slagsidan.se - AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

▼

Läkemedelsjätten Johnson & Johnson döms betala miljonskadestånd

Publicerad: 14 december 2025, 03:12

📝 Sammanfattning

Johnson & Johnson har dömts att betala 40 miljoner dollar i skadestånd till två kvinnor som hävdar att företagets babypuder orsakat deras cancer. Kvinnorna diagnostiserades med äggstockscancer 2014 och 2018, och företaget planerar att överklaga domen. Johnson & Johnson står inför fler stämningar där över 67 000 personer i USA hävdar att de fått cancer efter att ha använt företagets talkprodukter.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Liberalerna

Neutral för

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar skadestånd och benämner bolaget som läkemedelsjätten, vilket kan förstärka en skuldram. Den preciserar inte att det rör påstådda samband utan låter det framstå som fastslaget, även om brödtexten nämner överklagande och bolagets invändningar.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade uttryck som 'läkemedelsjätten' och att bolaget 'försökt lösa tvisterna genom konkurs' kan ge negativ värdering. Citatet 'har inga bevis' är starkt. I övrigt relativt neutral nyhetsprosa.

⚖️ Källbalans

Källor är främst The Guardian samt parternas advokater och företagsföreträdare. Inga oberoende experter, myndigheter eller domstolshandlingar citeras. Frånvaro av regulatorer, forskare och drabbades egna röster gör att parternas narrativ dominerar.

🔎 Utelämnanden

Vetenskaplig kontext om talc och cancer (IARC/FDA, senare studier) och bevisläget saknas. Även uppgifter om överklagandefrekvens, upphävda domar, rättsinstans och skadeståndens komponenter utelämnas. J&J:s tekniska förändringar och produktbyte förklaras inte.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på företagsansvar, skadestånd och antydan om att bolaget känt till risker, medan vetenskaplig osäkerhet och myndighetsbedömningar knappt belyses. Detta gynnar en vänsterlutande inramning om företagskritik och juridisk korrigering, även om J&J:s bemötande kort återges. Avsaknaden av oberoende expertis och regulatoriska perspektiv förstärker denna bias.

50% Vänster · 40% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar företagets storlek ("läkemedelsjätten") och det höga skadeståndet, vilket ramlar in händelsen som ett exempel på storföretags ansvarslöshet.

💬 Språkvinkling

Ord som "länge vetat om" och "läkemedelsjätten" laddar texten mot företaget, men neutraliseras delvis genom återgivna citat där J&J förnekar bevis.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar både kärandenas advokat och J&J:s försvarsadvokat, men inga oberoende forskare, myndigheter eller patientorganisationer hörs.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om vetenskaplig forskning kring talk och cancer, tidigare domar som upphävts, eller regulatorers bedömningar; saknar även internationell jämförelse.

✅ Slutsats

Fokus på ett storföretags påstådda försummelser och ekonomiska straff speglar en vänsterinriktad ram som betonar maktkritik och konsumentskydd. Även om företaget får komma till tals saknas oberoende källor som kunde balansera bilden, vilket gör vänsterperspektivet svagt dominerande.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på företaget som döms och det höga skadeståndet, vilket sätter företaget i negativt ljus. Framing betonar ansvar och rättslig förlust för storföretaget.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men ordval som "länge vetat om" och "inte varnat" antyder företagsförsummelse. Citat från båda sidor ges, men kvinnornas perspektiv får mer utrymme.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar både kvinnornas advokat och företagets försvarsadvokat, samt refererar till The Guardian. Företagets synpunkt återges, men konsumenternas och advokatens röster dominerar.

🔎 Utelämnanden

Det saknas expertutlåtanden om sambandet mellan talk och cancer samt myndigheters bedömningar. Ingen bakgrund om tidigare rättsfall eller vetenskaplig konsensus ges.

✅ Slutsats

Artikeln lutar åt vänster då den lyfter fram företagskritik, betonar rättsliga förluster för storföretaget och ger mest utrymme åt konsumenternas och advokatens perspektiv. Företagets försvar återges, men saknar djupare kontext eller expertutlåtanden. Fokus på företagsansvar och potentiell orättvisa är typiskt för en vänsterlutande vinkling.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Fem gripna för terrorplaner mot julmarknad i Tyskland

Publicerad: 14 december 2025, 01:53

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Fem män har gripits i Tyskland misstänkta för att ha planerat ett terrordåd mot en julmarknad i södra Tyskland. Männen, från Egypten, Marocko och Syrien, ska ha planerat att köra ett fordon in på marknaden för att döda och skada många människor. Planeringen ska ha skett i en moské.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen betonar ett akut terrorhot mot julmarknad. Texten lyfter misstänktas nationaliteter och att planeringen skett i en moské, vilket ramar in händelsen som islamistisk och kopplad till migration. Referensen till ett tidigare dåd förstärker hotbilden.

💬 Språkvinkling

Språket är kärvt och larmande men faktabaserat: "terrordåd", "döda och skada" och "så många människor som möjligt". Värdeladdningen kommer via val av hotord snarare än adjektiv.

⚖️ Källbalans

Endast tyska myndigheter återges. Inga försvarare, oberoende experter, lokala företrädare eller moskérepresentanter citeras. Perspektivet domineras av polisens version i ett tidigt skede.

🔎 Utelämnanden

Saknas: uppgifter om bevisläge, eventuell organisationstillhörighet, rättsliga steg (häktning/åtal), exakt plats och moské. Inga röster från muslimska företrädare som tar avstånd, eller expertbedömningar av hotnivå och risk för stigmatisering.

✅ Slutsats

Kopplingen till nationaliteter och moské samt fokus på brott/hot passar en högerlutande ram enligt indikatorerna. Relians på myndighetskällor och avsaknad av social-politiska förklaringar ger även en neutral, nyhetsmässig ton. Sammantaget blir tyngdpunkten något åt höger.

12% Vänster · 38% Center · 50% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken understryker "terrorplaner" och att fem män gripits, vilket placerar händelsen i en starkt alarmistisk säkerhetsram och betonar hotet snarare än bakgrund eller motiv.

💬 Språkvinkling

Beskrivningar som "döda och skada så många människor som möjligt" och återkommande ordet "terror" förstärker hotbilden och skapar dramatik, även om ordvalet i övrigt är neutralt.

⚖️ Källbalans

Endast tyska myndigheter citeras; inga röster från försvar, experter, muslimska företrädare eller jurister, vilket ger ensidig myndighetsvinkel.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar information om misstänkt ideologi, rättsligt läge, eventuell koppling till tidigare attacker eller hur muslimska samhällen reagerar, vilket begränsar sammanhanget.

✅ Slutsats

Texten är kort, faktabaserad och lutar mot ett neutralt myndighetsperspektiv, vilket är typiskt för ett mittenorienterat förhållningssätt. Den starka säkerhetsramen kan gynna en högerläsning, men avsaknad av politiska slutsatser, policyförslag eller värderande språk dämpar den effekten. Sammantaget överväger ett centristiskt, sakligt anslag.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, med fokus på gripandena och den misstänkta terrorplanen. Ingen värdeladdad vinkling syns i rubriken eller ingressen.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återger myndigheternas uppgifter utan starka värdeord. Beskrivningen av dådsplanen är konkret men inte sensationalistisk.

⚖️ Källbalans

Endast tyska myndigheter citeras, inga röster från försvar, lokalsamhälle eller experter. Ingen kommentar från misstänkta eller deras ombud.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte motiv, bakgrund till misstänkta eller eventuella samhällsåtgärder. Ingen kontext om säkerhetsläget eller reaktioner från politiker.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och återger fakta utan att betona ideologiska aspekter. Det finns viss lutning åt höger genom att lyfta brott och invandrarbakgrund, men ingen tydlig problemformulering kring system eller politik. Avsaknad av djupare analys eller politisk kontext gör att rapporteringen hamnar i mitten.

10% Vänster · 65% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Flera skjutna vid Brown university i USA

Publicerad: 13 december 2025, 23:41

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Flera personer har skjutits vid Brown university i USA, och skolans larmsystem aktiverades strax efter 16, lokal tid. Polisen bekräftar att flera personer har skottskadats, men det är ännu oklart hur många.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och händelsedriven: flera skjutna vid Brown university i USA. Den överensstämmer med textens uppgifter. Uppgiften att skolan är ett elituniversitet kan öka dramatiken men styr inte tolkningen.

💬 Språkvinkling

Nykter, knapphändig ton med polisens bekräftelse som fakta. Inga laddade adjektiv eller spekulationer. Ordet elituniversitet antyder prestige men är deskriptivt.

⚖️ Källbalans

Endast polisens uppgifter refereras samt att skolans larmsystem aktiverats. Inga röster från vittnen, universitetet eller sjukvården. Begränsat men typiskt för en tidig flash.

🔎 Utelämnanden

Saknar exakt plats (Providence, Rhode Island), antal skadade, skadeläge, misstänkt, motiv och råd till allmänheten. Ingen kontext om vapenvåld i USA eller campusrutiner. Avsaknaden speglar troligen pågående händelse.

✅ Slutsats

Artikeln är en kort nyhetsflash med fokus på verifierade fakta och utan politiska ramar eller värderande språk. Källorna är begränsade till polisen, och inga tolkningar om orsaker eller lösningar görs. Detta pekar mot en neutral, centerinriktad framställning.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är informativ och neutral, matchar textens kärninnehåll utan känsloladdade ord eller dramatisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt; ord som "elituniversitet" kan tolkas värderande men är etablerad beskrivning. Inga starka adjektiv eller emotionella uttryck förekommer.

⚖️ Källbalans

Endast polisens uppgifter återges; inga student-, universitets- eller oberoende vittnesmål citeras, vilket ger ensidig myndighetssynvinkel.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om skjutvapenvåld i USA, universitetets säkerhetsrutiner eller tidigare händelser. Saknar politisk kontext kring vapenlagar som ofta följer denna typ av nyhet.

✅ Slutsats

Artikeln är kort, faktabaserad och undviker värderande språk, vilket ger en tydlig public-service-neutralitet. Frånvaro av politisk ram kring vapendebatt eller kriminalitet gör att texten främst hamnar i en teknokratisk, mittorienterad rapportering, med endast små antydningar till vänsterfokus genom val av vapenrelaterat ämne.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdad vinkling eller antydan om orsak eller motiv. Fokus ligger på plats och händelse, utan att dra slutsatser.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan emotiva ord eller dramatiska uttryck. Ingen värdering eller förstärkning av händelsen förekommer.

⚖️ Källbalans

Endast polisens uppgifter och skolans larmsystem nämns. Inga vittnen, experter eller andra röster får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte möjliga motiv, gärningspersoner eller bredare kontext om vapenvåld i USA. Ingen kommentar från universitetet eller drabbade.

✅ Slutsats

Artikeln är mycket återhållsam och saklig, med fokus på fakta och utan politisk vinkling. Ingen ideologisk ram eller analys ges, och inga frågor om systemproblem eller individuellt ansvar lyfts. Därför dominerar en centristisk, neutral hållning.

33% Vänster · 67% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Många svenskar nära striderna

Publicerad: 13 december 2025, 23:08

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Runt 600 svenskar befinner sig nära den spända gränsen mellan Thailand och Kambodja, där explosioner har hörts. Ingrid Eriksson från Göteborg valde att lämna Koh Chang efter att UD utfärdat en reseavrådan inom fem mil från gränsen. Hon var medveten om oroligheterna men trodde att situationen hade lugnat sig när hon bokade resan.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar svensk närhet till strider och risk ("Många svenskar"). Framingen är säkerhetsfokuserad och nationellt centrerad snarare än konfliktens sakfrågor. Ingen uppenbar rubrik/kropp-mismatch, men dramatiken lyfts mer än analys.

💬 Språkvinkling

Neutralt tonläge med lätt dramatik: "allt mer spänt", "explosioner", "oroligheterna". Saknar värdeladdade epitet eller moraliska omdömen.

⚖️ Källbalans

Endast en svensk resenär och indirekt UD nämns. Avsaknad av röster från thailändska/kambodjanska myndigheter, experter eller fler drabbade. Begränsad källmångfald.

🔎 Utelämnanden

Konfliktens bakgrund, geografin och varför UD:s femmilsgräns valts saknas. Inga konkreta uppgifter från ambassader eller lokala myndigheter om läget på Koh Chang. Oklar källa för siffran "runt 600 svenskar" och tidsramen.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på praktisk säkerhetsinformation för svenskar och återger UD:s rekommendation utan politisering. Den teknokratiska, risk- och serviceinriktade ramen samt frånvaron av ideologiska resonemang pekar mot mitten. Bristerna gäller snarare källbredd än ideologisk slagsida.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på svenska resenärer snarare än själva konflikten, vilket ramar in nyheten som ett praktiskt säkerhetsproblem snarare än politiskt skeende.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt med neutrala beskrivningar som "allt mer spänt" och "kunde höra explosioner"; inga laddade värdeord eller skuldbeläggande uttryck förekommer.

⚖️ Källbalans

Endast en svensk turist och UD:s rekommendation citeras; inga thailändska eller kambodjanska röster, militärer eller analytiker hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar bakgrund till konflikten, antal drabbade lokalt samt officiella uttalanden från berörda länder, vilket begränsar kontexten.

✅ Slutsats

Fokus ligger på praktisk säkerhet och myndighetsråd snarare än politiska eller moraliska aspekter. Den neutrala tonen och avsaknaden av värdeladdad vinkling placerar inslaget i en teknokratisk mittfåra, typiskt för centerorienterad rapportering.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på svenska medborgare snarare än själva konflikten, vilket ger en svenskcentrerad vinkel och tonar ned den politiska bakgrunden.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan laddade ord eller dramatiska uttryck. Citatet från resenären är återgivet utan värdering.

⚖️ Källbalans

Endast svenska resenärer får komma till tals, inga röster från lokalbefolkning, thailändska eller kambodjanska myndigheter eller experter.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte orsakerna till konflikten, lokala konsekvenser eller hur situationen påverkar befolkningen i Thailand och Kambodja.

