Experten: Det ligger bakom kulturen på Lundsberg

Publicerad: 27 maj 2026, 22:25 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Internatskoleexperten och tidigare styrelseledamoten Petter Sandgren säger att Lundsberg har strukturella problem som förminskas av ledning och föräldrar och att vittnesmål om förnedring och pennalism inte tas på fullt allvar efter SVT:s dokumentär. Sandgren lämnade styrelsen på grund av meningsskiljaktigheter om skolans styrning, och verksamhetschefen Lars Jonsson svarar att situationen är allvarlig, att elevernas trygghet är viktig samt att skolan genomgår en moderniseringsprocess med ökad vuxennärvaro.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lovar en förklarande analys av "kulturen" på Lundsberg men texten drivs främst av en experts kritik om bristande probleminsikt och elitens normalisering av pennalism. Framing blir att internatskolemiljön och skolledning/föräldrar systematiskt bagatelliserar övergrepp, vilket styr läsarens tolkning mot strukturella fel snarare än en öppen prövning av motbilder.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "förnedring", "pennalism", "ovilja" och "ytligt och symboliskt" förstärker en kritisk ton. "Boys will be boys" används som kulturell markör för ursäktande attityder och bidrar till ett negativt porträtt av internatskolelogiken.

⚖️ Källbalans

Huvudröst är en internatskoleexpert med tidigare styrelseerfarenhet, vilket ger tyngd men också en ensidig problemformulering. Motparten representeras kort av verksamhetschefen med generella svar om modernisering; föräldrar, nuvarande elever/alumner och oberoende granskare av åtgärderna saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas konkretisering av vilka åtgärder som införts, deras effekt och eventuell extern tillsyn (t.ex. Skolinspektionen) samt tidslinje och omfattning av anklagelserna. Ingen jämförelse görs med andra internat eller alternativa tolkningar (t.ex. positiva elev/parent-erfarenheter) som kunde pröva om problemen är systematiska eller avgränsade.

✅ Slutsats

Inslaget lutar mest åt ett mittenperspektiv genom en technokratisk och institutionell förklaringsmodell: fokus på styrning, professionell styrelse och "probleminsikt" snarare än partipolitik. Samtidigt finns en tydlig strukturell kritik mot elitkultur och normalisering av övergrepp som drar åt vänster. Marknads-/valfrihetsargument eller individualansvar betonas lite, vilket gör högerandelen låg.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Artikeln ramar in Lundsberg som ett elitpräglat systemproblem där ledning och föräldrar saknar probleminsikt och gör "symboliska" åtgärder. Det ligger nära Socialdemokraternas kritik mot privilegiestrukturer och behov av starkare, professionell styrning och ansvar i skolan. Genom att betona trygghet och vuxennärvaro legitimeras också en mer reglerad och tillsynsorienterad linje. Samtidigt görs ingen direkt koppling till vinst/marknad, vilket dämpar partipolär skärpa.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet gynnas av att artikeln framställer internatskolan som ett elitfenomen där makt, tradition och föräldrainflytande bidrar till att kränkningar bagatelliseras. Vinklingen betonar strukturella problem, behov av verklig förändring och kritik mot symbolpolitik, vilket ligger nära V:s systemkritiska perspektiv. Fokus på trygghet och att vuxenvärlden brister i ansvar passar också V:s betoning på starkare institutionellt skydd för elever.

Liberalerna

Artikeln passar Liberalernas betoning på en skola där trygghet, ordning och professionell styrning väger tyngre än tradition och internkultur. Den lyfter bristande probleminsikt, "ytliga" åtgärder och behov av en frikopplad, professionell styrelse, vilket harmonierar med L:s krav på skärpt tillsyn och ansvar. Genom att problematisera "boys will be boys"-normalisering stärker den också en värdegrundsorienterad kritik mot institutionskulturer som tolererar kränkningar.

Neutral för

Moderaterna

Artikeln fokuserar på kultur, ledarskap och ansvar i en internatskola snarare än på valfrihet eller systemfrågor om skolmarknad. Den kritiserar bristande styrning och "ytliga" åtgärder, vilket kan tolkas som stöd för krav på kvalitet och tydligt ansvar, men utan att argumentera för mer marknad eller mot privata alternativ. Moderaternas betoning på ordning och trygghet berörs indirekt genom vuxennärvaro, men vinkeln är i första hand en elit- och kulturkritik.

Sverigedemokraterna

Artikeln beskriver en intern "elitkultur" med pennalism och en normalisering av övertramp ("boys will be boys"), men kopplar inte till SD:s kärnfrågor om migration, nationell sammanhållning eller brottsbekämpning. Kritiken mot en sluten miljö och brist på ansvar kan passa SD:s allmänna retorik om ordning och institutioner, men här saknas politisk konflikt om värderingsintegration eller offentliga resurser. Därför blir träffytan begränsad och mest indirekt.

Centerpartiet

Centerpartiets profilfrågor om decentralisering, företagsamhet och grön omställning berörs inte. Artikeln handlar i stället om intern styrning, skolledning och en social elitkultur som trivialiserar kränkningar. Den kan möjligen stödja C:s fokus på kvalitet och ansvar i skolan, men utan resonemang om valfrihet, lokalt självstyre eller reformvägar. Sammantaget varken stärker eller underminerar den tydligt Centerpartiets linje.

Kristdemokraterna

Artikeln betonar trygghet, vuxennärvaro och ansvarstagande från ledning och föräldrar, vilket ligger i linje med KD:s fokus på gemenskap och tydliga normer kring barns välmående. Samtidigt finns ingen diskussion om familjepolitik, vård eller bredare samhällsgemenskap, och kritiken riktas mer mot en specifik elitmiljö än mot värderingsupplösning i stort. Därför blir kopplingen till KD:s politiska agenda mest indirekt.

Miljöpartiet

Miljöpartiets huvudperspektiv om klimat, social inkludering och solidaritet står inte i centrum. Artikeln handlar om skolmiljö, kränkningar och ledarskap på en internatskola, vilket kan kopplas till MP:s välfärds- och barnrättsperspektiv, men utan att diskutera jämlik resursfördelning eller breda reformer. Kritiken mot elitkultur kan delvis sammanfalla med MP:s rättviseansats, men artikeln driver ingen tydlig grön eller systempolitisk linje.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935