Fallet da Costa – så fick läkarna upprättelse - Bias Analys

Fallet da Costa – så fick läkarna upprättelse

Publicerad: 16 juni 2026, 17:54 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

På 1980-talet pekades läkarna Thomas Allgén och Teet Härm ut som styckmördare i allmänhetens ögon. Nu meddelade justitieminister Gunnar Strömmer att de får två miljoner kronor var i ersättning av staten ex gratia. Beskedet kommer efter flera misslyckade försök till resning och kan bli det sista steget i deras långdragna kamp för upprättelse.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken "så fick läkarna upprättelse" ramar in nyheten som en rättelse av en tidigare orättvisa och leder läsaren mot slutsatsen att läkarna felaktigt pekats ut. Fokus ligger på deras rehabilitering och statens kompensation, snarare än på osäkerheter eller andra berörda perspektiv (t.ex. brottsoffer). Framing är tydligt personcentrerad och reparativ.

💬 Språkvinkling

Språket använder värdeladdade ord som "upprättelse", "pekades ut", "styckmördare" och "beklagar djupt", vilket förstärker bilden av att de utsatts för en allvarlig oförrätt. Formuleringen att de "i allmänhetens ögon" dömts trots att de aldrig åtalats är argumenterande och styr tolkningen.

⚖️ Källbalans

Enda tydliga aktören som citeras är justitieministern; läkarna själva, deras ombud, jurister med olika bedömningar eller andra berörda röster framkommer inte i utdraget. Perspektivet blir därmed främst statens och den politiska ledningens. Avsaknad av motröster gör att beslutets problematisering (t.ex. prejudikat, skattepengar) uteblir.

🔎 Utelämnanden

Texten ger begränsad kontext om varför resningsförsöken misslyckats, vilka rättsliga överväganden som ligger bakom ex gratia-beslutet och hur man bedömt ansvar för tidigare utpekanden. Den nämner inte eventuella kritiker, vilka fakta/omständigheter som fortsatt är omstridda eller hur andra drabbade (t.ex. anhöriga) ser på beslutet.

✅ Slutsats

Artikeln är främst institutionellt och juridiskt inramad: fokus ligger på statens beslut, processens gång och en reparativ åtgärd snarare än politisk konflikt. Vinkeln är personcentrerad och kan uppfattas som normativ (upprättelse), men saknar tydlig vänster-högeragenda som skatter, marknad eller traditionella värden. Sammantaget ger detta en mer teknokratisk/etableringsnära tyngdpunkt som lutar åt center.

34% Vänster · 56% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Artikeln lyfter fram justitieminister Gunnar Strömmer och regeringens beklagande som ett ansvarstagande och ett avslutande steg mot upprättelse. Inramningen betonar rättssäkerhet och statens förmåga att korrigera fel genom ersättning, vilket harmonierar med Moderaternas fokus på en stark stat där den behövs. Att ersättningen ges efter misslyckade resningsförsök framställs som ett pragmatiskt sista drag, snarare än kritik mot regeringen.

Liberalerna

Artikeln framhäver rättssäkerhet och statens ansvar att gottgöra när människor i praktiken "dömts" i allmänhetens ögon utan åtal, vilket ligger nära Liberalernas rättsstatliga fokus. Begrepp som upprättelse, resningsförsök och statlig ersättning förstärker en liberal ram om individens skydd mot myndighets- och systemfel. Att ministern offentligt beklagar ger en institutionell, ansvarstagande ton snarare än populistisk.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln ramar in ersättningen som en statlig upprättelse efter ett långdraget rättsskandalsliknande förlopp, utan att göra en partipolitisk poäng av ansvar, systemkritik eller reformkrav. Fokus ligger på individernas lidande och att staten nu betalar ex gratia, snarare än på socialdemokratiska välfärds- eller jämlikhetsramar. Den implicita tilltron till statliga åtgärder passar S, men artikeln varken stärker eller utmanar partiets kärnlinjer tydligt.

Sverigedemokraterna

Artikeln handlar om statlig ersättning och upprättelse i ett uppmärksammat rättsfall, men saknar SD-typiska konfliktlinjer om migration, kultur, public service eller nationell identitet. Den stärker i viss mån en berättelse om ett etablissemang som felat och individer som drabbats, men utan "vi och dom"-retorik eller krav på systemomdaning. Sammantaget blir kopplingen till SD:s profilfrågor svag.

Centerpartiet

Framställningen är rätts- och förvaltningsinriktad och berör inte Centerpartiets kärnfrågor som decentralisering, företagande eller klimat. Staten agerar genom ex gratia-ersättning, men artikeln diskuterar inte styrningsnivåer, rättsstatliga processreformer eller transparens i termer som särskilt kopplar till C. Därför blir effekten varken tydligt stödjande eller kritisk mot Centerpartiets perspektiv.

Vänsterpartiet

Artikeln betonar individernas upprättelse och att staten betalar ersättning för en skada i opinionens domstol, men saknar V:s typiska strukturella kritik mot makt, elit och institutioner. Inga krav på ansvarsutkrävande, offentlighetsreformer eller bredare jämlikhetsramar lyfts. V kan sympatisera med upprättelse och statlig kompensation, men vinkeln driver inte vänsterkritik tydligt.

Kristdemokraterna

Texten fokuserar på moralisk upprättelse och ett offentligt beklagande, vilket kan ligga nära KD:s betoning på människovärde och ansvar, men artikeln kopplar inte detta till familj, civilsamhälle eller vård- och omsorgspolitik. Den ramar främst in beslutet som ett pragmatiskt avslut i en lång kamp. Därmed blir den politiska kopplingen till KD begränsad och i praktiken neutral.

Miljöpartiet

Artikeln behandlar ett rättsfall och statlig ersättning, utan koppling till Miljöpartiets centrala teman om klimat, natur, social omställning eller human migrationspolitik. Den rättsstatliga vinkeln kan i sig vara förenlig med MP:s demokrati- och rättighetsperspektiv, men det är inte tydligt framdrivet. Därför varken gynnar eller missgynnar artikeln MP:s politiska profil nämnvärt.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935