✅ Slutsats

Artikeln är tydligt centrerad kring svenska resenärers perspektiv och undviker politiska eller ideologiska tolkningar. Den är saklig, neutral och undviker att ta ställning i konflikten, vilket ger ett tydligt centerperspektiv enligt svenska public service-normer.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

USA-soldater dödade i Syrien

Publicerad: 13 december 2025, 23:07

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Två amerikanska soldater och en civil översättare har dödats i Syrien under en attack i staden Palmyra. Attacken utfördes av en extremist inom de syriska säkerhetsstyrkorna, och tre andra skadades. USA:s president Donald Trump har lovat att hämnas.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig och speglar innehållet, med fokus på amerikanska förluster. Användningen av krigsdepartementet snarare än försvarsdepartementet kan ge en mer militariserad ram. Överlag en händelsevinkel utan bredare kontext.

💬 Språkvinkling

Tonen är nöktern men Trumps korta citat om att hämnas förstärker dramatik. Ordvalet krigsdepartementet och extremist har viss laddning, även om det senare attribueras.

⚖️ Källbalans

Uppgifterna kommer främst från officiella källor: USA:s departement, Syriens inrikesdepartement, AFP och presidenten. Inga oberoende observatörer, lokala vittnen, SDF eller experter hörs. Perspektivet från syrisk opposition eller civilsamhälle saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknas gör kontext om USA:s närvaro och folkrättsliga status i Syrien, läget i Palmyra och förekomst av insiderattacker. Ingen självständig verifiering av gärningspersonens koppling. Reaktioner från allierade eller regionala aktörer och följder för civila berörs inte.

✅ Slutsats

Rapporteringen är kort, faktabaserad och lutar mot etablerade, officiella källor utan tydlig opinionsbildning, vilket pekar mot center. Vissa ordval och ett dramatiskt presidentcitat kan ge en svagt antimilitaristisk ton, men helheten är wire-lik och teknokratisk. Därför dominerar en centervinkel.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är faktaberättande utan värdeladdning; artikeln ramar in händelsen som ett isolerat angrepp snarare än del av ett större krig, vilket gynnar ett militärt-säkerhetsfokus.

💬 Språkvinkling

Orden 'extremist' och Trumps citat 'vi kommer att hämnas' ger dramatik och legitimerar ett vedergällningsnarrativ, men övrig ton är återhållsam.

⚖️ Källbalans

Endast amerikanska försvarsdepartementet, AFP och Syriens inrikesdepartement får komma till tals; inga oberoende analytiker, lokala civila eller kritiska röster hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar bakgrund om varför USA är i Syrien, folkrättsliga frågor, tidigare civila dödsfall och syriska oppositionsgruppers version av händelsen.

✅ Slutsats

Artikeln lutar något mot mitten eftersom den främst återger officiella statliga källor och behandlar attacken tekniskt utan ideologisk analys. Frånvaron av både strukturell kritik och nationalistiskt fokus ger en svag tyngdpunkt på centralt, status-quo-orienterat perspektiv.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på amerikanska offer och nämner inte gärningspersonens bakgrund eller motiv, vilket ger en neutral men något västfokuserad inramning.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återger citat utan starka värdeord. Trumps uttalande om hämnd återges utan kommentar.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar både USA:s och Syriens myndigheter samt AFP, men saknar röster från oberoende experter eller lokala syriska civila.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om konflikten i Syrien, USA:s närvaro eller möjliga motiv bakom attacken ges. Lokala perspektiv och konsekvenser för civilbefolkningen saknas.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och återger fakta från båda sidor utan att ta ställning, vilket är typiskt för en centristisk hållning. Avsaknaden av djupare analys eller kontext om konflikten och dess orsaker gör att rapporteringen framstår som teknokratisk och status quo-orienterad. Viss västfokusering märks, men utan tydlig ideologisk slagsida.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Soldater: ”Skjuter mot obeväpnade”

Publicerad: 13 december 2025, 23:05

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Flera israeliska soldater vittnar om att civila dödas och obeväpnade attackeras, och att allvarliga övertramp mot militärens regler begåtts. Soldaterna beskriver en inställning där alla män i stridande ålder betraktas som potentiella terrorister. Israels försvarsmakt hävdar att de agerar i enlighet med internationell rätt och varnar samt evakuerar civila.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter anonyma soldaters påståenden om att skjuta obeväpnade som huvudvinkel, vilket sätter en stark anklagande ram. Ingressen betonar civila dödsoffer och övertramp innan en kort motkommentar från Israels försvarsmakt nämns. Vinkeln är primärt anklagande och konfliktorienterad.

💬 Språkvinkling

Emotivt laddade uttryck som civila dödas, allvarliga övertramp och ska dödas dominerar, plus drastiska soldatcitat. Tonen förstärker allvar och skuld snarare än försiktig prövning.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på vittnesmål från två anonyma israeliska soldater via en dokumentär, kompletterat med en kort kommentar från Israels försvarsmakt. Frånvaron av oberoende verifiering, juridiska experter, offer eller internationella observatörer ger skev källbalans.

🔎 Utelämnanden

Saknar metodik för hur uppgifterna granskats, tids- och platskontext, samt om några interna utredningar pågår. Inga oberoende källor som FN/NGO:er, juridiska experter eller data om regler för strid och proportionalitet. Minimal kontext om motpartens taktik och stridssituation.

✅ Slutsats

Dominans åt vänster eftersom texten prioriterar vittnesmål om övergrepp, starkt språk och fokus på civila offer, vilket framhäver orättvisor och maktkritik. Endast en kort motkommentar från militären ges och inga oberoende röster tillförs, vilket begränsar balans. Sammantaget lutar vinkeln mot ett systemkritiskt perspektiv.

55% Vänster · 30% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubrik och ingress fokuserar på påstådda israeliska övergrepp mot obeväpnade och civila, vilket sätter en starkt fördömande ram innan IDF:s svar kortfattat nämns.

💬 Språkvinkling

Ord som ”civila dödas”, ”allvarliga övertramp” och citatet ”ska dödas” laddar texten emotionellt; IDF:s motversion återges kort och neutralt.

⚖️ Källbalans

Anonyma israeliska soldater dominerar, följt av ett kort IDF-uttalande; varken palestinska civila, oberoende jurister eller israeliska tjänstemän hörs, vilket begränsar perspektiven.

🔎 Utelämnanden

Hamas attacker, gisslan, kontext om krigsförlopp och oberoende verifiering av soldaternas uppgifter saknas, liksom folkrättslig analys.

✅ Slutsats

Artikeln betonar civila offer och militärens maktmissbruk, använder emotionellt språk och ger motparten begränsat utrymme. Detta överensstämmer med en vänsterorienterad ram som lyfter ojämlikhet och kräver statligt ansvar, medan säkerhets- eller individuellt ansvarsperspektiv marginaliseras. Därför bedöms huvudlutningen vara vänster.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på soldaters vittnesmål om att skjuta mot obeväpnade, vilket sätter fokus på potentiella övergrepp och civila offer snarare än militärens motiv eller kontext.

💬 Språkvinkling

Språket är emotionellt laddat med uttryck som 'civila dödas' och 'allvarliga övertramp', vilket förstärker bilden av orättvisor och brott.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst fram israeliska soldaters kritiska vittnesmål och endast en kort kommentar från Israels försvarsmakt; palestinska röster eller oberoende experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kontext om varför militären agerar som den gör, samt information om den bredare konflikten eller civila förluster på andra sidan.

✅ Slutsats

Artikeln betonar civila offer och soldaters kritik mot den egna militären, vilket ligger nära vänsterns fokus på orättvisor och kritik mot maktutövning. Statens svar ges kort men får inte lika mycket utrymme. Bristen på bredare kontext och alternativa perspektiv förstärker en vänsterlutning.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Polisbilar i krock under biljakt i Stockholm

Publicerad: 13 december 2025, 22:19

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Under en biljakt i Stockholm skadades fem polisbilar när polisen försökte stoppa en förare som vägrade stanna. Föraren, en man i 20-årsåldern, greps i närheten av Bromma blocks och misstänks för drograttfylleri och grov vårdslöshet i trafik. Flera polisbilar krockade under jakten, och en polis behövde kontrolleras av ambulanspersonal.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter att polisbilar krockar under biljakt och ramar in händelsen som en ordnings-/resursfråga. Brödtexten matchar rubriken: lång jakt, spikmattor och flera skadade polisbilar. Mindre fokus på risker för allmänheten eller orsaken till initiala stoppet.

💬 Språkvinkling

Sakligt och återhållsamt tonläge. Tempoord som "det gick fort", "väldigt hög hastighet" och "ovanligt" ger dramatik men utan starka värdeomdömen. Citaten är korta och informativa.

⚖️ Källbalans

Endast polisens presstalesperson ges röst; en uppgift hänvisas till Aftonbladet. Vittnen, motpart/försvar, drabbade trafikanter eller oberoende experter saknas. Perspektivet domineras av polisens version.

🔎 Utelämnanden

Saknas uppgifter om riskbedömning för biljakt i tätort, riktlinjer för prejning och om civila fordon/allmänhet skadats. Oklar kostnadsbild och om händelsen anmäls till intern utredning. Oklart skäl till första stoppet och bevisning för drograttfylleri.

✅ Slutsats

Händelsen rapporteras som en faktabaserad ordningsnyhet med myndighet som huvudkälla och utan politisk problematisering, vilket pekar mot center/teknokratisk ton. Viss högerriktad kodning finns genom fokus på brott och ordning, men den är begränsad. Sammantaget dominerar en centristisk, neutral framställning.

10% Vänster · 75% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar skadade polisbilar snarare än risker för allmänhet eller motiv, vilket ger händelsen en ordning-och-reda-vinkel men är inte uppenbart värdeladdad.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men dramatiskt genom ord som "väldigt hög hastighet" och "ovanlig situation"; alla värderande formuleringar kommer från polisens citat.

⚖️ Källbalans

Enda källan är polisens presstalesperson; inga vittnen, advokater, experter eller förarens perspektiv förekommer, vilket ger ensidig myndighetsvinkel.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar uppgift om varför föraren jagades, eventuell fara för civila, skador på andra fordon samt juridisk bedömning av polisens metoder.

✅ Slutsats

Texten återger polisens version utan kritiska motfrågor men framstår ändå som faktabaserad olycksrapport. Frånvaron av bredare samhällstolkning eller värdeladdning placerar den i mittfältet, med liten lutning åt ordningsperspektivet genom fokus på polisens skador.

25% Vänster · 50% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på polisbilar som krockat snarare än gärningsmannens handlingar, vilket kan förstärka en dramatisk bild av polisens utsatthet. Inramningen är neutral och saklig, utan tydlig vinkling mot någon ideologisk riktning.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och återger polisens uttalanden utan laddade ord. Citat används för att beskriva händelseförloppet, men inga känslomässiga eller värderande uttryck förekommer.

⚖️ Källbalans

Endast polisens perspektiv och uttalanden återges. Ingen kommentar från misstänkt, vittnen eller oberoende experter. Fokus ligger på polisens version av händelsen.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar information om gärningsmannens motiv, bakgrund eller eventuella vittnesmål. Det framgår inte om någon utomstående skadats eller hur allmänheten påverkats.

✅ Slutsats

Artikeln är saklig och återger främst polisens perspektiv utan att ta ställning eller använda värdeladdat språk. Frånvaron av politiska vinklar, samt fokus på fakta och myndighetsinformation, ger ett tydligt centerperspektiv. Ingen ideologisk slagsida åt vare sig vänster eller höger kan identifieras.

0% Vänster · 90% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Olycka med A-traktor – fem till sjukhus

Publicerad: 13 december 2025, 21:11

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En bil och en A-traktor krockade i centrala Oxelösund, vilket resulterade i att fem personer fördes till sjukhus. Olyckan inträffade i en korsning och både räddningstjänst och polis larmades till platsen. Händelsen utreds som vårdslöshet i trafik.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är rak och informativ och speglar textens innehåll. Ingen dramatisk vinkling eller skuldbeläggning; fokus på faktiska händelseförloppet.

💬 Språkvinkling

Sakligt, neutralt myndighetsspråk med korta citat från räddningstjänst och polis. Juridiska termer som "vårdslöshet i trafik" används utan laddad retorik.

⚖️ Källbalans

Endast myndighetskällor (räddningstjänst, polis) och hänvisning till lokal tidning. Inga röster från förare, vittnen, sjukvård eller drabbade, vilket ger ett ensidigt myndighetsperspektiv typiskt för notiser.

🔎 Utelämnanden

Orsak, väder- och vägförhållanden samt skadornas exakta omfattning saknas. Ingen kontext om A-traktorsäkerhet, åldrar på inblandade eller pågående regeldebatt. Inget uppföljningslöfte eller information om trafikomledning.

✅ Slutsats

Artikeln är en kort myndighetsbaserad olycksnotis utan politisk inramning. Fokus på verifierade fakta och neutral ton, utan diskussion om ojämlikhet, marknadslösningar eller värdekonflikter. Detta pekar mot ett centrumorienterat, teknokratiskt förhållningssätt.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken återspeglar olyckans kärna utan värdering eller dramatisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är strikt informativt; inga laddade adjektiv, bara myndighetscitat som beskriver skadeläge och åtgärder.

⚖️ Källbalans

Räddningstjänst och polis citeras; avsaknad av civila vittnen eller medicinsk personal, men myndighetskällor räcker för en kort olycksnotis.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om A-traktorers regler, tidigare olyckor eller trafiksäkerhetsdebatt, vilket kunde placerat händelsen i bredare kontext.

✅ Slutsats

Artikeln är kort och myndighetsfokuserad utan policyvinklar eller värderande språk. Frånvaron av ideologiska teman och den tekniska tonen placerar innehållet i ett sakligt mittfält, varför Center-dominans bedöms.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdad vinkling eller antydan om skuld. Den speglar artikelns innehåll väl.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med fokus på fakta och citat från myndighetspersoner. Inga känslomässiga uttryck eller laddade ord förekommer.

