Regeringen tillsätter ”haveriutredning” om vårdens journalsystemen

Publicerad: 4 maj 2026, 13:08 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Regeringen har gett E‑hälsomyndigheten i uppdrag att göra en så kallad "haveriutredning" om vårdens journalsystem, bland annat för att analysera konkurrensen på marknaden och upphandlingarna efter kritik mot system som Cosmic och Millenium. Myndigheten ska identifiera återkommande svårigheter i upphandlingsprocesserna och lämna sin rapport senast den 9 november i år för att ge stöd åt regionerna vid införande av journalsystem.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken laddar starkt genom ordet "haveriutredning" och sätter en krisram som kan förstärka bilden av ett systemkollapsläge. Inramningen kopplas tydligt till Uppdrag granskning och sju dödsfall, vilket ger hög problemtyngd även om texten samtidigt betonar att ministern inte pekar ut Cosmic. Fokus blir ansvar/fiasko snarare än bredare digitaliserings- och styrningsfrågor.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade uttryck som "haveriutredning", "gått snett", "misslyckanden" och "få tillbaka förtroendet" förstärker en negativ tonalitet. Samtidigt återges ministerns formuleringar om att "ryggraden" måste fungera, vilket driver dramatik och brådska i narrativet.

⚖️ Källbalans

Artikeln lutar tungt på socialministerns pressträff och SVT:s egen granskning som utgångspunkt. Vårdpersonal nämns som vittnen till produktionsfall, men inga direkta citat från regioner, E-hälsomyndigheten, leverantörer eller oberoende IT/upphandlingsexperter finns med. Det ger begränsad flerperspektivitet kring orsaker och ansvar.

🔎 Utelämnanden

Det saknas konkret metod- och evidensunderlag för påståenden om produktionsnedgång (mätperiod, jämförelse, alternativa förklaringar). Ingen tydlig genomgång av regionernas styrning/upphandling, leverantörernas ansvar, patientsäkerhetsdata i stort eller tidigare statliga initiativ inom e-hälsa. Även möjliga fördelar/utfall av systemen och vad "nationell digital infrastruktur" innebär lämnas otydligt.

✅ Slutsats

Vinkeln är främst teknokratisk och styrningsorienterad: fokus ligger på utredning, upphandlingsprocesser och myndighetsstöd snarare än på ideologiska lösningar som mer marknad eller mer stat. Artikeln problematiserar konkurrens och misslyckad implementering men without att driva en tydlig vänster- eller högerlinje, vilket ger en mittenprägel med viss negativ krisram.

28% Vänster · 54% Center · 18% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Artikeln använder starka ord som "haveri" och fokuserar på misslyckade upphandlingar och marknadsproblem kring vårdinformationssystem, vilket ligger nära V:s kritik mot marknadslogik i välfärden. Genom att betona konsekvenser för vårdpersonal och vårdproduktion förstärks en bild av att systembyten drivits på ett sätt som skadat verksamheten. Även att staten via E-hälsomyndigheten ska dra slutsatser stödjer V:s syn på starkare offentlig kontroll. Sammantaget gynnar inramningen V.

Kristdemokraterna

Artikeln är tydligt byggd kring socialminister Jakob Forssmed (KD) och återger hans problemformulering och ansvarstagande i relativt okritisk ton. Fokus på patientsäkerhet, återvunnet förtroende och att journalsystem "måste fungera" ligger nära KD:s välfärds- och vårdprofil. Den framhäver även en större reform om nationell digital infrastruktur, vilket stärker bilden av handlingskraft. Sammantaget blir artikeln gynnsam för KD:s framing.

Ofördelaktig för

Centerpartiet

Genom att beskriva journalsystemen som "haveri" och lyfta sjunkande produktion efter införande skapas en skeptisk bild av dagens upphandlings- och leverantörsmarknad. Uppdraget att analysera konkurrensen och återkommande upphandlingssvårigheter antyder att marknadslösningar inte fungerat väl i praktiken. Detta går delvis på tvärs mot Centerpartiets marknadsvänliga och decentralistiska tilltro till upphandling och konkurrens. Därför blir vinkeln svagt negativ för C.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln fokuserar på journalsystem som "haveri" och behov av att återupprätta förtroende, men kopplar inte tydligt problemen till vinstuttag eller privatisering i välfärden, vilket är centralt för Socialdemokraterna. Den framhäver regionernas ansvar och en statlig myndighetsroll som stöd, vilket kan passa S:s syn på stark offentlig kapacitet. Samtidigt saknas en tydlig ram om jämlik vård eller välfärdsstyrning. Sammantaget varken stärker eller undergräver S tydligt.

Moderaterna

Framställningen betonar styrning, upphandling och fungerande "ryggrad" i vården snarare än ideologisk kritik av marknaden. Att E-hälsomyndigheten ska analysera konkurrensen kan tolkas som en teknokratisk kvalitetssäkring som M kan acceptera, men artikeln antyder också att upphandlingar misslyckats och behöver statlig slutsatsdragning. Tonen är mer problemorienterad än pro-marknad. Därför blir effekten i huvudsak neutral gentemot Moderaternas linje.

Sverigedemokraterna

Artikeln ramar in frågan som ett systemfel i offentlig styrning och digital infrastruktur, utan att koppla till migration, nationell suveränitet eller public service-kritik som SD ofta betonar. Kritiken mot "misslyckanden" i upphandling kan passa SD:s fokus på effektiv stat och ordning, men artikeln driver ingen tydlig nationalistisk eller kulturpolitisk vinkel. Den lyfter heller inte prioritering av välfärd för medborgare. Sammantaget neutral i relation till SD.

Liberalerna

Artikeln är sak- och styrningsorienterad: den handlar om upphandling, konkurrensanalys och nationell digital infrastruktur snarare än ideologiska skiljelinjer. Det passar Liberalernas teknik- och reformperspektiv, men den kopplar inte till L:s kärnfrågor som skola, integration eller värdegemenskap. Samtidigt ger ord som "haveri" en negativ bild av hur systemreformer genomförts, utan att peka ut lösningar i liberal riktning. Sammantaget neutral för L.

Miljöpartiet

Artikeln rör digital vårdinfrastruktur och upphandling och saknar tydliga klimat-, miljö- eller socialrättvise-ramar som Miljöpartiet ofta prioriterar. Den positiva betoningen på nationell digital infrastruktur kan i viss mån passa MP:s syn på offentliga investeringar och robusta system, men texten driver ingen grön omställningsvinkel. Den diskuterar heller inte jämlikhet eller rättigheter kopplat till digitalisering. Därför blir den i huvudsak neutral gentemot MP.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935