdar “dålig uppfostran” och lyfter biologiska förklaringar, vilket kan styra läsaren mot medicinsk/social tolkning.

⚖️ Källbalans

Källorna är nästan uteslutande Socialstyrelsens kartläggning och en medicinskt sakkunnig från myndigheten. Perspektiv från skolor, socialtjänst, föräldrar, barn/unga, forskare med olika syn på diagnoser eller vårdprioriteringar saknas, liksom regionernas ansvariga.

🔎 Utelämnanden

Artikeln ger få data om regionala skillnader, befintliga vårdprogram, väntetider eller hur stor andel som får andra insatser (skola/socialtjänst) utan diagnos. Den diskuterar inte resurs- och prioriteringskonflikter, evidens/effekt av psykosociala insatser eller risk för överdiagnostik kontra underdiagnostik.

✅ Slutsats

Inslaget lutar svagt åt Center genom en teknokratisk, myndighetsdriven problemformulering: kartläggning, prevalens och behov av bättre uppfångning i vården. Det finns ett visst vänsterdrag i betoningen av samhälleliga stödinsatser och minskad moraliserande syn, men utan tydlig politisering, resurskrav eller kritik av marknad/privata aktörer. Avsaknaden av alternativa perspektiv gör vinkeln mer institutionell än ideologiskt kampinriktad.

44% Vänster · 46% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln ramar in problemet som ett systemfel där barn "faller mellan stolarna" i vården, vilket ligger nära Socialdemokraternas betoning på ett välfungerande, offentligt ansvarstagande välfärdssystem. Den lyfter risk för socialt utanförskap och kriminalitet om insatser uteblir, en trygghetslogik som S ofta kopplar till tidiga förebyggande åtgärder. Fokus på psykosociala insatser framför enbart läkemedel harmonierar med en mer bred välfärds- och socialpolitisk ansats.

Vänsterpartiet

Artikeln betonar att många barn inte får vård och att bristen kan leda till utanförskap, vilket passar Vänsterpartiets fokus på jämlik tillgång till välfärd och tidiga sociala insatser. Den problematiserar stigma och föreställningen om "dålig uppfostran", vilket ligger nära V:s strukturella syn på sociala problem. Att psykosociala insatser lyfts fram framför enbart läkemedel harmonierar med en mer omsorgs- och resursorienterad välfärdsram.

Kristdemokraterna

Artikeln lyfter att föräldrar kan dra sig för att söka hjälp på grund av stigma och missuppfattningar om uppfostran, vilket tangerar KD:s familje- och gemenskapsperspektiv och behov av stödjande institutioner runt barn. Den betonar psykosociala insatser och tidig hjälp för att motverka framtida utanförskap och kriminalitet, i linje med KD:s betoning på förebyggande trygghet och stark kärnvälfärd. Fokus ligger på att vården ska fungera sammanhållet, snarare än på ideologiska marknadsreformer.

Liberalerna

Artikeln ramar in problematiken som att barn inte fångas upp av vården och att tidiga, psykosociala insatser är centrala, vilket ligger nära Liberalernas fokus på tidiga insatser och att bryta riskkedjor till utanförskap. Den avdramatiserar moraliserande förklaringar ("dålig uppfostran") och betonar kunskaps- och evidensperspektiv, typiskt för en socialliberal problemformulering. Även kopplingen till framtida krock med lagen passar L:s betoning på att förebygga gäng- och normbrytande utveckling genom tidiga insatser.

Miljöpartiet

Artikeln betonar stigma, behov av vård och psykosociala insatser samt risk för socialt utanförskap om samhället inte fångar upp barn i tid, vilket ligger nära Miljöpartiets socialt inkluderande välfärdsram. Den använder ett solidaritets- och förebyggandeperspektiv snarare än ett straff- eller skuldfokus. Även om klimat saknas, matchar vinkeln MP:s betoning på att stärka samhällsstöd och minska utsatthet genom tidiga insatser.

Neutral för

Moderaterna

Artikeln fokuserar främst på vårdens diagnostik och behandlingskedjor och tar inte tydlig ställning i frågor om driftform, valfrihet eller skattenivåer, vilket gör att den varken stärker eller undergräver Moderaternas kärnlinjer. Kopplingen till risk för framtida kriminalitet ligger i linje med M:s trygghetsfokus, men texten argumenterar inte för repressiva åtgärder utan för vård och psykosocialt stöd. Sammantaget blir vinkeln mer professionellt vårdcentrerad än partipolitisk.

Sverigedemokraterna

Artikeln beskriver ett vårdglapp och stigma kring diagnoser, snarare än frågor om migration, kultur eller "vi och dom"-ramar som ofta är centrala för SD. Den nämner risk för kriminalitet, men förklaringsmodellen är vård/psykiatri och tidiga insatser, inte hårdare straff eller ordningspolitik. Eftersom inga identitets- eller integrationsperspektiv förs in blir kopplingen till SD:s profil svag och framställningen landar i stort sett neutralt.

Centerpartiet

Texten handlar om brister i att upptäcka och behandla trotssyndrom/uppförandestörning och diskuterar varken decentralisering, landsbygdsperspektiv eller företagande som är centralt för Centerpartiet. Den är inte heller tydligt EU- eller klimatramad. Budskapet om tidiga psykosociala insatser kan passa en socialliberal välfärdssyn, men artikeln driver ingen tydlig reformagenda som matchar C:s profil. Därför blir den överlag neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935