⚖️ Källbalans

Endast räddningstjänst och polis citeras. Inga röster från de inblandade, vittnen eller anhöriga finns med, men myndighetsperspektivet dominerar.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte omständigheterna kring olyckan, vilka som färdades i fordonen eller eventuella bakomliggande orsaker. Ingen kommentar från drabbade eller vittnen.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt saklig, återger endast myndighetsinformation och undviker politiska eller ideologiska tolkningar. Ingen partiskhet mot vänster eller höger framträder, och fokus ligger på fakta och status quo. Därför bedöms den ha en tydlig center- eller neutral lutning.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Pastorn flydde striderna i Kambodja – återvände för att dela ut nödhjälp: ”Vi är jätterädda”

Publicerad: 13 december 2025, 20:56

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Pastorn Piphup Hien har återvänt till den kambodjanska byn Sisŏphŏn nära gränsen till Thailand för att dela ut svensk nödhjälp, trots att han tidigare flytt undan striderna. Nödhjälpen, som består av matpaket och hygienartiklar, finansieras av svenska pingstförsamlingar och riktas till flyktingar och de mest utsatta familjerna i området. Pastor Hien och hans församling arbetar under svåra förhållanden med bomber som hörs varje natt och en ständig rädsla för nya strider.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen använder ett dramatiskt humanitärt fokus ("Vi är jätterädda") och pekar ut "thailändska flyganfall". Artikeln följer en hjälteskildring av en pastor och svenskfinansierad hjälp, med minimal konfliktbakgrund och få nyanser om ansvar.

💬 Språkvinkling

Emotionellt språk: "skräck", "jätterädda", "bomber smälla", "stupade soldater". Tonen är medkännande och alarmistisk, dominerad av drabbades citat och utan distanserande, verifierande formuleringar.

⚖️ Källbalans

Källor är främst pastor Piphup Hien och svenske Andreas Jacobsson från pingstförsamlingen. Inga uttalanden från thailändska eller kambodjanska myndigheter, militär eller oberoende observatörer. Få röster från andra boende eller humanitära organisationer.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund till striderna, bekräftelse av påstådda thailändska flyganfall och eventuella dementier. Inga uppgifter om omfattning, civila drabbade eller FN/NGO-bedömningar. Ingen redovisning av svensk statlig roll jämfört med kyrkornas eller säkerhetsläget i Sisŏphŏn.

✅ Slutsats

Helhetsintrycket lutar mot Center eftersom artikeln avpolitiserar konflikten och fokuserar teknokratiskt på humanitär hjälp och personligt mod snarare än orsaker, ansvar och politik. En viss vänsterprägel finns genom betoningen på utsatthet, medan en svag högersignal kommer av att civilsamhälle och kyrkor – inte staten – lyfts som problemlösare.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en personlig hjälteberättelse och betonar rädsla, vilket ger ett humanitärt snarare än konflikt-analytiskt fokus och kan tona ned större politiska dimensioner.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som ”lever i skräck”, ”jätterädda”, ”stupade soldater” skapar stark känsloton och sympati för pastor och bybor, utan motsvarande beskrivning av andra sidor.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar endast pastorn och en svensk pingstrepresentant; inga röster från civila utanför församlingen, lokala myndigheter, militären eller oberoende observatörer hörs.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om varför striderna pågår, parternas motiv och förluster, samt uppgifter om annan humanitär eller statlig hjälp vid gränsen. Ingen verifiering av påstådda flyganfall presenteras.

✅ Slutsats

Fokuset på humanitära konsekvenser och enskilda hjälpinsatser ger visst vänsterdrag (empati, civilas utsatthet), men frånvaron av strukturell analys och den neutrala, faktaorienterade tonen placerar texten närmast ett mittenperspektiv. Högerorienterat stoff som ansvarsfördelning eller säkerhetspolitik berörs knappt, vilket sammantaget gör den centrala vinkeln dominerande.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på pastor Hien och hans rädsla, vilket ger ett personligt och emotionellt perspektiv. Framing betonar humanitär insats snarare än konfliktens politiska dimensioner.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men förstärker känslan av utsatthet genom citat som 'Vi är jätterädda'. Tonen är medkännande och fokuserar på hjälpbehovet.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst röster från pastor Hien och svenska pingstförsamlingar. Myndigheter, andra religiösa grupper eller kritiska röster saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om konfliktens bakgrund, andra aktörers syn på situationen och eventuella politiska orsaker till striderna. Ingen motröst eller bredare analys ges.

✅ Slutsats

Artikeln betonar humanitärt stöd och personlig utsatthet utan att ta tydlig politisk ställning, vilket är typiskt för en centristisk, saklig rapportering. Fokus ligger på hjälpinsatser snarare än konfliktens orsaker eller strukturella orättvisor. Detta ger en balanserad men något teknokratisk framställning.

45% Vänster · 50% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Israeliska soldater vittnar om skott mot obeväpnade: ”Såg det med egna ögon”

Publicerad: 13 december 2025, 18:13

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Flera israeliska soldater vittnar i en dokumentär om överträdelser av militära regler under kriget i Gaza, där civila dödades och obeväpnade attackerades. Soldaterna beskriver hur män i stridande ålder betraktas som potentiella terrorister och kan dödas oavsett beväpning. Den israeliska försvarsmakten hävdar att de agerar enligt internationell rätt och utreder flera fall av tjänstefel.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Neutral för

Centerpartiet

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på påstådda övergrepp av IDF genom soldaters vittnesmål och betonar skott mot obeväpnade. Dramatiserande formuleringar förstärker bilden, medan militärens bemötande nämns först i slutet, vilket sätter en kritisk ram tidigt.

💬 Språkvinkling

Starka värdeord och citat som allvarliga övertramp, får dödas och om man vill skjuta ger en mörk ton. Berättarrösten är relativt neutral men urvalet av citat förstärker anklagelserna.

⚖️ Källbalans

Källorna domineras av israeliska soldater (flera anonymiserade) samt en namngiven reservofficer med tidigare kritik. Endast en generell IDF-kommentar ges; avsaknad av folkrättsexperter, oberoende verifiering, palestinska civila eller röster som försvarar gällande stridsregler.

🔎 Utelämnanden

Ingen metodik för dokumentärens urval, antal vittnesmål eller oberoende bekräftelse redovisas. Kontext om gällande ROE, statistik över civila förluster, Hamas taktik/brott samt pågående rättsprocesser och konsekvenser saknas eller nämns endast översiktligt.

✅ Slutsats

Helheten lutar åt vänster eftersom fokus ligger på civila övergrepp och kritik mot militär makt, med starka citat som framhäver orättvisor. Källmaterialet är ensidigt präglat av kritiska vittnesmål, medan bemötandet begränsas till en kort IDF-kommentar utan oberoende expertis. Samtidigt finns ett visst balansinslag genom att IDF:s svar återges.

52% Vänster · 35% Center · 13% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver skott mot obeväpnade och placerar direkt fokus på misstänkta israeliska övergrepp, utan referens till bakgrundshändelser eller motpartens agerande.

💬 Språkvinkling

Ord som ”dödande av civila”, ”allvarliga övertramp” och ”medvetet har åsidosatts” laddar texten negativt mot IDF, även om tonen hålls faktabaserad via soldatcitaten.

⚖️ Källbalans

Huvudkällor är kritiska israeliska soldater; IDF får kort skriftlig replik. Palestinska civila, oberoende jurister eller israeliska försvarare saknas.

🔎 Utelämnanden

Ingen statistik över civila dödsoffer, inget resonemang om Hamas taktik eller internationell bedömning av brottsanklagelserna, vilket begränsar kontexten.

✅ Slutsats

Genom att betona civila övergrepp och ge störst utrymme åt kritiska vittnesmål framhävs maktmissbruk och ojämlikhet, vilket ligger nära en vänsterreferensram. IDF:s svar finns men är kortfattat och ingen motbild utvecklas, vilket förstärker den vänsterlutande helhetsvinkeln.

58% Vänster · 27% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen fokuserar starkt på soldaters vittnesmål om övergrepp mot obeväpnade, vilket sätter ett kritiskt ramverk mot Israels agerande snarare än en neutral presentation.

💬 Språkvinkling

Språket är laddat med ord som "allvarliga övertramp" och "medvetet har åsidosatts". Soldaternas citat om att alla män ska dödas förstärker en bild av systematiska övergrepp.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst kritiska röster från israeliska soldater och en reservofficer, samt återger Israels försvarsmakts svar. Palestinska civila eller oberoende experter hörs inte.

🔎 Utelämnanden

Det saknas palestinska perspektiv och oberoende verifiering av soldaternas påståenden. Konsekvenser för civila och bredare kontext kring krigets lagar diskuteras inte.

✅ Slutsats

Artikeln betonar orättvisor och övergrepp, samt lyfter fram kritik mot militära och statliga institutioner, vilket ligger nära en vänsterorienterad referensram. Bristen på palestinska röster och fokus på soldaters vittnesmål förstärker denna lutning. Även om Israels officiella svar återges, dominerar kritiska perspektiv.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

L: Etablerade flyktingar ska få stanna – ”Lite kaxigt, va?”

Publicerad: 13 december 2025, 18:09

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Liberalerna föreslår en 'etableringsventil' som ska göra det lättare för etablerade flyktingar att få stanna i Sverige, trots partistyrelsens initiala motstånd. Förslaget, som stöds av riksdagskandidaten Erik Nygårds, syftar till att underlätta för flyktingar som är självförsörjande och integrerade i det svenska samhället. Partiet hoppas att detta kan bli en valvinnare, trots att det kan innebära en avvikelse från den strama migrationspolitik som Tidöavtalet förespråkar.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Centerpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Neutral för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framställer förslaget som givet ("ska få stanna") snarare än som ett partiförslag, vilket kan överdriva dess realitet. Att fronta kandidatens valcitat "Lite kaxigt, va?" sätter en kampanjram och kan te sig reklamlikt.

💬 Språkvinkling

Laddade citat: "valvinnare", "Lite kaxigt, va?", "sköter sig", "gör rätt för sig", "regelteknikaliteter". Reporterton är överlag saklig, men förtjänstretoriken betonar individuell ansvarslinje.

⚖️ Källbalans

Endast liberala röster hörs: en kandidat och partisekreteraren, samt referens till partistyrelsens invändning. Avsaknad av övriga Tidöpartier, opposition, Migrationsverket och oberoende experter.

🔎 Utelämnanden

Saknas: definition av "etablerad", uppskattat antal berörda, juridisk genomförbarhet, konsekvensanalys (incitament, påverkan på asylrätten), kostnads/nyttoaspekter samt reaktioner från andra partier och myndigheter.

✅ Slutsats

Upplägget är deskriptivt och fokuserar på ett internt L-förslag med både stödjande och varnande partiperspektiv, vilket ger ett mittenintryck. Samtidigt dominerar förtjänst- och självförsörjningsretorik i citaten, vilket är högerkodat, och breda samhälleliga/strukturella perspektiv saknas. Sammantaget bedöms lutningen som Center med tydliga högertoner.

10% Vänster · 50% Center · 40% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver Liberalernas förslag som positivt och lockande med citatet ”Lite kaxigt, va?”, vilket ger en lätt kampanjkänsla och reser förväntningar snarare än problematiserar.

💬 Språkvinkling

Ord som ”rimligt”, ”samhällsnyttig” och ”tvingas lämna” laddar texten till fördel för förslaget, medan kritiken formuleras torrt och kortfattat.

⚖️ Källbalans

Nästan alla citat kommer från två liberaler; inga röster från regeringspartnern SD, opposition, forskare eller berörda flyktingar förekommer, vilket gör perspektiven ensidiga.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar siffror om hur många som berörs, juridisk analys, ekonomiska konsekvenser och reaktioner från andra partier eller flyktingar själva.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på ett moderat, tekniskt förslag från Liberalerna, med positivt språk och få motröster. Fokus på arbetslinje, självförsörjning och regeländring speglar en pragmatisk mittenlogik snarare än tydlig vänster- eller högerideologi. Därför bedöms helhetsramen dominera mot centrum.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Liberalernas förslag och använder ett citat som ger en självsäker och positiv vinkling. Framingen lyfter fram förslaget som nytänkande och potentiellt populärt.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men förstärks av positiva uttryck som "valvinnare" och "samhällsnyttig migrationspolitik". Citat från företrädare betonar bidrag och etablering, vilket ger en pragmatisk och lösningsorienterad ton.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst röster från Liberalernas företrädare, både för och emot förslaget inom partiet. Andra partier eller externa experter får inte komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Det saknas perspektiv från andra partier, myndigheter, forskare eller de som direkt berörs av migrationspolitiken. Konsekvenser för asylrätten och kritik från oppositionen nämns inte.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig centerprägel då den fokuserar på Liberalernas balansgång mellan stram och human migrationspolitik. Den lyfter pragmatiska argument och undviker ideologiska ytterligheter, men saknar bredare perspektiv. Dominansen av partiets egna röster och avsaknaden av djupare kritik placerar artikeln i mitten.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Amerikanska soldater dödade i Syrien

Publicerad: 13 december 2025, 17:54

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Tre amerikaner, två soldater och en tolk, har dödats av en ensam gärningsman i Palmyra, Syrien, medan de arbetade mot terrorgruppen IS. Gärningsmannen, som beskrivs som en beväpnad IS-terrorist, dödades senare. Tre andra personer skadades i attacken.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ. Brödtexten vinklar händelsen genom att snabbt etablera IS som ensam gärningsman och framhäva amerikansk vedergällning, med liten plats för syrisk kontext eller ifrågasättanden. Det placerar berättelsen i ett säkerhets- och krigsramverk.

