Hemsida hjälper dig hitta skadliga ämnen i smink

Publicerad: 26 maj 2026, 03:12 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Dramaten och Stockholms universitet har lanserat hemsidan Kosmetikakollen som analyserar kosmetiska produkters innehållsförteckningar och identifierar potentiellt skadliga ämnen. Sidan meddelar om en produkt innehåller en eller flera riskfyllda ingredienser (men bedömer inte mängder), och forskaren Natasja Börjeson lyfter särskilt hormonstörande ämnen och ökad allergirisk.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ramar in kosmetika som en risk som behöver avslöjas, vilket kan styra publiken mot ett försiktighets- och varningsperspektiv. Texten följer upp med exempel på cancer/hormonstörningar och att ”sällan” produkter får grönt ljus, vilket förstärker problemramen. Samtidigt nämns att sajten inte väger in mängd och att kausala samband är svåra, men detta hamnar senare och tonas ned i helhetsintrycket.

💬 Språkvinkling

Språket använder starka riskord som ”skadliga”, ”farliga”, ”cancerrisk” och ”cocktail”, vilket kan öka oro. Viss nyansering finns via brasklappar om osäkerhet och att en enskild produkt inte nödvändigtvis leder till skada.

⚖️ Källbalans

Källorna domineras av projektets företrädare (forskare/projektledare) och en maskör kopplad till Dramaten, vilket ger en i huvudsak positiv presentation av verktyget. Inga röster från bransch (kosmetikaföretag), tillsynsmyndigheter (t.ex. Kemikalieinspektionen/Läkemedelsverket) eller oberoende riskbedömare som kan problematisera metod, falska positiva eller regelverkets nivåer.

🔎 Utelämnanden

Det saknas tydlig kontext om gällande EU-reglering av kosmetika, tillåtna gränsvärden och hur ”potentiellt farliga” ämnen bedöms vid verklig exponering. Hemsidans begränsning (ingen dos/mängd-bedömning) kunde kopplas till risken för överdriven oro eller missvisande resultat. Även eventuell finansiering, metodval och validering av verktyget samt hur ofta det ger felaktiga varningar utelämnas.

✅ Slutsats

Insaget har en teknokratisk, konsumentupplysande vinkel där ett verktyg presenteras som lösning utan tydlig partipolitisk laddning, vilket drar mot mitten. Samtidigt finns ett försiktighetsramverk och fokus på kemikalierisker som kan tolkas som något mer reglerings- och skyddsinriktat (svagt vänster). Avsaknaden av myndighets- och branschperspektiv gör att kritisk balans främst gäller metod/kontext snarare än ideologisk konflikt.

38% Vänster · 52% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Miljöpartiet

Artikeln ramar in kemikalier i vardagsprodukter som ett risk- och försiktighetsproblem och lyfter särskilt hormonstörande ämnen som PFAS. Den normaliserar ett "cocktail"-perspektiv där många små exponeringar kan ge skada, vilket ofta används för att motivera starkare miljö- och kemikaliepolitik. Rösterna är forsknings- och konsumentorienterade och betonar proaktivitet samt att produkter sällan får "grönt ljus". Denna miljö- och hälsoriskinramning ligger nära MP:s grundsyn.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln ramar in frågan som ett folkhälso- och konsumentskyddsproblem och lyfter forskning samt ett verktyg för att göra informerade val. Den driver ingen tydlig linje om hårdare statlig reglering, vinstbegränsningar eller välfärdspolitik, vilket gör kopplingen till S mer indirekt. Tonen är försiktig ("många bäckar små") och betonar kunskap snarare än politiska åtgärder. Sammantaget passar det en socialdemokratisk syn på trygghet, men utan tydlig partipolitisk udd.

Moderaterna

Perspektivet är främst konsumentorienterat: en hemsida hjälper individen att välja bort riskämnen. Det ligger i linje med Moderaternas betoning på valfrihet och praktiska lösningar, men artikeln argumenterar inte för marknadslösningar eller mot regleringar. Fokus på PFAS och hormonstörande ämnen kan implicera behov av styrning, men utan krav på ny lagstiftning. Därför varken stärker eller underminerar artikeln tydligt M:s politik.

Sverigedemokraterna

Artikeln handlar om kemikalier i kosmetika och lyfter oro för hormonstörande ämnen och allergier, men kopplar inte till nationell suveränitet, EU-kritik, migration eller kulturfrågor som är centrala för SD. Den bygger på forskarröster och konsumentinformation snarare än ett "vi och dom"-ramverk. Ingen kritik mot myndigheter, public service eller "överreglering" förs fram. Sammantaget är partipolitisk relevans låg och effekten på SD:s positioner blir neutral.

Centerpartiet

Inramningen betonar hållbar konsumtion och informerade val, vilket kan harmoniera med Centerpartiets miljöprofil och marknadsvänliga syn på att underlätta gröna val. Samtidigt saknas diskussion om styrmedel, innovation/entreprenörskap eller EU-samarbete som C ofta betonar. Artikeln är mer en konsumentupplysning än ett politiskt argument. Därför blir alignment i huvudsak neutral.

Vänsterpartiet

Artikeln problematiserar kemikalierisker och antyder att produkter ofta innehåller potentiellt skadliga ämnen, vilket kan passa V:s kritik mot vinstlogik och behov av starkare samhällsskydd. Men den riktar ingen kritik mot företag, marknad eller privatiseringar, och föreslår inte politiska regleringar eller offentligt ägande. Rösterna kommer från forskare och yrkesperson, inte från fack, civilsamhälle eller politiska aktörer. Därför blir kopplingen till V mer implicit än tydligt stödjande.

Kristdemokraterna

Texten fokuserar på hälsorisker och hur konsumenter kan skydda sig, vilket kan ligga nära KD:s omsorgs- och trygghetsorienterade anslag. Samtidigt saknas koppling till vårdpolitik, familjepolitik eller värderingsfrågor som KD profilerar sig på, och inga krav på nationell styrning eller reformer förs fram. Artikeln är praktiskt informativ snarare än normativ. Därför bedöms den som neutral i förhållande till KD:s positioner.

Liberalerna

Artikeln är kunskaps- och upplysningsdriven: forskning och ett lättanvänt verktyg ska stärka individens möjlighet att fatta informerade beslut. Det ligger nära Liberalernas betoning på kunskap och individens egenmakt, men det kopplas inte till skolpolitik, integration eller rättsstatliga frågor. Inte heller diskuteras reglering kontra frihet på ett sätt som skulle gynna eller missgynna L. Sammantaget är vinklingen kompatibel men inte tydligt partipolitisk.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935