Ny rapport: Så kan Tiktok påverka valet

Publicerad: 21 april 2026, 09:39 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En ny rapport från Internetstiftelsen visar att 48 procent av förstagångsväljarna nu tar del av politiskt innehåll på TikTok, jämfört med 23 procent vid valet 2022, medan andelen bland redan röstberättigade är under tio procent. Rapporten visar också att Facebook tappat mest i politiskt engagemang och att många oroar sig för AI-genererat innehåll; var fjärde förstagångsväljare har avstått från politiskt engagemang på grund av nätets samtalsklimat.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in Tiktok som en potentiell påverkansfaktor i valet, vilket kan skapa en risk- eller alarmkänsla. Brödtexten bygger dock främst på deskriptiv statistik om medievanor och samtalsklimat, snarare än konkreta belägg för faktisk valpåverkan eller manipulation. Vinkeln blir därför mer ”påverkan” än ”användning/arena”, vilket kan ge rubrik–innehåll-mismatch.

💬 Språkvinkling

Språket är mest sakligt, men ord som "kampen om de unga", "rädda", "hat eller hot" och "otillbörlig valpåverkan" förstärker en problem- och riskram. Samtidigt balanseras det något med att AI också beskrivs som en möjlighet.

⚖️ Källbalans

I praktiken dominerar en källa: Internetstiftelsen via kommunikationschefen Jannike Tillå, plus referenser till EU-regler och Metas annonsförbud. Inga oberoende forskare, valmyndigheter, partier eller civilsamhällesaktörer får kommentera, och inga unga användarröster eller Tiktok/Meta-representanter kommer till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln skiljer inte tydligt mellan exponering för politiskt innehåll och faktisk påverkan på röstande, och den saknar data om vilka aktörer som når unga (partier, influencers, utländska konton). Den tar inte upp metod/urval i rapporten eller osäkerheter, och ger få exempel på vilka AI- eller desinformationsrisker som faktiskt observerats i Sverige.

✅ Slutsats

Inslaget är i huvudsak teknokratiskt och deskriptivt: fokus ligger på mätningar, plattformsskiften och regelverk snarare än normativt ställningstagande. Risker (hat/hot, AI, otillbörlig påverkan) lyfts, men utan tydliga politiska skuldpekanden eller krav på starkare statliga ingrepp. Det ger en centerpräglad, institutions- och faktaorienterad inramning med begränsad ideologisk lutning.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Liberalerna

Artikeln betonar risker för demokratin via otillbörlig valpåverkan, svåridentifierat AI-innehåll och ett hårt samtalsklimat som tystar unga, vilket ligger nära L:s fokus på att skydda demokratiska institutioner och motverka extremism/hot. Att EU-regler presenteras som ett verktyg för att hindra valpåverkan passar en regel- och rättsstatsorienterad liberal ansats. Den lyfter också utbildningsbehovet implicit (svårt att avgöra AI), vilket stämmer med L:s kunskaps- och medborgarkompetensperspektiv.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln ramar in Tiktok och AI främst som en demokratisk utmaning och möjlighet, utan att knyta det till klassisk välfärds- eller fördelningspolitik. Betoningen på otillbörlig valpåverkan och behov av tydliga spelregler ligger i linje med en institutionellt orienterad syn på demokratisk styrning, men artikeln tar inte ställning för specifika regleringsförslag. Den lyfter också oro för hat och hot som hämmar deltagande, vilket kan passa S retoriskt, men förblir allmänt hållen.

Moderaterna

Framställningen fokuserar på informationsmiljö, EU-regler och risker med AI-genererat innehåll, snarare än skatter, arbetslinje eller kriminalpolitik. Att Metas annonsförbud kopplas till EU-regler presenteras sakligt utan tydlig kritik eller stöd, vilket varken gynnar eller missgynnar M:s EU- och ordningsbetonade profil. Tonen om "risker" och "otillbörlig påverkan" kan indirekt harmoniera med trygghetsnarrativ, men utan partipolitiska implikationer.

Sverigedemokraterna

Artikeln betonar sårbarheter i sociala medier och svårigheten att avgöra AI-innehåll, men undviker att peka ut externa aktörer, kulturkonflikter eller nationell suveränitet som förklaringsram. EU-regler nämns som bakgrund till plattformsförändringar utan värderande språk, vilket inte triggar SD:s typiska EU-kritiska inramning. Samtalsklimat, hat och hot lyfts, men kopplas inte till migration, identitet eller "cancelkultur" i den form SD ofta använder.

Centerpartiet

Fokuset ligger på ungas medievanor, plattformsförskjutningar och AI:s roll, inte på decentralisering, företagande eller klimatpolitik. EU:s regler presenteras som ett motiv till annonsstopp utan tydlig normativ tolkning, vilket varken stärker C:s pro-europeiska men decentralistiska hållning eller utmanar den. Att AI kan hjälpa väljare matcha åsikter med partier kan passa en teknikoptimistisk liberal ton, men artikeln gör ingen ideologisk poäng av det.

Vänsterpartiet

Artikeln ramar in sociala medier som en arena där rädsla för hat och hot minskar politiskt deltagande, vilket kan ligga nära V:s fokus på maktstrukturer och tryggt offentligt samtal, men utan att koppla det till klass, plattformskapitalism eller reglering av techbolag. EU:s regler nämns i förbifarten och problematiseras inte ur ett demokrati- eller marknadskritiskt perspektiv. Sammantaget är tonen mer teknisk/rapportrefererande än systemkritisk.

Kristdemokraterna

Inramningen handlar om demokratiskt deltagande, oro för samtalsklimat och risker med AI, men kopplas inte till KD:s kärnfrågor som vård, familj eller civilsamhällets roll. Trygghetsperspektivet finns i form av rädsla för hat/hot, vilket kan harmoniera med KD:s betoning på social sammanhållning, men artikeln pekar inte ut lösningar eller ansvar. EU-regler nämns sakligt och blir inte en värderingsfråga.

Miljöpartiet

Artikeln har ett demokrati- och informationsmiljöfokus snarare än klimat, natur eller social rättvisa. Den beskriver EU-regler mot otillbörlig valpåverkan utan att diskutera integritet, plattformsansvar eller civilsamhällets roll i den utsträckning som ofta gynnar MP:s digital- och demokratiperspektiv. Möjligheten att AI kan hjälpa väljare förstå partiers politik nämns, men utan att knyta an till hållbarhets- eller rättviseargument.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935