💬 Språkvinkling

Kraftfullt, hotfullt citat ("...jaga dig, hitta dig, och döda dig utan nåd") förstärker en hård linje. Värdeladdade ord som "diktatorn" och "krigsdepartementet" skapar dramatik. Tonen är militant.

⚖️ Källbalans

Källorna domineras av amerikanska militära uttalanden och en kort SANA-notis. Inga oberoende vittnen, forskare eller lokala partner (t.ex. SDF) hörs. Perspektiv från civilsamhälle eller kritiker av USA:s närvaro saknas.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om den juridiska grunden för USA-truppers närvaro eller deras vanliga operationsområden. Palmyras kontrollförhållanden och IS-aktivitet problematiseras inte. Påståendet om "första dödsoffren sedan Assads fall" motsägs av att Assad sitter kvar och kräver förklaring/korrektur.

✅ Slutsats

Fokus på terrorhot och explicit vedergällning, starkt militärt språk och primärt amerikanska källor skapar en ordning-och-säkerhet-ram typisk för höger. Alternativa perspektiv och rättslig/strategisk kontext utelämnas, vilket minskar balans och förstärker en hård säkerhetslinje. Sammantaget pekar detta mot en tydlig högertilt.

15% Vänster · 35% Center · 50% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar enbart på amerikanska förluster och signalerar att händelsen främst handlar om USA, medan konflikten i Syrien och andra drabbade parter hamnar i bakgrunden.

💬 Språkvinkling

"terrorist", "dödade utan nåd" och "diktatorn Assads fall" ger starkt värdeladdad ton som målar upp tydliga fiende-bilder och legitimerar hård vedergällning.

⚖️ Källbalans

Källor är Pentagon, SANA och AP; de citerade rösterna är statliga eller officiella. Inga oberoende experter, civila syrier eller kritiker av USA-närvaron hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte den omstridda juridiska grunden för USA:s trupp i Syrien, civila dödsfall eller regionala reaktioner, vilket minskar kontexten och alternativa perspektiv.

✅ Slutsats

Texten återger främst officiell information utan granskande motfrågor (teknokratiskt, status quo) men innehåller även hård säkerhetston som tilltalar höger. Vänsterperspektiv som ifrågasätter USA-militärens roll saknas. Sammantaget ger det en lätt lutning mot mitten med inslag av högerretorik.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar neutralt på att amerikanska soldater dödats i Syrien utan att lägga värdering i händelsen. Framing är saklig och återger fakta utan att betona bakomliggande orsaker eller politiska implikationer.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt och återger citat från amerikanska myndigheter. Krigsministerns uttalande är hårt och hotfullt men återges som direktcitat, vilket minskar värdeladdningen från redaktionen.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst amerikanska källor (Pentagon, krigsministern) och den syriska statliga nyhetsbyrån. Det saknas röster från oberoende experter, civila eller andra internationella aktörer.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte varför amerikanska styrkor finns i Syrien, möjliga civila konsekvenser eller kritik mot USA:s närvaro. Ingen kontext om konflikten eller IS roll ges.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen saklig och återger fakta utan tydlig ideologisk vinkling. Fokus ligger på att rapportera händelsen och återge officiella uttalanden, men den undviker att problematisera USA:s närvaro eller ge djupare kontext. Det ger ett centristiskt, teknokratiskt intryck snarare än en tydlig vänster- eller högervridning.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Gul snövarning för Västerbotten

Publicerad: 13 december 2025, 15:33

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

SMHI har utfärdat en gul varning för kraftigt snöfall i Västerbotten, särskilt kring Umeå, från kl 13 till 23 på lördag. Det förväntas mellan 10 och 15 centimeter snö, med lokalt upp till 20 centimeter, och risk för ishalka nära kusten. Trafikanter uppmanas att köra försiktigt och anpassa hastigheten till väglaget.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Saklig rubrik som speglar innehållet utan dramatik; fokus på varning och geografi. Ingen överdrift eller politisk inramning.

💬 Språkvinkling

Nyktert tonläge med neutrala ord som "gul varning" och "kraftigt snöfall". Försiktighetsuppmaning från SMHI utan alarmism.

⚖️ Källbalans

Endast SMHI används som källa, vilket är rimligt för vädervarningar. Avsaknad av andra röster som Trafikverket eller lokal räddningstjänst, men inget tydligt intresse avvikande.

🔎 Utelämnanden

Kunde ha inkluderat lägesbesked från Trafikverket, kollektivtrafik eller kommunal beredskap samt råd för halkrisk. Saknar lokal påverkan (skolor, evenemang) och historik jämfört med tidigare snöfall.

✅ Slutsats

Artikeln är teknokratisk och faktabaserad med fokus på samhällsinformation och säkerhet. Ingen politisk konflikt, värderingsladdning eller ideologisk inramning förekommer; SMHI dominerar som auktoritativ källa. Därför lutar den mot Center enligt skalan (status quo och neutral förvaltning).

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken återger sakligt en vädervarning och överensstämmer med innehållet; ingen laddad inramning eller mismatch syns.

💬 Språkvinkling

Neutral ton; ord som "kraftigt snöfall" och "risker" är deskriptiva, inte emotiva.

⚖️ Källbalans

SMHI är enda källa; röster från exempelvis Trafikverket eller räddningstjänst hade kunnat bredda perspektivet men behovet är begränsat vid kort vädernotis.

🔎 Utelämnanden

Ingen info om kommunal beredskap, historiskt snödjup eller specifika råd till gående, men avsaknaden påverkar inte ideologisk balans nämnvärt.

✅ Slutsats

Artikeln är kort, myndighetsbaserad och praktiskt inriktad utan politiska implikationer. Den teknokratiska framställningen och avsaknaden av värderande inslag placerar den i en mittenorienterad, i praktiken neutral position.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdning eller vinkling. Den speglar artikelns innehåll korrekt och saknar överdrifter.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan laddade ord eller känslomässiga uttryck. Inga citat används utöver faktabaserade uppmaningar från SMHI.

⚖️ Källbalans

Endast SMHI används som källa, vilket är naturligt för vädervarningar. Inga andra röster eller perspektiv förekommer, men det är rimligt i sammanhanget.

🔎 Utelämnanden

Ingen relevant information eller viktiga röster verkar saknas för denna typ av rapportering. Artikeln täcker de centrala fakta kring varningen.

✅ Slutsats

Artikeln är helt saklig och neutral, utan ideologiska vinklingar. Den återger endast fakta från en expertmyndighet och undviker politiska eller värderande inslag. Därför dominerar ett tydligt centerperspektiv enligt analysmodellen.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Greta Thunberg åtalas i Finland

Publicerad: 13 december 2025, 15:32

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Greta Thunberg åtalas i Finland för ohörsamhet mot ordningsmakten efter att ha deltagit i en klimatdemonstration i Helsingfors där trafiken blockerades. Polisen fick bära bort Thunberg från platsen, men hon förväntas inte behöva närvara personligen vid rättegången. Flera demonstranter har redan dömts till dagsböter.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar åtalet mot Thunberg och sätter rättsprocessen i centrum. Texten fokuserar på ordningsbrott och trafikblockad snarare än klimatbudskap, vilket ger en ordningsram. Ingen tydlig rubrik–text-mismatch.

💬 Språkvinkling

Nyktert, sakligt språk. Termer som ohörsamhet och blockerat trafiken är juridiskt/faktiskt beskrivande. Ingen sensationalism eller emotionellt färgade ord.

⚖️ Källbalans

Enda källan är Helsingin Sanomat; inga citat från polis, åklagare, försvar eller demonstranter. Perspektiven från både myndighet och aktivister saknas, vilket ger begränsad balans.

🔎 Utelämnanden

Ingen förklaring av lagens ramar eller möjliga påföljder, och inga kommentarer från Thunberg, medaktivister eller polis. Klimatprotestens syfte, omfattning och eventuella motargument saknas. Tidigare liknande fall nämns inte.

✅ Slutsats

Bevakningen är kort och juridiskt inriktad, utan värderingar eller problemformulering kring klimatfrågan. Frånvaron av röster från både polis och aktivister samt av politisk kontext ger en teknokratisk och status quo-betonad framställning. En svag ordningsram finns, men den dominerar inte.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar åtalet mot Thunberg och lämnar klimatfrågan utanför, vilket ger en rättslig snarare än aktivistisk inramning. Kroppen följer samma vinkel med fokus på polisåtgärder och böter.

💬 Språkvinkling

Språket är formellt; ord som "ohörsamhet" och "blockerat trafiken" markerar lagbrott utan starka värdeord, vilket ändå förstärker ordningsperspektivet.

⚖️ Källbalans

Endast Helsingin Sanomat och polisuppgifter refereras; Thunberg, andra demonstranter eller juridiska experter hörs inte, vilket ger enkelriktad återgivning.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om demonstrationen, klimatkraven eller Thunbergs synpunkt presenteras, ej heller juridisk kontext om civil olydnad i Finland.

✅ Slutsats

Texten presenterar enbart fakta om åtalet och tidigare böter, utan värderande språk. Den belyser lagprocessen men inte den politiska konflikt eller klimatbudskapet, vilket är typiskt för en teknokratisk mittförankring. Därför bedöms Centrum som dominerande.

30% Vänster · 45% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, fokuserar på Thunbergs åtal utan värderande språk. Inget försök att tona ner eller förstärka händelsens allvar.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan laddade ord eller dramatisering. Händelseförloppet beskrivs utan att ta ställning.

⚖️ Källbalans

Endast polisens och domstolarnas perspektiv nämns indirekt via fakta. Demonstranternas eller Thunbergs egen syn på händelsen saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte varför demonstrationen hölls, demonstranternas motiv eller eventuella kritik mot polisens agerande. Ingen bakgrund om klimatfrågan ges.

✅ Slutsats

Artikeln är saklig och undviker värderingar, men saknar röster från demonstranterna och förklaringar till deras motiv. Fokus ligger på rättsprocessen snarare än politiska dimensioner, vilket ger ett teknokratiskt och neutralt intryck snarare än en tydlig vänster- eller högerlutning.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Många svenskar nära striderna

Publicerad: 13 december 2025, 15:31

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Runt 600 svenskar befinner sig nära den spända gränsen mellan Thailand och Kambodja. Ingrid Eriksson från Göteborg hörde explosioner under en utflykt på Koh Chang och valde att lämna ön efter att UD utfärdat en reseavrådan. Hon var medveten om oroligheterna men trodde att situationen hade lugnat sig när hon bokade resan.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar faran för svenskar och styr fokus mot ett svenskt säkerhetsperspektiv. Den ligger i linje med innehållet men bortser från konfliktens orsaker och lokala konsekvenser. Riskramen kan förstärka dramatik.

💬 Språkvinkling

Språket är mest neutralt men ord som spänt och explosioner signalerar fara. Citat från resenären ger en personlig upplevelse och förstärker oroskänslan. Inga värdeladdade omdömen om parterna.

⚖️ Källbalans

Källor: en svensk turist och hänvisning till UD:s reseavrådan. Inga thailändska eller kambodjanska myndigheter, oberoende analytiker eller lokala röster. Perspektivet blir svenskt och säkerhetsinriktat.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund till konflikten, händelseförlopp, aktörers motiv och skadetal. Ingen kommentar direkt från UD eller ambassaden, och inga lokala myndighets- eller civilsamhällesperspektiv. Begränsad vägledning om praktiska alternativ för resenärer.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på praktisk säkerhetsinformation och en svensk resenärs erfarenhet, utan att värdera konfliktens politiska dimensioner. Det teknokratiska, riskorienterade upplägget ligger nära mitten och undviker ideologiska tolkningar. Därför bedöms den som främst centerorienterad.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar fara för svenskar nära striderna, vilket ger dramatisk vinkel men stämmer med texten; konfliktens bakgrund nämns knappt.

💬 Språkvinkling

Formuleringar som "allt mer spänt" och att turisten "kunde höra explosioner" skapar oro, annars neutral ton utan värdeladdade omdömen.

⚖️ Källbalans

Endast en svensk turist och UD refereras; inga lokala myndigheter, analytiker eller drabbade thailändare/kambodjaner citeras.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar bakgrund till konflikten, aktuellt säkerhetsläge och officiella uttalanden från Thailand eller Kambodja som kunde nyansera bilden.

✅ Slutsats

Rapporten är främst faktabaserad med fokus på svensk konsumentinformation och undviker politiska tolkningar. Bristen på fler perspektiv ger viss obalans men ingen tydlig ideologisk vinkel. Därför klassas lutningen som center-neutral.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på svenskar nära konflikten, vilket ger en svensk vinkel snarare än att belysa själva konflikten mellan Thailand och Kambodja.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, utan laddade ord eller dramatiska uttryck. Citatet från resenären är sakligt återgivet.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter endast en svensk resenärs perspektiv och hänvisar till UD, men saknar röster från lokalbefolkning eller experter på konflikten.

🔎 Utelämnanden

Det saknas bakgrund om konflikten mellan Thailand och Kambodja, liksom information om hur lokalbefolkningen påverkas eller vad som orsakat oroligheterna.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig svensk vinkel och undviker politiska eller ideologiska tolkningar av konflikten. Fokus ligger på information och säkerhet för svenska resenärer, vilket är typiskt för en centerposition med teknokratisk och neutral rapportering. Ingen partiskhet mot vänster eller höger framträder.

0% Vänster · 90% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Belarusisk oppositionsledare släppt

Publicerad: 13 december 2025, 14:37

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Maria Kolesnikova, en ledande oppositionsfigur i Belarus, har släppts från fängelse efter att ha avtjänat en del av sitt elvaåriga straff. Hon var en av ledarna för massprotesterna mot president Aleksandr Lukasjenko 2020. Totalt frigavs 123 fångar under lördagens frigivning, enligt AFP.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Neutral för

Sverigedemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Neutral rubrik som lyfter att en oppositionsledare har släppts och ramar in händelsen som politisk frigivning. Texten förstärker bilden med uppgifter om fängelsedom, protesterna 2020, försämrad hälsa och massfrigivning. Ingen tydlig rubrik–text-diskrepans.

