Adam var ”soldat för hedern” – ångrar sig - Bias Analys

Adam var ”soldat för hedern” – ångrar sig

Publicerad: 21 juni 2026, 08:03 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

SVT:s granskning av samtliga LVU-domar under årets första kvartal visar att av 103 barn i familjer där socialtjänsten misstänker hedersförtryck omhändertogs 66 procent av flickorna men bara 28 procent av pojkarna, totalt 42 flickor och 11 pojkar, och polisutredningar pågår i nästan hälften av fallen. I reportaget berättar Adam, uppvuxen i en hederskontext, att han utförde våld mot sina systrar, att han ångrar sig och att han fått stöd i en killgrupp.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken personifierar och dramatiserar hedersproblematik genom Adams "soldat"-roll, vilket kan styra läsningen mot moralisk berättelse snarare än systemfrågan. Ingressen ramar in ett myndighetssvek: pojkar lämnas oskyddade trots polisutredningar, med tydlig kritik mot socialtjänstens hantering. Helheten driver en skydds- och välfärdsram snarare än exempelvis kultur- eller rättsordningsram.

💬 Språkvinkling

Språket är emotionellt och värdeladdat med ord som "oskyddade", "svek", "helt oacceptabelt" och starka våldsskildringar. Citat om att "tränas" och "soldater" förstärker en deterministisk bild av hederskontexten och ökar indignationen mot bristande stöd.

⚖️ Källbalans

Källorna domineras av SVT:s egen granskning, en myndighetsrepresentant (Jämställdhetsmyndigheten), samt två röster från civilsamhälle/utbildningsprojekt och ett personcase. Perspektiv från socialtjänst, kommuner, åklagare/polis eller regeringskritiker/opposition saknas, vilket gör ansvarsfördelningen ensidig.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar socialtjänstens förklaring till könsskillnader (riskbedömning, bevisläge, resurser, rättsliga hinder) och regionala skillnader konkretiseras inte. Den redovisar inte hur urvalet av LVU-domar avgränsats, möjliga felklassificeringar eller alternativa tolkningar (t.ex. att flickor oftare bedöms i akut skyddsbehov). Inte heller diskuteras effekter av föreslagna/införda åtgärder eller jämförelser över tid.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på strukturell ojämlikhet i skydd (pojkar vs flickor) och ett påstått myndighetssvek, med implicit krav på mer samordning och förebyggande insatser från staten. Källvalen (myndighet och projekt) och den normativa tonen stärker en välfärds- och rättighetstolkning snarare än marknads- eller individansvarsram, vilket sammantaget ger en svag vänsterlutning.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Artikeln driver en tydlig välfärds- och rättighetstolkning: barn lämnas oskyddade och socialtjänstens insatser är ojämlika och otillräckliga. Den betonar könsmakt och våldsnormer samt att pojkar både kan vara offer och förövare, vilket ligger nära V:s feministiska och sociala problemförklaringar. Kritiken riktas mot bristande offentligt ansvar och förebyggande arbete, inte mot individers "val" eller marknadslösningar. Sammantaget stödjer inramningen V:s syn på behov av starkare, mer jämlik välfärd.

Liberalerna

Artikeln lyfter värdekonflikt och hedersnormer som formar pojkar till maktutövning, vilket ligger nära Liberalernas fokus på att bekämpa parallellsamhällen och hedersrelaterat våld. Den betonar rättssäkerhet och att skydd inte ska bero på bostadsort, i linje med L:s idé om likvärdiga rättigheter och starka institutioner. Dessutom synliggörs pojkar som både offer och förövare, vilket passar en integrations- och norminriktad ansats. Sammantaget legitimerar ramen L:s kravliberala linje mot hedersförtryck.

Ofördelaktig för

Centerpartiet

Granskningen understryker stora geografiska skillnader: skydd ges "efter var de bor" snarare än efter behov, vilket kritiserar ett system med ojämn kommunal/ lokal kapacitet. Det utmanar Centerpartiets decentralistiska instinkt, eftersom artikeln implicit pekar mot behov av mer likvärdig nationell styrning och samordning. Fokus ligger på rättsosäkerhet och bristande samordning snarare än lokala lösningar eller civilsamhällets friutrymme. Därmed blir vinklingen relativt ogynnsam för C:s decentraliseringsram.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln ramar in hedersvåld som ett systemfel där socialtjänstens skydd är ojämlikt och rättsosäkert, vilket ligger nära Socialdemokraternas fokus på starka offentliga institutioner. Samtidigt kopplas problemet inte till bredare strukturer som segregation, arbetsmarknad eller jämlikhetsreformer där S ofta vill placera lösningar. Regeringens satsning och skärpt lag nämns utan partipolitisk värdering. Helhetsintrycket blir snarare sakligt granskande än partiskt för eller emot S.

Moderaterna

Framställningen betonar brister i samordning och rättssäkerhet samt att polisutredningar pågår utan att pojkar skyddas, vilket kan tolkas som stöd för en "stark stat" och skärpt rättspolitik. Samtidigt kritiseras inte straffnivåer eller rättsväsendet, utan fokus ligger på socialtjänstens praktiska agerande. Att regeringen skärper lagen och satsar pengar nämns, men utan tydlig framgångsberättelse. Därför blir vinklingen varken tydligt gynnsam eller skadlig för Moderaternas profil.

Sverigedemokraterna

Artikeln beskriver hedersnormer som ett konkret kulturellt mönster som tränar pojkar till kontroll och våld, vilket delvis ligger nära SD:s betoning på norm- och kulturkonflikter. Samtidigt undviker texten att koppla hedersvåld till migration, volymfrågor eller krav på återvandring, och lyfter i stället myndighetsbrister och behov av stöd. Rösterna kommer från myndighet och civilsamhällesprojekt, inte från partipolitik. Sammantaget saknas den invandringspolitiska inramning som typiskt skulle göra det tydligt SD-fördelaktigt.

Kristdemokraterna

Fokus på skydd av barn, tidiga insatser och att förebyggande arbete saknas ligger nära KD:s betoning på trygghet, socialt förebyggande arbete och att samhället ska fånga upp utsatta. Samtidigt saknas KD:s typiska familje- och civilsamhällesram som normativ motvikt; familjen skildras främst som riskmiljö. Artikeln pekar på rättsosäkerhet och behov av samordning utan att driva en specifik statlig vård/omsorgsreformlinje. Därför blir helheten varken tydligt gynnsam eller tydligt kritisk mot KD.

Miljöpartiet

Artikeln är starkt rättighets- och skyddsfokuserad för barn och belyser könsnormer och våld, vilket kan harmoniera med MP:s inkluderande och feministiska värdegrund. Samtidigt saknas kopplingar till MP:s kärnfrågor som klimat, bred social jämlikhet eller en mer human migrationspolitisk helhetsram. Granskningen kritiserar myndighetsbrister och ojämlikhet i stöd, men utan att driva ett särskilt grönt reformpaket. Därför blir perspektivet i huvudsak neutralt i relation till MP.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935