Ny rapport: Antisemitiska attityder ökar i Sverige

Publicerad: 9 juni 2026, 10:16 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En ny rapport från Forum för levande historia visar att antisemitiska attityder ökat i Sverige mellan 2020 och 2025, med fler som instämmer i antisemitiska påståenden och färre som tar avstånd. Forskarna bakom rapporten säger att det är svårt att fastställa orsaker, men nämner kriget i Gaza och sociala medier som troliga bidragande faktorer, och myndighetens överintendent säger att ökningen inte är helt oväntad.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken slår fast en tydlig problemram (ökande antisemitism) och artikeln håller sig till den utan större nyansering om mått, osäkerheter eller variation mellan grupper. Framing kopplar ökningen till Gaza-kriget och sociala medier, vilket kan styra läsarens tolkning mot samtida politiska händelser snarare än långsiktiga faktorer. Ingen tydlig rubrik–text-mismatch.

💬 Språkvinkling

Språket är mestadels sakligt, men formuleringar som "förstärker och normaliserar" och "allt mer negativ" förstärker allvaret. Värderingen "inte helt oväntat" signalerar en tolkning om förutsägbar trend, men utan emotiv retorik eller skuldbeläggande.

⚖️ Källbalans

Källorna är i praktiken två röster från samma avsändare/krets: myndighetens överintendent och rapportförfattaren. Inga oberoende forskare, civilsamhällesaktörer (t.ex. Judiska centralrådet) eller metodkritiska perspektiv får komma till tals, vilket begränsar bredden i tolkningen.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar centrala metod- och resultatdetaljer: urval, frågeformuleringar, storlek på förändringen, statistisk osäkerhet och vilka typer av påståenden som ökat. Den nämner möjliga orsaker (Gaza/sociala medier) men inte alternativa förklaringar eller jämförelser med andra former av rasism/hat, vilket hade gett mer kontext.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot en teknokratisk, institutionell problemrapportering där myndighets- och expertkällor dominerar och slutsatser hålls försiktiga (svårt att slå fast orsaker). Den undviker politisk konflikt och policyansvar, men ger ändå en samtidskoppling (Gaza, sociala medier) utan bredare motperspektiv. Sammantaget ger detta en centerpräglad, status- och expertorienterad inramning snarare än tydligt vänster- eller högerdriven vinkling.

34% Vänster · 58% Center · 8% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Liberalerna

Vinklingen ligger nära Liberalernas idé om att värdegrund och demokratiska normer hotas när extremism och hat normaliseras, särskilt via sociala medier. Genom att luta sig på myndighet och forskning legitimeras en kunskaps- och utbildningsorienterad ansats, snarare än identitetspolarisering. Att Gaza-kriget nämns som möjlig katalysator utan kollektiv skuldbeläggning passar L:s fokus på att bekämpa antisemitism som demokratifråga. Sammantaget framstår ramen som gynnsam för L.

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Artikeln förklarar ökningen med Gaza-kriget och sociala medier och undviker helt att koppla antisemitism till invandring, islamism eller bristande assimilation, vilket ofta är SD:s huvudram. Genom att hålla sig till myndighets- och forskarröster utan kultur- eller identitetspolitisk konfliktlinje avväpnas SD:s narrativ. Den implicita bilden blir att drivkrafterna är opinionsklimat och digital spridning snarare än demografiska förändringar. Det gör framställningen ogynnsam för SD.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln ramar in antisemitism som ett samhällsproblem kopplat till Gaza-kriget och sociala medier, utan att lägga skuld på migration, "parallellsamhällen" eller ekonomiska klyftor. Den ligger därmed nära en institutionell, kunskapsbaserad problembeskrivning som S ofta accepterar, men saknar koppling till deras egna verktyg (skola, sammanhållning, trygghetspolitik). Avsaknaden av politiska krav gör att den varken stärker eller försvagar S tydligt.

Moderaterna

Texten betonar rapport och expertcitat snarare än lag- och ordningsåtgärder, gränskontroll eller kravpolitik, vilket gör att Moderaternas trygghets- och rättsram inte bekräftas. Samtidigt ifrågasätts inte heller sådana åtgärder, och artikeln pekar inte ut specifika grupper eller misslyckad integration som huvudorsak. Fokus på sociala medier som normaliseringsmotor kan delvis passa M:s intresse för att motverka extremism, men det är implicit. Sammantaget blir vinklingen neutral gentemot M.

Centerpartiet

Artikeln använder en liberal-institutionell inramning (myndighetsrapport, forskare, sociala medier som spridningskanal) som Centerpartiet normalt kan sympatisera med. Men den tar inte upp lösningar som civilsamhälle, utbildning, integration eller decentraliserade insatser, vilket gör kopplingen svag. Avsaknaden av migration- eller landsbygdsperspektiv innebär att den varken stödjer eller kritiserar C:s linje. Därför blir utfallet neutralt.

Vänsterpartiet

Texten betonar antisemitism som attitydproblem och normalisering i sociala medier, men tar inte upp strukturella förklaringar som rasismens maktordningar, klass eller högerextrem organisering som V ofta lyfter. Den undviker också att politisera Israel–Palestina-konflikten i termer av antirasism eller internationell solidaritet, vilket minskar ideologisk resonans. Samtidigt motsäger den inte V:s perspektiv och pekar på ett behov av motverkande insatser. Sammantaget neutral.

Kristdemokraterna

Artikeln framställer antisemitism som en negativ samhällsutveckling och lyfter normalisering via sociala medier, vilket kan harmoniera med KD:s betoning på värdegrund och social sammanhållning. Däremot saknas fokus på konkreta trygghets- och integrationsåtgärder, civilsamhällets roll eller religiös/etisk dimension som KD ofta betonar. Den pekar inte heller ut extremism- eller parallellsamhällesproblem. Därför varken stärker eller undergräver den KD tydligt.

Miljöpartiet

Artikeln betonar hatets spridning och normalisering i sociala medier och kopplar ökningen delvis till Gaza-kriget, men utan att föra ett bredare resonemang om antirasism, mänskliga rättigheter eller samhälleliga motåtgärder som MP ofta knyter till frågan. Den undviker också att diskutera integration, social sammanhållning eller internationell politik mer normativt. Därmed varken bekräftas eller utmanas MP:s profil tydligt. Slutsatsen blir neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935