💬 Språkvinkling

Språket är överlag neutralt; ord som drastiskt och formuleringen mot sitt nekande kan skapa sympati för oppositionen och antyda orättfärdig dom.

⚖️ Källbalans

Enda källa som nämns är AFP; inga citat eller kommentarer från belarusiska myndigheter, oppositionens företrädare eller oberoende människorättsgrupper. Perspektivet blir därmed ensidigt informativt utan motröster.

🔎 Utelämnanden

Orsak till frigivningen saknas (amnesti, utbyte eller nåd) liksom reaktioner från regimen och oppositionen. Uppdaterad info om Kolesnikovas tillstånd och placering samt internationell kontext och tidigare rättsprocess lämnas outvecklat.

✅ Slutsats

Texten är kort, faktabetonad och wire-baserad med begränsad politisk tolkning, vilket ger ett centerpräglat, teknokratiskt anslag. Viss sympati för oppositionen anas via betoning av försämrad hälsa och att domen skedde mot hennes nekande, men inga tydliga vänster- eller högerramar om stat, marknad eller värderingsfrågor dominerar.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är rak och konstaterande; artikeln ramar in händelsen som ett människorättsfall utan att ifrågasätta regimen, vilket implicit framställer frigivningen som positiv och självklar.

💬 Språkvinkling

Språket är mest neutralt men ord som "massprotesterna", "mot sitt nekande" och "drastiskt" ger ett medkännande tonläge gentemot oppositionsledaren.

⚖️ Källbalans

Enda citerade källa är AFP; inga belarusiska myndigheter eller oberoende analytiker hörs, så perspektivet blir ensidigt pro-opposition.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte varför regimen valde att släppa fångarna, vilka villkor som gäller eller hur Minsk kommenterar saken, och ger ingen bredare politisk kontext kring läget i Belarus.

✅ Slutsats

Texten kritiserar implicit en auktoritär stat och lyfter mänskliga rättigheter, vilket alla svenska politiska läger i stort delar. Avsaknad av regimens röst och det neutrala, faktabaserade tonfallet placerar artikeln nära ett sakligt mittenperspektiv snarare än tydligt vänster- eller högerlutning.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på oppositionsledarens frigivning och framställer henne som en central aktör mot regimen, vilket ger en tydlig demokratisk och anti-auktoritär inramning.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men beskriver Kolesnikova som 'framträdande' och nämner att hon dömdes 'mot sitt nekande', vilket antyder orättvisa.

⚖️ Källbalans

Endast oppositionens och internationella källors perspektiv lyfts fram; regimens eller statens syn saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Ingen kommentar från belarusiska myndigheter eller förklaring till frigivningen ges. Kontext om situationen för övriga politiska fångar saknas.

✅ Slutsats

Artikeln betonar orättvisor och oppositionens perspektiv, vilket ligger nära en vänsterliberal världsbild med fokus på mänskliga rättigheter och kritik mot auktoritära regimer. Bristen på regimens syn och förklaringar förstärker denna lutning. Centerperspektivet finns i den neutrala tonen, men vänsterdominansen är tydlig.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Ingrid hörde striderna på turistön Koh Chang ”Lät som åska”

Publicerad: 13 december 2025, 14:10

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Ingrid Eriksson hörde explosioner under en utflykt på Koh Chang, som visade sig vara strider vid gränsen mellan Thailand och Kambodja. Efter att UD utfärdat en reseavrådan för området, valde hon och hennes sällskap att lämna ön. Konflikten mellan Thailand och Kambodja har pågått sedan i maj och har lett till att Kambodja stängt sina gränsövergångar mot Thailand.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter ett personligt citat och ramar in konflikten genom en svensk turists upplevelse samt UD:s reseavrådan. Fokus hamnar på svenskars säkerhet på turistöar snarare än konfliktens orsaker och parternas perspektiv. Human interest-prioritering kan förstärka dramatik.

💬 Språkvinkling

Ord som läskigt, uppblossade strider och dödats ger dramatisk laddning, men kommer främst via citat. I övrigt är tonen nykter och informativ med UD som auktoritativ källa.

⚖️ Källbalans

Källorna domineras av en svensk resenär och UD:s uppgifter. Avsaknad av citat från thailändska eller kambodjanska myndigheter, lokala civila eller oberoende experter gör perspektivet snävt och Sverige-centrerat.

🔎 Utelämnanden

Bakgrund till gränstvisten, parternas ståndpunkter och eventuella medlingsinsatser (t.ex. ASEAN) förklaras sparsamt. Uppgifter om civila följder, kambodjanska förluster, lokala myndigheters säkerhetsbedömning och geografisk närhet från öarna till stridsområden saknas.

✅ Slutsats

Texten är huvudsakligen praktisk och myndighetsorienterad, med UD som primär referens och begränsat normativt innehåll. Fokus på säkerhet, faktauppgifter och frånvaro av ideologiska ramar placerar artikeln i mitten. Bristen på bredare politisk kontext eller ställningstaganden förstärker en teknokratisk, centerpräglad ton.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken gör konflikten till en svensk turistupplevelse med dramatiskt citat, vilket vrider fokus från den regionala konflikten till svenskars resesäkerhet.

💬 Språkvinkling

Ord som ”läskigt” och citat om åska skapar dramatik; annars myndighetsnära och saklig ton utan tydliga värderingsord om parterna.

⚖️ Källbalans

Källor är en svensk turist och UD-uppgifter; inga thailändska eller kambodjanska röster, experter eller lokala civila hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte civila förluster på båda sidor, diplomatiska insatser eller historisk bakgrund utöver en rad om kolonial gränsdragning.

✅ Slutsats

Inslaget är huvudsakligen ett rese- och säkerhetsreportage utan ideologiska ställningstaganden. Fokus på svensk UD-information och enskild resenär ger en teknokratisk, status quo-präglad rapportering som passar en centristisk ram snarare än en tydlig vänster- eller högeragenda.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på en svensk turistupplevelse snarare än själva konflikten, vilket ger en personlig och mindre politisk inramning. Händelsen ramas in som oväntad och skrämmande för svenskar.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och beskrivande, med viss betoning på oro och överraskning. Inga tydligt värdeladdade ord eller politiskt färgade uttryck används.

⚖️ Källbalans

Nästan uteslutande svenska röster och UD citeras. Lokala thailändska eller kambodjanska perspektiv saknas helt, liksom experter på konflikten.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte civila konsekvenser i området, lokala invånares situation eller bakgrund till konflikten utöver en kort referens till kolonial gränsdragning.

✅ Slutsats

Artikeln har ett tydligt svenskt turistperspektiv och undviker politiska eller ideologiska tolkningar. Fokus ligger på praktisk information och individers upplevelser, med neutral och saklig ton. Avsaknaden av djupare analys eller ställningstagande placerar den i mitten av den svenska skalan.

10% Vänster · 85% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Greta Thunberg åtalas i Finland

Publicerad: 13 december 2025, 10:26

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Greta Thunberg åtalas i Finland för ohörsamhet mot ordningsmakten efter att ha deltagit i en klimatdemonstration i Helsingfors sommaren 2024 där trafiken blockerades. Polisen fick bära bort Thunberg och andra demonstranter, och de flesta har dömts till dagsböter. Domstolarna har inte krävt att de åtalade behöver närvara personligen vid rättegångarna.

🏛️ Partianalys

Ofördelaktig för

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är rakt konstaterande och matchar innehållet. Framing fokuserar på rättsprocessen och nämner att andra fått dagsböter, vilket antyder att ärendet är rutinartat.

💬 Språkvinkling

Sakligt språk utan värdeladdade ord. Termer som "blockerat trafiken" och "bar bort" är neutrala beskrivningar av polisinsats.

⚖️ Källbalans

Endast Helsingin Sanomat anges som källa. Inga citat från polis, åklagare, Thunberg eller kritiker. Perspektiv från drabbade trafikanter eller arrangörer saknas.

🔎 Utelämnanden

Saknar lagrum och straffskala i Finland, datum för rättegång och Thunbergs kommentar. Ingen kontext om liknande fall, antal demonstranter eller eventuella motröster från allmänheten.

✅ Slutsats

Artikeln är kort, faktabaserad och fokuserar på juridiska detaljer utan politisering. Den bygger på en extern nyhetskälla och undviker laddade formuleringar, vilket signalerar centristiskt, teknokratiskt tilltal. En antydan om låga påföljder ger marginell vänsterlutning men helheten är mest neutral.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig: den konstaterar bara att Greta Thunberg åtalas utan värdeladdat språk, och texten ligger i linje med rubriken.

💬 Språkvinkling

Neutral ton; ord som "ohörsamhet" och "blockerat trafiken" är juridiskt beskrivande snarare än emotionella.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar endast Helsingin Sanomat; inga citat från polis, åklagare, Greta Thunberg eller kritiker gör perspektiven begränsade.

🔎 Utelämnanden

Saknar laglig bakgrund, officiella uttalanden och reaktioner från berörda parter eller politiker, vilket minskar kontexten kring åtalet.

✅ Slutsats

Kort, faktabaserad text utan laddat språk men med begränsad källbredd. Avsaknad av tydliga värderingsramar ger ett teknokratiskt, något status quo-orienterat intryck snarare än uttalat ideologiskt. Därmed bedöms lutningen främst som center.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar neutralt på att Greta Thunberg åtalas, utan värdeladdad vinkling eller antydan om skuld eller oskuld. Innehållet följer upp rubriken sakligt.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och neutralt, utan laddade ord eller dramatiserande beskrivningar. Händelseförloppet återges faktamässigt.

⚖️ Källbalans

Endast Helsingin Sanomat och rättsliga myndigheter refereras; inga röster från Thunberg, demonstranter eller kritiker av klimatprotester inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer från Thunberg själv, andra demonstranter eller finska myndigheter. Ingen bakgrund om protestens syfte eller motargument presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och saklig, med fokus på rättsprocessen snarare än politiska aspekter. Den undviker att ta ställning för eller emot klimatprotester och ger inga värderande omdömen. Avsaknaden av röster från aktivister eller kritiker förstärker en teknokratisk, mittfokuserad framställning.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Det här är nyckelspelarna i förhandlingarna om Ukraina

Publicerad: 13 december 2025, 10:18

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin har framfört en fredsplan för Ukraina som liknar Putins tidigare krav. Förhandlingarna leds av två erfarna ryska medarbetare, Jurij Usjakov och Kirill Dmitriev, samt två amerikanska förhandlare, Steve Witkoff och Jared Kushner, som saknar erfarenhet inom diplomati. Ryssarna uppfattar de amerikanska förhandlarna som lätta att manipulera, medan de ryska kraven förblir oförändrade.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Moderaterna

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken utlovar en neutral genomgång av nyckelspelare, men texten ramar in processen som att Trump och Putin vill diktera villkoren och att Trumps plan liknar Kremls krav. Framingen kontrasterar kompetenta ryska förhandlare mot lojala och oerfarna amerikaner, vilket ger en kritisk vinkling mot USA-sidan under Trump.

💬 Språkvinkling

Värderande uttryck som "lojala men oerfarna", "lätta att manipulera" och påståenden om att ryssarna har "tydligt övertag" ger ett dömande tonläge. Få nyanser eller försiktighetsmarkörer.

⚖️ Källbalans

Inga källhänvisningar eller citat; påståenden om aktörers motiv och kompetens saknar attribution. Endast fyra män namnges; inga röster från Ukraina, EU/Nato, oberoende diplomater eller kritiker/förespråkare för planen. Perspektivet blir ensidigt och lutar mot en negativ bedömning av USA-sidan.

🔎 Utelämnanden

Ukrainas egen roll, krav och reaktioner saknas. Innehållet i 28-punktsplanen redovisas inte, inte heller eventuella motargument eller meriter för Witkoff/Kushner. Ingen kontext om RDIF:s sanktionsläge, officiella förhandlingsformat eller hur amerikanska och allierade myndigheter ser på processen.

✅ Slutsats

Texten nedvärderar Trumps förhandlare (miljardärer, nepotism, brist på kompetens) och beskriver ryska förhandlare som kompetenta, vilket skapar en asymmetrisk negativ framställning av en konservativ sida. Språket är värderande och saknar tydliga källor, samtidigt som centrala motröster (Ukraina, EU/Nato, oberoende experter) utelämnas. Sammantaget lutar framställningen åt vänster i vår skala, genom elit- och kompetenskritik mot högeraktörer och frånvaro av balans.

62% Vänster · 28% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lovar en överblick över ”nyckelspelarna”, men texten vinklar främst på kontrasten mellan kompetenta ryssar och Trumps okunniga lojalister, vilket ger en antydan om amerikansk underlägsenhet snarare än ren presentation.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade uttryck som ”lojala men oerfarna”, ”relativt lätta att manipulera” och ”vet exakt hur de ska agera” förstärker narrativet om inkompetenta amerikaner och skickliga ryssar.

⚖️ Källbalans

Endast SVT-journalistens röst hörs; inga citat eller svar från USA, Ryssland eller Ukraina. Perspektiven blir ensidiga och saknar verifierbar mångfald av källor.

🔎 Utelämnanden

Ukrainas syn, detaljer om 28-punktsplanen, oberoende experter och västliga diplomaters bedömningar lyser med sin frånvaro, vilket försvagar kontexten kring förhandlingarnas substans och legitimitet.

✅ Slutsats

Artikeln ger en negativ, värdeladdad bild av Trump-sidan (höger) och framhäver ryska motparter som kompetenta, utan balanserande källor. Avsaknaden av ukrainska röster och saklig plananalys tyder på ett vinklat narrativ som överensstämmer mer med en vänster- eller mittenkritik av högerpopulism än med neutral rapportering.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på nyckelpersoner men texten lägger stor vikt vid skillnader i kompetens mellan ryska och amerikanska förhandlare, vilket kan påverka läsarens bild av parterna.

