Kritiken mot regeringens nya strategi: ”Leder inte till trygghet”

Publicerad: 14 april 2026, 17:39 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Regeringen presenterade en ny nationell strategi mot bland annat mäns våld mot kvinnor, där Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att samordna en nationell samverkansstruktur med 17 myndigheter. Forskaren Carolina Överlien och Roks ordförande Adine Samadi kritiserade strategin för bristande implementering och resurser, menade att den inte alltid bygger på forskning och pekade på behov av behandling, sexualundervisning samt att socialtjänst och polis ger brottsutsatta bättre stöd.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken sätter en kritisk ram redan från start ("Kritiken mot regeringens nya strategi") och antyder att strategin inte skapar trygghet, trots att texten också beskriver flera positiva delar. Fokus hamnar mer på brister i implementering och resursfrågor än på vad strategin faktiskt innehåller eller regeringens motiv. Inramningen blir därmed konflikt- och problemorienterad.

💬 Språkvinkling

Språket är mestadels sakligt, men värderande formuleringar som "inte i tillräckligt hög utsträckning lyssnat" och "nedmonteras" förstärker en negativ bild av regeringens ansats. "Ungdomarna lämnas ... att klara sig själva" är emotionellt och förstärker kritikens tyngd.

⚖️ Källbalans

Två kritiska röster dominerar: en professor vid NCK och Roks ordförande. Regeringen och ansvariga myndigheter får ingen tydlig replik, och inga alternativa expertperspektiv (t.ex. implementeringsansvariga, polis/socialtjänst eller annan forskning) balanserar kritiken.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar konkret redovisning av strategins innehåll, budget/finansiering, tidsplan och mätbara mål, vilket gör det svårt att pröva kritiken. Regeringens svar på påståenden om bristande forskningsstöd och sexualundervisningens förändringar uteblir. Eventuella skäl till vald styrning (17 myndigheter) och tidigare utvärderingar av liknande strategier nämns inte.

✅ Slutsats

Vinkeln prioriterar strukturella förklaringar och statliga/resursbaserade lösningar (skola, behandling, socialtjänst, polis) samt kritik mot att regeringen inte lyssnar på forskning. Avsaknaden av regeringsreplik och konkret policygenomgång gör att texten främst förstärker en välfärds- och jämlikhetsorienterad problemram snarare än en neutral genomlysning. Det ger en svag vänsterlutning i urval och framing, trots relativt sakligt språk.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln ramar in regeringens strategi som otillräcklig utan resurser och konkret implementering, med fokus på skola, socialtjänst och vård/behandling. Den problematiserar nedmontering av sexualundervisning och betonar behov av offentliga satsningar och samordning, vilket ligger nära en socialdemokratisk välfärds- och jämlikhetslogik. Kritiken mot att beslut inte vilar på forskning och att utsatta lämnas utan stöd gynnar ett narrativ om att staten måste leverera verklig kapacitet, inte bara planer. Regeringens trovärdighet på området undergrävs indirekt.

Vänsterpartiet

Artikeln använder en feministisk och strukturellt inriktad ram: mäns våld mot kvinnor, behov av samtyckes- och relationskunskap i skolan samt utbyggd behandling och stöd till utsatta. Fokus på resursbrist, implementering och offentliga institutioners ansvar ligger nära V:s kritik mot "symbolpolitik" utan verkliga satsningar. Genom att låta forskare och kvinnojourer dominera blir perspektivet tydligt välfärds- och rättighetsorienterat. Regeringen framställs som lyssnar för lite på forskning och som riskerar försvaga förebyggande utbildning.

Liberalerna

Artikeln lyfter skolan och sexualundervisningens betydelse för kunskap om relationer och samtycke, och kritiserar förslag om nedmontering. Denna kunskaps- och förebyggandelinje passar väl med Liberalernas starka skolprofil och betoning på värdegrund, jämställdhet och att motverka övergrepp genom utbildning. Även kravet på att rättsväsendet tar brottsoffer på allvar ligger nära en liberal rättsstatslogik. Eftersom kritiken riktas mot regeringen, och L ofta vill framstå som garant för skola och värden, kan artikeln indirekt stärka L:s position.

Miljöpartiet

Artikeln har en tydligt feministisk och välfärdsorienterad inramning, med fokus på stöd till utsatta, behandling, förebyggande arbete i skolan och att politiken ska bygga på forskning. Kritiken mot nedmonterad sexualundervisning och mot strategier utan resurser ligger nära Miljöpartiets betoning på social hållbarhet och rättighetsbaserade insatser. Genom att ge kvinnojourer och genusforskning stort utrymme legitimeras en världsbild där strukturer och normarbete är centralt. Regeringens trovärdighet ifrågasätts, vilket kan gynna oppositionella gröna feministiska argument.

Ofördelaktig för

Moderaterna

Som regeringsbärande parti (i dagens kontext) framställs Moderaterna indirekt som ansvariga för en strategi som riskerar bli "papper" utan resurser och genomförande. Artikeln lyfter särskilt kritik mot tänkt nedmontering av sexualundervisning och brist på behandlingsinsatser, vilket sätter regeringens prioriteringar i dålig dager. Även om krav på att polis och socialtjänst tar brottsoffer på allvar ligger i linje med M:s trygghetsprofil, dominerar en problemformulering om bristande styrning och finansiering. De röster som får utrymme är kritiska experter och jourer, inte regeringen.

Neutral för

Sverigedemokraterna

Artikeln fokuserar på mäns våld mot kvinnor och brister i implementering, med krav på mer resurser och att polis/socialtjänst tar brottsoffer på allvar samt straffar förövare. Det kan delvis matcha SD:s betoning på hårdare tag och myndighetskapacitet, men texten är tydligt förankrad i genus- och samtyckesperspektiv samt kritik mot nedmonterad sexualundervisning, vilket inte är SD:s kärnram. Migration, kulturkonflikter och "parallellsamhällen" saknas helt, vilket gör att artikeln varken stärker eller angriper SD:s huvudnarrativ.

Centerpartiet

Artikeln driver främst en välfärds- och kunskapslinje: implementering, resurser, evidens och fungerande myndighetssamverkan. Det är förenligt med Centerpartiets pragmatiska styrningsperspektiv, men texten kopplar inte frågan till C:s profilfrågor som decentralisering, företagande eller EU-samarbete. Kritiken mot att sexualundervisning föreslås nedmonteras kan harmoniera med en liberal syn på kunskap och förebyggande arbete, men artikeln positionerar inte C vare sig som avsändare eller motpol. Sammantaget blir effekten varken tydligt gynnsam eller skadlig.

Kristdemokraterna

Artikeln betonar trygghet för brottsutsatta, att socialtjänst och polis måste fungera och att förövare ska straffas, vilket delvis ligger i linje med KD:s trygghets- och välfärdsfokus. Samtidigt är textens tyngdpunkt genusrelaterat våld, sexualundervisning och samtyckespedagogik, snarare än familj, civilsamhällets roll eller vårdreformer där KD ofta profilerar sig. Det finns ingen tydlig värdekonservativ konfliktlinje, utan en teknisk kritik om resurser och evidens. Därför blir vinklingen varken klart gynnsam eller ogynnsam för KD.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935