Läkarna i da Costa-fallet begär ersättning av staten

Publicerad: 11 maj 2026, 10:03 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Efter misslyckade resningsförsök har advokaterna Thomas Olsson och Filip Rydin lämnat in ansökningar om ex gratia-ersättning till staten för läkarna Teet Härm och Thomas Allgén i da Costa-fallet. Läkarna åtalades efter styckmordet på Catrine da Costa 1984 och friades senare från mord, men domskälen angav att de varit ansvariga för styckningen, och justitieminister Gunnar Strömmer har sagt att en sådan ansökan kommer att tas emot och analyseras.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framställer läkarna som legitima ersättningssökande och betonar ”ersättning av staten”, vilket kan rama in frågan som en upprättelse snarare än en prövning av ansvar och rättsliga grunder. Brödtexten stärker den ramen genom att lyfta att de ”aldrig helt rentvåddes” och att utpekandet skett på ”svaga grunder”, vilket drar läsaren mot sympati för de utpekade.

💬 Språkvinkling

Språket är delvis värderande via ord som ”av nåd”, ”svaga grunder” och superlativet ”värsta rättsövergreppet”. Personliga citat om lidande och stöd bygger känslomässig identifikation med Allgén. Samtidigt är flera formuleringar faktaredovisande kring domslut och processen.

⚖️ Källbalans

Källurvalet domineras av de utpekade läkarna och deras advokater samt SVT:s egen granskning. Två politiska röster tas med (Morgan Johansson och Gunnar Strömmer), men ingen oberoende jurist/akademiker som förklarar ex gratia-principer, domskälens problematik eller sannolikheten för bifall. Ingen företrädare för staten/Justitiekanslern, åklagarsidan eller andra berörda perspektiv medverkar.

🔎 Utelämnanden

Artikeln ger begränsad kontext om varför domskälen kunde fastslå styckning trots frikännande för mord, och hur detta förhåller sig till rättssäkerhetsprinciper. Den redogör inte för eventuella motargument mot SVT-dokumentärens slutsatser eller vilka bevis/omständigheter som talade emot läkarna historiskt. Det saknas också tydligare information om ex gratia-processens kriterier, nivåer och tidigare praxis utöver Kevin-fallet.

✅ Slutsats

Inslaget ligger främst i en teknokratisk/rättsprocess-ram med fokus på prövning, domskäl och ex gratia som verktyg, vilket drar mot center. Samtidigt finns en tydlig upprättelse- och rättsövergreppsram som kan gynna en systemkritisk tolkning, men den kopplas inte till bredare omfördelnings- eller välfärdsagenda. Högervinklar som individansvar, hårdare tag eller brotts-/invandringsramar är i princip frånvarande.

38% Vänster · 50% Center · 12% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln ramar in da Costa-fallet som ett rättsövergrepp och lyfter uttryckligen Morgan Johansson (S) som auktoritativ röst som kallar det "det värsta rättsövergreppet". Det ligger nära Socialdemokraternas betoning på ett fungerande samhälle och statens ansvar när systemet svikit. Språket om ersättning "av nåd" förstärker en moralisk skyldighet från staten snarare än en strikt juridisk miniminivå, vilket passar en välfärdsstatlig ansvarsidé.

Vänsterpartiet

Artikeln betonar hur individer kan krossas av statliga och juridiska strukturer och använder ett empatiskt, upprättelseorienterat språk. Den lyfter SVT:s granskning om "mycket svaga grunder" och ramar ersättning som moralisk gottgörelse, vilket ligger nära V:s fokus på maktkritik och skydd för den enskilde mot systemfel. Även om V inte nämns, passar perspektivet om institutionellt övergrepp och behov av upprättelse väl in.

Liberalerna

Ramen är starkt rättsstatlig: svaga grunder, ofullständig rentvåning och problem att överklaga trots friande dom. Det ligger nära Liberalernas fokus på rättssäkerhet och institutioner som skyddar individen mot statens makt. Artikeln normaliserar också statlig kompensation vid systemfel (Kevin-exemplet), vilket stödjer en liberal idé om upprättelse och ansvar när rättsprocessen brustit.

Neutral för

Moderaterna

Moderaterna syns genom justitieminister Gunnar Strömmer (M), men framställs främst som proceduriellt korrekt: han ska ta emot och analysera ansökan. Artikeln är inte tydligt kritisk mot regeringen, men kontrasterar indirekt mot S-citatet som är mer värdeladdat och fördömande. Fokus ligger på rättsskandalens konsekvenser och statlig kompensation snarare än M-profilfrågor som brottsbekämpning eller arbetslinje.

Sverigedemokraterna

Artikeln handlar om rättssäkerhet, felaktiga utpekanden och statlig ersättning, utan att koppla till migration, kultur eller "vi och dom"-ramar som ofta präglar SD. Den problematiserar institutionella misslyckanden, vilket kan passa SD:s kritik mot etablissemang, men det görs utan partipolitisk spets. Avsaknaden av SD-röster och identitets- eller suveränitetsvinkel gör helhetsintrycket neutralt.

Centerpartiet

Centerpartiets kärnfrågor om decentralisering, företagande och grön omställning berörs inte. Rättssäkerhetsfrågan finns implicit, men artikeln vinklar den främst som ett historiskt rättsövergrepp och en ersättningsprocess hos regeringen. Ingen tydlig markering för eller emot statlig ersättning som princip, och inga C-företrädare citeras, vilket gör att kopplingen till C blir svag.

Kristdemokraterna

KD:s betoning på människovärde och upprättelse för drabbade harmonierar med artikelns empatiska skildring av livslånga konsekvenser. Samtidigt saknas KD-röster och artikeln kopplar inte till KD:s profilfrågor som familj, vårdorganisation eller civilsamhällets roll. Fokus är snävt på ex gratia, rättsprocesser och mediedokumentär, vilket ger en i huvudsak neutral relation till KD.

Miljöpartiet

Miljöpartiets huvudteman om klimat, biologisk mångfald och human migrationspolitik berörs inte. Rättssäkerhet och medmänsklighet finns i bakgrunden, men utan grön eller global solidaritetsram. Inga MP-företrädare eller MP-närliggande konfliktlinjer syns, och artikeln fokuserar på juridiska efterspel och statlig ersättning, vilket gör den övergripande kopplingen neutral.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935