💬 Språkvinkling

Språket beskriver de ryska förhandlarna som "erfarna och kunniga" medan de amerikanska kallas "lojala men oerfarna" och "relativt lätta att manipulera". Detta ger ett tydligt värdeladdat intryck.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på en beskrivning av parterna utan att citera några av de inblandade, experter eller oberoende källor. Ukrainas och Europas perspektiv saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om Ukrainas roll i förhandlingarna, samt om hur andra internationella aktörer påverkar processen. Ingen bakgrund ges om varför Trumps fredsplan liknar Putins krav.

✅ Slutsats

Artikeln har ett teknokratiskt och beskrivande fokus på förhandlarnas bakgrund, men undviker politiska dimensioner och saknar centrala röster, särskilt från Ukraina. Språket är värderande men inte tydligt ideologiskt vinklat åt vänster eller höger. Sammantaget dominerar en centristisk, status quo-orienterad ansats med viss lutning mot vänster genom kritik av Trumps förhandlare.

40% Vänster · 50% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Tekniska störningar hos SEB – konton syns ej

Publicerad: 13 december 2025, 08:55

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

SEB upplever tekniska störningar som gör att fonder, aktier och pensionssparande inte syns när kunder loggar in på sina konton. Banken arbetar aktivt för att lösa problemet och återställa full funktionalitet. Tidigare i veckan hade även Avanza liknande problem.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är rakt på sak och beskriver problemet utan dramatik. Framing som tekniskt driftstopp snarare än skandal. Inga överlöften eller mismatch mot brödtexten.

💬 Språkvinkling

Nykter ton, saklig rapportering. Citat från SEB om att man "jobbar aktivt" fungerar lugnande. Inga värdeladdade ord eller spekulationer.

⚖️ Källbalans

Källorna är SEB:s egen uppgift via TT och referens till Avanzas tidigare problem. Saknas: kundperspektiv, oberoende expert, Finansinspektionen. Rapporten uppger att TT söker SEB, men ingen motröst eller verifiering.

🔎 Utelämnanden

Uppgift om omfattning, orsak och förväntad åtgärdstid saknas. Inget om kunders risker, ersättning, eller hur man ska agera under störningen. Ingen kommentar från tillsynsmyndighet eller oberoende IT-säkerhetsexpert.

✅ Slutsats

Artikeln är kort, teknokratisk och fokuserar på fakta om ett driftstopp utan politisk ram, vilket pekar mot Center. Relians på bankens egen uppgift och avsaknad av externa röster förstärker ett status quo-perspektiv, men utan tydlig ideologisk vinkling.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är renodlat informativ och speglar exakt artikelinnehållet utan värdeladdade ord eller dramatisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt; formuleringar som "stora tekniska störningar" beskriver läget men uttrycker ingen känslomässig eller politisk värdering.

⚖️ Källbalans

Enda källa är SEB:s pressmeddelande; ingen röst från drabbade kunder, oberoende experter eller tillsynsmyndigheter.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte möjliga konsekvenser för kunder, ansvarsfördelning, eller historik över bankproblem vilket hade gett bredare kontext.

✅ Slutsats

Rapporteringen är teknokratisk och förmedlar bankens lägesbeskrivning utan politisk infallsvinkel. Frånvaron av strukturell kritik eller marknadsförsvar placerar texten i ett neutralt mittfält, vilket gör centerlutning mest träffande.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdad vinkling. Fokus ligger på saklig rapportering om tekniska störningar hos SEB.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, inga emotiva ord eller värderande uttryck används. Citaten från SEB är återgivna utan tolkning.

⚖️ Källbalans

Endast SEB:s uttalande återges direkt, men TT försöker nå banken för ytterligare kommentarer. Inga kundröster eller oberoende experter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte hur många kunder som påverkas, möjliga orsaker till störningen eller eventuella konsekvenser för kunderna. Ingen extern analys eller kritik mot banken tas upp.

✅ Slutsats

Artikeln är mycket saklig och undviker politiska eller ideologiska vinklar. Den rapporterar om ett tekniskt problem utan att lägga vikt vid ansvar, systemkritik eller marknadslösningar. Avsaknaden av värderingar och fokus på neutral information ger en tydlig centerposition.

0% Vänster · 98% Center · 2% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Åkesson i ”förbjuden” kram på toppmötet – ”tydliga bevis”

Publicerad: 13 december 2025, 07:55

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Under ett möte mellan Tidöledarna i Ulf Kristerssons hem i Strängnäs, som beskrivs i SVT:s program 'Politik, politik, politik!', diskuterades en maktkamp mellan partiledarna. Programmet lyfter fram tre stora maktdrag och visar ett känsligt ögonblick där Jimmie Åkesson och Simona Mohamsson kramas, vilket kan vara kontroversiellt inom hennes parti.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Sverigedemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder citattecken kring "förbjuden" och "tydliga bevis" för att dramatisera. Artikeln ramar in mötet som pr-jippo och maktkamp och utser en vinnare, utan att beröra policy. Fokus på kramen betonar tabu/konflikt snarare än sakfrågor.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "förbjuden", "pr-jippo", "maktkamp" och "kramkalas" skapar dramatik. Påståendet "Det pågick en maktkamp" förstärker en konfliktorienterad ton.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egna reportrar tolkar händelsen; inga citat från Åkesson, Mohamsson, Kristersson eller andra berörda. Inga externa analytiker eller motröster som problematiserar tolkningarna.

🔎 Utelämnanden

Sakpolitiskt innehåll och mötets faktiska agenda nämns inte. Partiernas egna kommentarer om utfallet och kramen saknas, liksom reaktioner inom L och SD. Kontext om varför detta är känsligt för L och Mohamssons perspektiv uteblir.

✅ Slutsats

Framställningen problematiserar Tidösamarbetet och SD genom att kalla mötet pr-jippo, betona maktkamp och lyfta tabut kring att krama Åkesson, vilket ligger närmare en vänsterram. Källorna är ensidigt SVT-interna och sakfrågor prioriteras ned till förmån för konflikt. Samtidigt finns ett visst mitteninslag i form av processfokus snarare än ideologisk analys.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken laddas med citattecken kring ”förbjuden” och utlovar ”tydliga bevis”, vilket dramatiserar en i grunden intern partiledarträff och betonar konflikt snarare än sakfrågor.

💬 Språkvinkling

Termer som ”maktkamp”, ”pr-jippo”, ”kramkalas” och ”förbjuden” förstärker ett tabloidt och värderande tonläge snarare än neutralt språk.

⚖️ Källbalans

Endast SVT-journalister uttalar sig; inga röster från de berörda politikerna eller externa experter, vilket ger ensidig tolkning.

🔎 Utelämnanden

Texten förklarar inte varför kramen är politiskt känslig, och saknar kommentarer från Åkesson, Mohamsson eller andra Tidöpartier om mötet och dess konsekvenser.

✅ Slutsats

Artikeln bygger på spel-och-taktik-vinkel utan djup ideologisk analys, typiskt för en mittenorienterad dramaturgi. Viss skepsis mot Tidöpartierna antyder lätt vänsterdrag, men helheten är främst en neutral horserace-framställning som placerar sig i den politiska mitten.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på en ”förbjuden” kram och antyder dramatik, vilket kan förstärka känslan av konflikt och maktspel snarare än saklig politisk analys.

💬 Språkvinkling

Språket är lättsamt och använder ord som ”kramkalas” och ”pr-jippo”, vilket ger ett underhållande snarare än strikt sakligt intryck.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egna reportrar och fotograf får utrymme, inga röster från partiledarna eller andra politiska aktörer inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kommentarer från de inblandade partiledarna och ger ingen bakgrund till varför kramen anses känslig eller vilka politiska implikationer den kan ha.

✅ Slutsats

Analysen domineras av en neutral, lättsam och teknokratisk framing där politiska konflikter och maktspel lyfts fram utan tydlig ideologisk vinkling. Fokus ligger på spelet mellan partiledarna snarare än sakfrågor eller värderingar, vilket är typiskt för en centristisk, status quo-orienterad bevakning. Bristen på utomstående röster förstärker intrycket av intern politisk analys snarare än partiskhet åt något håll.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Risk att barn förs bort i jul

Publicerad: 13 december 2025, 07:42

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Inför skollov ökar risken för att barn som lever under hedersförtryck tvingas utomlands för tvångsäktenskap eller könsstympning, enligt polisen. Resor under loven är mindre uppseendeväckande, och omgivningen uppmanas att slå larm vid misstankar. Socialtjänsten kan utfärda utreseförbud vid konkreta misstankar om hedersrelaterade brott.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Centerpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar en akut risk och sätter en varningsram kring ”barn förs bort i jul”, vilket kan upplevas alarmistiskt. Ingressen följer samma ram genom att återge polisens varning och uppmaning att larma. Ingen tydlig rubrik/kropp-mismatch, men fokus på hotet dominerar.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt men använder starka ord som ”tvingas”, ”könsstympas” och ”föras bort”. Det förstärker allvaret men kan skapa dramatik.

⚖️ Källbalans

Endast polisen citeras direkt (Noa-inspektör). Socialtjänsten nämns som åtgärdsaktör men utan röst. Avsaknad av perspektiv från utsatta, forskare, skolor eller civilsamhällesorganisationer.

🔎 Utelämnanden

Ingen statistik om omfattning, anmälningar eller utresestopp, och ingen bakgrund till lagstiftningen eller rättssäkerhetsaspekter. Inga kontaktvägar eller råd till vårdnadshavare/barn. Avsaknad av röster från drabbade grupper, experter eller kritiker som varnar för stigmatisering.

✅ Slutsats

Texten är främst informativ och myndighetscentrerad: polisens varning och ett verktyg (utreseförbud) betonas, vilket ger ett teknokratiskt, sakligt fokus. Avsaknaden av politisk konflikt, ideologisk tolkning eller bredare samhällskonsekvenser pekar mot mitten. En viss betoning på brottsrisk och disciplinära åtgärder ger en lätt högervridning, men helheten förblir center.

20% Vänster · 55% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en hotfull "risk" kopplad till högtiden och hedersförtryck utan siffror, vilket ger en alarmistisk inramning som kan förstärka kulturell problematik.

💬 Språkvinkling

Laddade ord som "tvingas", "hedersförtryck" och "könsstympas" skapar dramatik och farokänsla, medan mildare eller nyanserande uttryck saknas.

⚖️ Källbalans

Endast polisröst citeras; socialtjänst nämns men inga offer, civilsamhälle eller forskare, vilket ger myndighetsperspektiv utan mot- eller kompletterande röster.

🔎 Utelämnanden

Ingen statistik över omfattning, inga exempel på förebyggande arbete, orsaker eller kritik mot myndigheters hantering; kulturell och juridisk kontext lämnas oberörd.

✅ Slutsats

Fokus på hotbild och hedersrelaterad kriminalitet utan bred kontext speglar ett narrativ som ofta associeras med kultur- och ordningsfrågor i högerdebatt. Endast myndighetskällor används och lösningen anges främst som individinriktade förbud, vilket sammantaget ger en svag högervikt snarare än vänsterperspektiv.

25% Vänster · 35% Center · 40% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på risken för att barn förs bort under jul, vilket sätter problematiken kring hedersrelaterade brott i centrum och ramar in frågan som ett akut samhällsproblem.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, men använder ord som "risk", "tvingas" och "hedersförtryck" vilket förstärker allvaret och känslan av hot.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på polisens perspektiv och citerar en inspektör vid Noa, men saknar röster från drabbade, experter på hederskultur eller civilsamhället.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kontext om förekomsten av hedersrelaterade brott, statistik, samt eventuella motåtgärder eller förebyggande insatser från skolor eller andra myndigheter.

✅ Slutsats

Artikeln betonar individens och familjens ansvar samt lyfter brott och hot kopplat till hederskultur, vilket är typiskt för en högertolkning. Fokus ligger på polisens och socialtjänstens åtgärder snarare än strukturella eller förebyggande lösningar. Avsaknaden av bredare kontext och röster från utsatta grupper förstärker den högra lutningen.

20% Vänster · 30% Center · 50% Höger

Dominant vinkling: Höger

▼

Expert: Europa måste vara redo för ryskt angrepp

Publicerad: 13 december 2025, 07:27

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Magnus Christiansson, lektor vid Försvarshögskolan, varnar för att Europa måste förbereda sig för ett möjligt ryskt angrepp om Ukraina tvingas till ett fredsavtal som gynnar Ryssland. Han menar att Europa behöver rusta upp snabbt och att demokratierna i väst har reagerat långsamt och okoordinerat. Christiansson påpekar också att Europa riskerar att bli överkört om inte USA ingriper vid ett ryskt angrepp.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken slår fast att Europa måste vara redo för ryskt angrepp och signalerar akut hot. Den saknar den villkorade aspekten i texten (om Ukraina tvingas till en ofördelaktig fred), vilket förstärker alarmismen. Framing betonar snabb upprustning.

💬 Språkvinkling

Ordval som måste, varningsklockor och bli överkört skapar dramatik och press. Tonen är varnande och deterministisk. Begränsat ifrågasättande; modalitet lutar mot säkerhet snarare än osäkerhet.

⚖️ Källbalans

Endast en försvarsexpert från Försvarshögskolan citeras. Inga politiska beslutsfattare, NATO/EU-representanter, alternativa forskare eller kritiker av upprustning hörs. Perspektivet blir ensidigt säkerhetspolitiskt.

🔎 Utelämnanden

Saknar aktuell kontext om Europas pågående upprustning, NATO-mål och tidsbedömningar. Ingen diskussion om kostnader, prioriteringar eller diplomatiska alternativ. Oklart vilket angreppsscenario avses och vilka underrättelser som stöder risken. Ukrainas och ryska officiella positioner återges inte.

✅ Slutsats

Artikeln förmedlar en försvarsexperts bedömning utan politiska motröster och placerar sig i en teknokratisk, sakfrågefokuserad ram, typisk för mitten. Samtidigt förstärks ett högerlutande inslag genom betoningen på militär upprustning, USA-beroende och hotbild. Sammantaget ger det en centerdominerad men något högerpräglad vinkling.

