Sju dödsfall kopplas till journalsystemet Cosmic

Publicerad: 29 april 2026, 06:00 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Uppdrag granskning har kartlagt brister i journalsystemet Cosmic och funnit sju dödsfall där systemet pekas ut som en faktor bland 3210 avvikelser, varav 646 händelser har tydlig koppling till Cosmic sedan införandet i Sussa‑regionerna hösten 2024. Rapporten beskriver exempel som systemkrascher som hindrat inloggning vid hjärtstopp, försvunna remisser, felmedicinering och försenade läkarbesök som lett till dödsfall, medan företaget bakom Cosmic uppger att systemet inte är den enskilda orsaken.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar direkt sju dödsfall till Cosmic och sätter en krisram, vilket kan förstärka skuldassociationen även om brödtexten nyanserar att systemet inte är enskild orsak. Inramningen bygger på avvikelse- och Lex Maria-material och lyfter främst risker och misslyckanden i införandet. Sammantaget blir vinkeln problem- och ansvarsfokuserad snarare än avvägd mot nyttor.

💬 Språkvinkling

Språket är dramatiserande med ord som "journalkris", "alarmerande" och "gissningslek", vilket driver en negativ känsloton. Konkreta dödsexempel och tidskritiska situationer betonar akut fara och osäkerhet. Nyansering finns, men hamnar sekundärt.

⚖️ Källbalans

Tyngdpunkten ligger på Uppdrag granskning, avvikelser/Lex Maria och en citerad läkare. Leverantören Cambio avstår intervju och får endast en mejlposition, och regionledning/IT-ansvariga samt oberoende systemexperter framträder inte i utdraget. Patient-/anhörigperspektiv nämns indirekt genom fallen men representeras inte med egen röst.

🔎 Utelämnanden

Det saknas tydlig kontext om varför systemet infördes, vilka säkerhetsåtgärder som finns, samt jämförelser med tidigare journalsystems avvikelser för att bedöma relativ risk. Uppgifter om omfattning (t.ex. antal vårdkontakter per avvikelse) och tidsserieutveckling saknas här. Även konkreta åtgärdsplaner från regionerna och oberoende granskning av kausalitet mellan system och utfall utvecklas inte i utdraget.

✅ Slutsats

Inslaget är främst teknokratiskt och institutionskritiskt: fokus ligger på systemfel, processer, avvikelsehantering och ansvar i en offentlig verksamhet snarare än på breda ideologiska konfliktlinjer. Det ger en centerpräglad problem-/lösningsram, men med viss dragning åt vänster genom kritik mot en leverantör och krav på robusta offentliga system. Begränsad betoning på marknadslösningar eller individansvar gör att högerlutningen blir låg.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Kristdemokraterna

Artikeln sätter patientsäkerhet, vårdens funktion och konsekvenser för svårt sjuka i centrum, vilket ligger nära KD:s profil med vård som kärnfråga. Genom konkreta fall (hjärtstopp, försenade besök, försvunna remisser) förstärks bilden av behovet av tydligt ansvar och robusta system, snarare än organisatoriska experiment. Den oro och osäkerhet som personalen beskriver harmonierar med KD:s ton om trygghet och ordning i välfärden. Därför framstår vinkeln som indirekt stödjande för KD:s prioriteringar om styrning och kvalitet i vården.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln ramar in Cosmic som ett systemfel som fått allvarliga vårdskador, med tyngd på personalens vittnesmål och Lex Maria. Det kan indirekt stödja S-linjen om stark offentlig styrning och trygg välfärd, men texten kopplar inte tydligt problemen till privatiseringar, vinstintressen eller nationell styrning. Ansvarsfrågan lämnas mest öppen och blir mer teknisk än ideologisk. Därför blir effekten varken tydligt stödjande eller tydligt kritisk mot Socialdemokraterna.

Moderaterna

Framställningen betonar risker, driftstörningar och styrningsproblem vid införande av ett vårdinformationssystem, men utan att driva en tydlig linje om marknad kontra stat. Det finns ett implicit krav på effektivitet, upphandling och ansvar, vilket kan tala till M:s fokus på ordning och fungerande välfärd, men artikeln angriper inte offentliga aktörer eller föreslår reformer i M-riktning. Kritiken riktas mot systemets funktion och implementeringen snarare än politiska prioriteringar. Sammantaget är vinkeln mest granskande och tekniskt orienterad.

Sverigedemokraterna

Artikeln lyfter patientsäkerhet och systemkollaps i akuta lägen, vilket kan passa SD:s retorik om att välfärden ska fungera och att styrningen behöver bli mer robust. Samtidigt saknas koppling till SD:s kärnfrågor om migration, kultur, nationell suveränitet eller prioritering av medborgare i välfärden. Ansvarsutkrävandet mot företag nämns men utvecklas inte till en bredare kritik av "eliter" eller offentlig ineffektivitet. Resultatet blir en neutral träffbild för SD.

Centerpartiet

Fokus ligger på praktiska konsekvenser av ett IT-system i vården och på brister i införandeprocessen i regioner. Det kan tangera Centerpartiets intresse för decentraliserat ansvar och fungerande service i hela landet, men artikeln tar ingen tydlig ställning för eller emot regionalt självstyre. Den driver inte heller en tydlig marknadsvänlig eller innovationspositiv vinkel, utan betonar risker och haverier. Därför blir artikeln varken ett stöd eller en kritik av Centerpartiets övergripande program.

Vänsterpartiet

Artikeln problematiserar ett vårdsystems brister och antyder sårbarhet när digitala lösningar inte fungerar, vilket kan ligga nära V:s välfärdsfokus. Men texten kopplar inte händelserna till vinstdrift, privatiseringar, upphandlingslogik eller kapitalismkritik, vilket annars brukar vara V:s huvudsakliga ram. Företagets ansvar nämns kort men utan fördjupning eller maktkritisk kontext. Sammantaget blir det en granskning av patientsäkerhet snarare än en vänsterideologisk berättelse.

Liberalerna

Artikeln betonar bristande systemfunktion, svåröverskådlighet och risker i akuta situationer, vilket kan stödja Liberalernas fokus på kvalitet, styrning och evidensbaserade reformer. Men den kopplar inte problemen till L:s profilfrågor som skola, värdegemenskap, integration eller institutionell liberalism. Den ger heller ingen tydlig lösningsram om nationell standardisering, upphandling eller tillsyn som L ofta förespråkar. Därför landar artikelns politiska träffbild i huvudsak neutralt för Liberalerna.

Miljöpartiet

Texten handlar om patientsäkerhet och digital sårbarhet i vården, utan klimat- eller hållbarhetsram, vilket gör kopplingen till MP:s kärnagenda svag. Den kritiserar inte heller resursnedskärningar eller social ojämlikhet på ett sätt som skulle ge MP en tydlig fördel. Samtidigt finns ett allmänt systemkritiskt inslag kring hur omställningar genomförs, men utan grön eller social rättviseinramning. Sammantaget blir artikeln mest teknisk och granskande och därmed neutral för Miljöpartiet.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935