15% Vänster · 50% Center · 35% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken varnar dramatiskt för ryskt angrepp och utgår från att militär upprustning är nödvändig, utan andra konfliktlösningar.

💬 Språkvinkling

Ord som ”måste”, ”varningsklockorna” och ”bli överkört” ger alarmistisk ton och förstärker hotbilden.

⚖️ Källbalans

En enda försvarsexpert citeras; inga diplomater, politiker, fredsforskare eller ryska röster medverkar.

🔎 Utelämnanden

Saknar fakta om Europas faktiska försvarsförmåga, pågående diplomati samt kritiska synpunkter på militarisering.

✅ Slutsats

Betoningen på militär upprustning och kritik mot västs långsamma agerande speglar en traditionellt högerorienterad säkerhetssyn som förespråkar hård makt. Frånvaron av sociala eller diplomatiska perspektiv förskjuter helheten åt höger snarare än center eller vänster.

25% Vänster · 35% Center · 40% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på hotet från Ryssland och behovet av europeisk upprustning, vilket sätter en säkerhetspolitisk och militär vinkel utan att problematisera andra perspektiv.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men förstärker allvaret genom ord som "varningsklockorna" och "bli överkört". Det finns en viss dramatik i formuleringarna.

⚖️ Källbalans

Endast en expert från Försvarshögskolan får komma till tals; inga alternativa röster eller kritiska perspektiv på upprustning eller diplomati inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte freds- eller diplomatiska alternativ, civilsamhällets syn eller eventuella ekonomiska/sociala konsekvenser av upprustning.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig säkerhetspolitisk vinkel och förmedlar ett teknokratiskt, försiktigt budskap om upprustning, utan att ta tydlig ställning för vare sig vänster- eller högerlösningar. Fokus ligger på status quo och expertröster snarare än ideologisk debatt, vilket placerar den i mitten av den svenska skalan.

15% Vänster · 55% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Hundratals storkar döda i fågelinfluensa

Publicerad: 13 december 2025, 07:24

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Omkring 400 storkar har hittats döda nära Madrid på grund av ett allvarligt utbrott av fågelinfluensa, enligt spanska myndigheter. Även i Sverige har en aggressiv form av fågelinfluensa spridits under hösten och vintern, enligt Birdlife Sverige.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Neutral rubrik som återger händelsen utan dramatik. Innehållet matchar rubrikens fokus på antal döda storkar och fågelinfluensans utbrott. Ingen politisk inramning eller skuldbeläggning.

💬 Språkvinkling

Sakligt språk med något alarmerande ordval som allvarligt utbrott och aggressiv form. Inga värdeladdade epitet mot aktörer, fokus på fakta.

⚖️ Källbalans

Bygger på AFP och Independent samt hänvisning till spanska myndigheter och Birdlife Sverige. Frånvaro av citat från veterinärmyndigheter, forskare eller lokala aktörer. Internationell och svensk röst finns, men begränsat källurval.

🔎 Utelämnanden

Saknar virusvariant, smittvägar och risk för människor eller tamfåglar. Ingen jämförelse med tidigare utbrott eller åtgärder från spanska/svenska myndigheter. Avsaknad av expertkommentar som bedömer omfattning och möjlig samhällspåverkan.

✅ Slutsats

Artikeln är kort, faktabaserad och teknokratisk, utan politiska vinklar eller normativa slutsatser. Den lutar mot center genom att beskriva ett sakläge via etablerade nyhets- och myndighetskällor, med låg emotionell laddning och utan att föreslå policy. Utelämnanden gäller främst detaljer och påverkar inte ideologisk inramning.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar det höga dödstalet och kan uppfattas som dramatisk, men speglar artikelns faktiska innehåll utan värderande ord eller politisk vinkel.

💬 Språkvinkling

Ord som "allvarligt utbrott" och "aggressiv form" förstärker hotbilden, men används sakligt och utan laddade värderingar mot aktörer.

⚖️ Källbalans

Texten hänvisar till AFP, Independent och Birdlife Sverige; myndighetens bekräftelse nämns, inga alternativa experter eller kritiska röster presenteras.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar information om risk för människor, åtgärder från spanska eller svenska myndigheter och ekonomiska konsekvenser, vilket kunde breddat bilden.

✅ Slutsats

Nyheten fokuserar på natur och hälsa utan tydlig politisering. Avsaknaden av ideologiskt språk, partipolitiska aktörer och balanserad användning av källor gör att inslaget framstår som huvudsakligen neutralt. Därför bedöms den dominerande lutningen vara center.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdade ord eller vinklad inramning. Den speglar artikelns innehåll korrekt.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan emotiva uttryck eller värderande adjektiv. Fakta presenteras utan överdrifter.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar till AFP, Independent och Birdlife Sverige, men saknar röster från drabbade lokala aktörer eller experter utanför myndigheter och organisationer.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om möjliga orsaker till utbrottet, konsekvenser för ekosystemet samt åtgärder som vidtas för att hantera situationen.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och saklig, med fokus på fakta och myndighetsinformation utan politisk vinkling. Avsaknaden av värderande språk och ideologiskt färgade perspektiv gör att den lutar mot ett tydligt centerperspektiv enligt svensk skala. Ingen ideologisk agenda märks i urval eller framställning.

33% Vänster · 67% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Bekräftat: Jättenotering av Musks bolag nästa år

Publicerad: 13 december 2025, 07:21

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Elon Musks rymdbolag Space X planerar en börsnotering under 2026, med en intern aktieförsäljning som värderar bolaget till 800 miljarder dollar. Informationen från Bloomberg bekräftar tidigare uppgifter om börsnoteringen och anger ett aktiepris på 421 dollar. Space X förväntas dra in över 30 miljarder dollar i nytt kapital i samband med noteringen, vilket kan leda till en total värdering på 1 500 miljarder dollar.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Centerpartiet

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken hävdar "Bekräftat" och lovar en "jättenotering" nästa år, vilket kan överdriva säkerheten då uppgifterna bygger på interninfo via Bloomberg. Fokus på storlek och rekord framhäver affärsdramatik. Brödtexten förblir i samma marknadsvinkel.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "Bekräftat", "jättenotering" och "fördubbling" förstärker nyhetsdramatik. I övrigt saklig ton med siffror och få adjektiv. Ingen tydlig värdering av aktörerna.

⚖️ Källbalans

Enda källan är Bloomberg och intern information. Inga kommentarer från SpaceX, myndigheter, oberoende analytiker eller investerare. Svenska perspektiv och kritiska röster om värdering och tidsplan saknas.

🔎 Utelämnanden

Oklart om noteringen gäller SpaceX eller eventuell Starlink-avknoppning. Ingen diskussion om regulatoriska processer, tidsosäkerhet eller Musks historik att ändra planer. Värderingsdiskrepansen (800 vs 1 500 miljarder dollar) förklaras inte, och valutan för "över 30 miljarder" preciseras inte.

✅ Slutsats

Artikeln är teknokratisk och marknadsorienterad med fokus på värdering, kapital och tidslinje, utan samhälleliga eller fördelningspolitiska aspekter. Den lutar mot mitten genom neutral ekonomirapportering och frånvaro av ideologiska ramar. En viss näringslivsframtoning kan uppfattas som svag högerlutning, men dominerar inte.

10% Vänster · 70% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar storlek med ordet "Jättenotering" vilket ger en spektakulär vinkel, men speglar i stort artikelns fokus på värderingen.

💬 Språkvinkling

Språket är mest neutralt men ord som "jättenotering" och upprepade miljardbelopp förstärker storhetsintrycket.

⚖️ Källbalans

Endast Bloomberg och intern info nämns; inga uttalanden från Space X, analytiker eller kritiska röster.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar kontext om risker, regleringsfrågor och tidigare förseningar; inga kommentarer om arbetstagare, konkurrenter eller marknadspåverkan.

✅ Slutsats

Fokuset ligger teknokratiskt på siffror och börsvärde utan normativt ställningstagande eller politisk vinkling. Avsaknad av systemkritik eller hyllning till marknadslösningar ger en balans som lutar mot ett neutralt, center-orienterat tilltal.

25% Vänster · 50% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på storleken av noteringen och Musks namn, vilket ger en spektakulär och positiv inramning. Ingen tydlig värdering eller problematisering presenteras.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, utan laddade ord. Fokus ligger på siffror och fakta kring värderingen.

⚖️ Källbalans

Bloomberg anges som källa och intern information refereras. Inga andra röster, exempelvis kritiker eller analytiker, får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella risker, kritik mot SpaceX eller Musks tidigare kontroverser. Ingen kontext kring börsnoteringens påverkan på marknaden eller samhället ges.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen faktabaserad och undviker politiska vinklar, vilket ger ett tydligt centerperspektiv. Den presenterar nyheten teknokratiskt utan att lyfta fram sociala, ekonomiska eller etiska dimensioner. Avsaknaden av kritiska röster eller värderande språk förstärker det opolitiska, status quo-orienterade tilltalet.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Rekordmånga farliga leksaker förstörda av tullen

Publicerad: 13 december 2025, 06:32

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Tullverket i Sverige har förstört rekordmånga farliga produkter, främst leksaker, som annars skulle ha nått svenska hem. Totalt har 1,7 miljoner artiklar kontrollerats och nästan 800 000 stoppats, varav en halv miljon har förstörts. Många av de farliga produkterna är piratkopior, inklusive den kinesiska dockan Labubu, som ofta innehåller farliga ämnen.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Neutral för

Moderaterna

Centerpartiet

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på rekord och fara, vilket ramar in berättelsen som ett framgångsrikt myndighetsingripande mot ett akut hot. Den förstärker risk och legitimerar statlig intervention. Kroppstexten stödjer rubriken med siffror och citat.

💬 Språkvinkling

Starkt emotiva ord: giftiga, brandfarliga, strömförande, ytterst allvarligt och räddat många liv. Tonen är alarmerande och myndighetsstödjande.

⚖️ Källbalans

Endast Tullverket kommer till tals (utredare och verksamhetsexpert). Importörer, e-handelsplattformar, rättighetsinnehavare, konsumentföreträdare och oberoende produktsäkerhetsexperter saknas. Perspektiv på rättssäkerhet och handelspåverkan uteblir.

🔎 Utelämnanden

Ingen jämförelse över tid utöver rekord, inga uppgifter om andelen faktiskt farliga kontra formellt felmärkta produkter. Brist på EU-ram (RAPEX), kostnader, destrueringens miljöpåverkan samt konsumentråd. Inga röster från leverantörer eller plattformar.

✅ Slutsats

Texten är teknokratisk och fokuserar på myndighetens effektivitet och konsumentsäkerhet utan politisk konflikt. Den använder riskladdade ord och saknar motröster, vilket implicit gynnar stark tillsyn och statlig intervention. Därför lutar den svagt mot mitten med en lätt vänsterprägel.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter tullens rekordåtgärd och ramar in händelsen som ett lyckat myndighetsingripande; ingen alternativ vinkel eller problematisering ges.

💬 Språkvinkling

Alarmistiska ord som "giftiga", "brandfarliga" och formuleringen "räddat många liv" förstärker dramatik och legitimerar hårdare kontroll.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger helt på två Tullverket-företrädare; importörer, juridiska experter eller konsumentorganisationer saknas.

🔎 Utelämnanden

Ingen genomgång av gällande EU-regler, bakgrunden till ökningen, e-handelns roll eller ekonomiska konsekvenser för seriösa företag och konsumenter.

✅ Slutsats

Texten förlitar sig på myndighetskällor och presenterar statlig kontroll som okontroversiellt nödvändig, vilket ger en teknokratisk, lätt vänsterlutande men främst mittenorienterad vinkling.

40% Vänster · 45% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar faran och tullen som skyddande aktör, vilket ramar in nyheten som ett framgångsrikt ingripande snarare än ett systemproblem eller marknadsfråga.

💬 Språkvinkling

Språket är alarmerande med ord som "giftiga", "brandfarliga" och "räddat många liv". Tullens insats framställs som hjältemodig och nödvändig.

⚖️ Källbalans

Endast Tullverkets representanter får komma till tals; inga röster från importörer, branschorganisationer eller konsumenter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte orsaker till ökningen, exempelvis global handel, e-handel eller bristande tillsyn i ursprungsländer. Perspektiv från företag eller konsumenter saknas.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på myndighetsåtgärder och teknisk säkerhet, utan att problematisera marknadens roll eller efterfråga mer statlig reglering. Framing och källor ger intryck av status quo och teknokratisk lösning, vilket är typiskt för centerpositionen. Varken tydlig kritik mot marknaden (vänster) eller fokus på individens ansvar (höger) förekommer.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

13 december: Nattens nyheter

Publicerad: 13 december 2025, 06:04

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En man i 20-årsåldern har avlidit efter en skottlossning i Malmö och hittades i en bil. Kambodja anklagar Thailand för att fortsätta med attacker trots ett påstått eldupphör. Axelina Johansson satte nytt svenskt rekord i kula med en stöt på 19,72 meter vid en tävling i Nebraska.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

En neutral nattuppdatering med tre korta notiser. Inslaget om skjutningen placeras först och kan förstärka ett trygghetsfokus. Kambodja–Thailand-notisen vinklas via Kambodjas påstående om fortsatt bombning och ställs mot Trumps uppgift om eldupphör.

💬 Språkvinkling

Övervägande saklig ton. Uttrycket "bomba oss" är laddat men attribueras. Sportnotisen använder värdeordet "krossade", typiskt för sportjournalistik.

⚖️ Källbalans

Källor är polisens webb, Kambodjas försvar och ett påstående tillskrivet Trump. Thailands perspektiv eller oberoende verifiering saknas. Inga vittnen eller lokala röster från Malmö hörs.

🔎 Utelämnanden

Ingen kontext om eventuell gängkoppling, brottsutveckling eller trygghetsperspektiv i Malmö. I gränskonflikten saknas Thailands svar, oberoende källor och uppgifter om skador/omfattning. Sportnotisen saknar sammanhang om motstånd, tävlingens nivå och internationell ranking.

✅ Slutsats

Texten är kort, faktabaserad och lutar mot institutionella källor, vilket är typiskt för ett centristiskt, teknokratiskt tilltal. Vissa obalanser finns (ensidig källa i Kambodja–Thailand-notisen, trygghetsvinkel via brottsnyhet först), men utan tydlig ideologisk styrning. Sammantaget framstår anslaget som status quo-orienterat snarare än vänster- eller högerdrivet.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och sammanfattande; underrubrikerna listar händelser utan tydlig vinkling, mest faktabeskrivande.

💬 Språkvinkling

Ord som "krossade" och citatet "fortsätter att bomba oss" ger dramatik, men ligger inom normal sport- respektive konfliktrapportering.

⚖️ Källbalans

Polisen och Kambodjas försvar citeras, men inga thailändska källor eller oberoende bedömare; sportnotisen bygger på tävlingsresultat.

🔎 Utelämnanden

Saknar thailändskt svar och bredare konfliktbakgrund, inga uppgifter om motiv till Malmöskjutningen eller kontext kring Trump-utspel.

✅ Slutsats

Texten är korta faktarader utan analys, vilket ger ett teknokratiskt och neutralt intryck. Viss obalans i källor (endast Kambodjas version) men ingen tydlig ideologisk vinkling. Därför dominerar ett mittenorienterat, sakligt tonläge.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubrikerna är kortfattade och neutrala, med fokus på vad som hänt utan värderande språk. Ingen rubrik sticker ut som vinklad eller missvisande i förhållande till artikelns innehåll.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återger fakta utan laddade ord eller känslomässiga uttryck. Citat används sparsamt och neutralt.

⚖️ Källbalans

Polisen anges som källa för skjutningen, Kambodjas försvar och Trump nämns i utrikesdelen. Flera perspektiv saknas, exempelvis från thailändska myndigheter eller oberoende bedömare.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund till skjutningen i Malmö ges och inga röster från anhöriga eller boende. I Kambodja-delen saknas thailändskt svar och bredare kontext om konflikten.

✅ Slutsats

Nyhetsurvalet och presentationen är neutral och saklig, med fokus på att återge händelser utan att dra politiska slutsatser eller använda värdeladdat språk. Bristen på djupare analys och flera perspektiv ger ett teknokratiskt, status quo-orienterat intryck, vilket är typiskt för en centerposition enligt svensk skala.

33% Vänster · 60% Center · 7% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Ukrainska soldaten: Proteserna har blivit våra sexleksaker

Publicerad: 13 december 2025, 05:58

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Den ukrainske soldaten Mykola, som fick benen amputerade efter en skada i kriget, har tillsammans med sin partner Kateryna hittat ett rikare sexliv med hjälp av proteser och rullstol. Kriget i Ukraina har påverkat många aspekter av vardagen, inklusive kärlekslivet, och det har blivit mer vanligt att prata om hur kriget påverkar ens behov och välmående. Mykola och Kateryna har anpassat sig och experimenterar för att hitta nya sätt att vara intima, vilket de beskriver som att proteserna blivit en del av deras sexliv.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Kristdemokraterna

Neutral för

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken använder en sexuell och provokativ formulering via citat för att locka läsare. Inramningen humaniserar ukrainska soldater och betonar resiliens under rysk aggression, men sexfokuset kan skymma krigets bredare kontext.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "trasiga kroppar" och citatet "Ryssland försöker döda oss" förstärker känsloläget. Tonen är empatisk, sexpositiv och delvis skämtsam kring proteser.

⚖️ Källbalans

Källor: det ukrainska paret och en sexolog. Inga oberoende data eller kontrasterande röster. Avsaknad av rysk sida och medicinsk/rehab-expert, men genren personporträtt motiverar snäv källbas.

🔎 Utelämnanden

Ingen statistik om amputationer, sexuell hälsa eller rehabilitering i Ukraina. Saknar uppgifter om stödinsatser och hur utbrett fenomenet är. Inga kritiska perspektiv på medialisering av intimitet i krigstid.

✅ Slutsats

Reportaget är främst human interest och avpolitiserar sakfrågor genom att fokusera på individers vardag och välmående, vilket pekar mot center/teknokratisk balans. Det uttrycker empati med ukrainare och tydliggör rysk aggression utan systemkritik eller marknadslösningar, vilket ger endast svag ideologisk lutning. Sammantaget mest mittenorienterat.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar den pikanta detaljen att proteser blivit "sexleksaker", vilket ger klickvänlig vinkling medan artikeln fokuserar bredare på hur kriget påverkar intimitet; framställningen humaniserar ukrainska soldater.

💬 Språkvinkling

Empatiskt och vardagligt språk; citatet "Ryssland försöker döda oss" laddar känslomässigt och förstärker negativ bild av Ryssland utan nyansering.

⚖️ Källbalans

Enbart ukrainska röster – paret och en ukrainsk sexolog; inga ryska eller oberoende medicinska experter, vilket ger ensidigt perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Utelämnar statistik om amputationer, ryska veteraners situation och internationella stödprogram; ingen diskussion om psykosocial vård eller politiska beslut kring rehabilitering.

✅ Slutsats

Texten är en human-interest-story som följer den breda svenska mittfåran: Rysslands aggression antas, men utan djupare politisk kritik eller krav på radikala statliga åtgärder. Bristen på systemkritik åt vänster och frånvaro av nationalistisk retorik åt höger placerar tonvikten i ett centristiskt, normaliserat ramverk.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ett oväntat och personligt perspektiv av kriget, med en humoristisk vinkel kring proteser och sex, vilket kan uppfattas som avdramatiserande. Framingen är mänskliggörande snarare än politisk.

💬 Språkvinkling

Språket är empatiskt och normaliserande, med positiva ordval kring sex och relationer trots svåra omständigheter. Citat används för att visa motståndskraft och humor.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst röster från ukrainska soldater och en sexolog, men saknar perspektiv från exempelvis medicinska experter eller kritiska röster kring krigets konsekvenser.

🔎 Utelämnanden

Det saknas bredare kontext om hur vanligt detta är bland soldater, samt eventuella samhälleliga eller politiska diskussioner om rehabilitering och stöd till skadade.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt mänsklig och individfokuserad vinkel utan att ta ställning i större politiska frågor. Fokus ligger på anpassning och vardagsliv snarare än strukturell kritik eller traditionella värden. Därför dominerar ett centerperspektiv med viss lutning åt vänster genom betoning på öppenhet och inkludering.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Kambodja: Thailand fortsätter att bomba oss

Publicerad: 13 december 2025, 02:54

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Thailand har fortsatt att utföra attacker mot Kambodja trots att USA:s president Donald Trump meddelat att ländernas ledare gått med på eldupphör. Enligt Kambodja har thailändska stridsflyg släppt bomber över landet, och striderna har lett till att minst 20 personer dödats och hundratusentals evakuerats. Det svenska utrikesdepartementet avråder från resor till områden nära gränsen mellan de två länderna.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Ofördelaktig för

Liberalerna

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken återger ensidigt Kambodjas påstående ("Thailand fortsätter att bomba oss") och ramar in händelsen som thailändsk aggression trots uppgifter om vapenvila. Brödtexten nämner Trumps besked, men prioriterar fortfarande Kambodjas version.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "bomba oss" och "fortsätter" förstärker dramatiken. Tonen i övrigt är nyhetsmässig, men stora tal och obekräftade påståenden återges utan tydliga försiktighetsmarkörer.

⚖️ Källbalans

Källor: Kambodjas försvar, Donald Trump/Truth Social och svenska UD. Thailändska regeringen/militären, oberoende observatörer (ASEAN/UN) och civila vittnen saknas, liksom expertkommentarer som kan verifiera bomber och bedöma vapenvilan.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar thailändsk replik, oberoende bekräftelse av bombningar, platsangivelser och bild- eller satellitbevis. Ingen kontext om konfliktens rötter, regional medling (ASEAN) eller internationella reaktioner. Civilas perspektiv och skadebild specificeras inte.

✅ Slutsats

Helheten lutar svagt mot center: fokus på UD:s reseavrådan, saklig kronologi och försök att väga Kambodjas anklagelse mot Trumps eldupphör är typiskt teknokratiskt. Samtidigt ger rubriken oproportionerligt utrymme åt Kambodjas version utan thailändsk replik, vilket skapar viss vinkling men inte ideologisk. Humanitärt fokus på evakueringar ger en lätt vänsterprägel, men dominansen är centristisk.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken återger endast Kambodjas anklagelse och ger ingen indikation på thailändsk version eller osäkerhet, vilket kan skapa en ensidig vinkel redan från start.

💬 Språkvinkling

Ord som "fortsätter att bomba" och betoning på "hundratusentals" evakuerade ger dramatisk ton men håller sig i övrigt till saklig nyhetsprosa.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar Kambodjas försvar och Donald Trump, men innehåller inga uttalanden från thailändska myndigheter eller oberoende observatörer, vilket ger obalans.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om tidigare gränskonflikter, inga kommentarer från ASEAN, FN eller Thai-försvar; saknar verifiering av bombningar och uppgifter om thailändska civila eller militärens version.

✅ Slutsats

Texten är främst faktarapporterande men lutar mot mitten genom en teknokratisk ton och fokus på UD:s reseavrådan. Avsaknaden av thailändska källor skapar viss obalans men inte utifrån en tydlig höger- eller vänsteragenda. Helhetsintrycket blir ett centralt, om än något enkelriktat, nyhetsupplägg.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken återger Kambodjas påstående om thailändska attacker utan att direkt ifrågasätta eller nyansera, vilket ger ett ensidigt intryck initialt. Artikeln breddar dock perspektivet längre ner.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och återger parternas påståenden utan laddade ord. Citat från Trump och UD är återgivna sakligt.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar Kambodjas försvar, USA:s president och svenska UD, men saknar direkta uttalanden från thailändska myndigheter eller oberoende experter.

🔎 Utelämnanden

Det saknas thailändska perspektiv och oberoende verifiering av bombningarna. Ingen analys av bakgrunden till konflikten eller humanitära konsekvenser ges.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och återger flera parters påståenden utan att ta ställning, vilket är typiskt för ett centristiskt förhållningssätt. Bristen på djupare analys och avsaknad av thailändska röster innebär dock viss obalans, men ingen tydlig lutning åt vare sig vänster eller höger kan identifieras.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Svenskarna tre gånger rikare på 20 år – miljardärerna drar ifrån

Publicerad: 12 december 2025, 21:55

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En ny studie visar att svenskarnas förmögenheter har ökat betydligt de senaste 20 åren, med antalet miljardärer som har stigit från 50 till över 500. Genomsnittssvenskens tillgångar har ökat från en miljon till tre miljoner, men trots detta har klyftan mellan de rikaste och resten av befolkningen ökat. Studien indikerar att den relativa ojämlikheten har minskat, men den absoluta skillnaden i förmögenhet har blivit större.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Sverigedemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kombinerar positiv utveckling (svenskarna tre gånger rikare) med kritisk vinkling (miljardärerna drar ifrån). Ingressen följer samma balans: fler miljardärer och ökat välstånd. Helheten lutar något mot ojämlikhetsfokus genom att avsluta med dramatiska jämförelser.

💬 Språkvinkling

Ordval som 'miljardärerna drar ifrån', 'klyftan' och 'vanligt folk' ger ett konfliktfärgat tonläge. Citat som 'de allra flesta äger väldigt lite' förstärker ojämlikhetsramen. Samtidigt mildras detta av 'nästan alla har blivit rikare'.

⚖️ Källbalans

Källorna domineras av IFN (Waldenström), kompletterat med Anders Sundström och journalisten Andreas Cervenka. Transparens om IFN:s finansiering nämns. Röster från SCB/oberoende akademiker, arbetstagar- och företagarrepresentanter eller miljardärssidan saknas, liksom politisk respons.

🔎 Utelämnanden

Metodik och osäkerheter efter slopad förmögenhetsskatt förklaras sparsamt, liksom skillnaden mellan förmögenhets- och inkomstojämlikhet. Tidsramen stannar 2020 utan uppdatering efter pandemin och inflationen. Internationella jämförelsers måttbas och alternativa tolkningar utvecklas inte.

✅ Slutsats

Texten betonar ojämlikhet genom klassramar och dramatiska jämförelser samt lyfter miljardärers snabba förmögenhetstillväxt. Samtidigt finns balanserande fakta om att många blivit rikare och att relativ ojämlikhet minskat. Sammantaget lätt vänsterlutning eftersom systemisk ojämlikhet lyfts fram mer än individ- eller marknadsperspektiv.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar ökande förmögenheter till större klyftor med formuleringen "miljardärerna drar ifrån", vilket sätter en ojämlikhetsvinkel trots att studien också visar brett värdeökande.

💬 Språkvinkling

Uttryck som "drar ifrån" och "de allra flesta äger väldigt lite" samt jämförelsen med Brasilien/Ryssland ger dramatik och betonar orättvisa.

⚖️ Källbalans

Källor: IFN-forskare, tidigare S-minister och ojämlikhetskritisk journalist; ingen företagsägare, borgerlig ekonom eller moderat politiker hörs.

🔎 Utelämnanden

Ingen diskussion om metodbegränsningar, skatteeffekter eller hur kapitalbildning kan gynna samhällsekonomin; näringslivets perspektiv saknas.

✅ Slutsats

Rubrik, ordval och källurval betonar växande klyftor och problem med rikedom utan att ge utrymme för marknadspositiva argument. Fokus på omfördelning och orättvisa placerar texten tydligt inom en vänsterorienterad ideologisk ram, även om viss saklig information presenteras.

65% Vänster · 25% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar både ökat välstånd och ökande klyftor, vilket sätter fokus på ojämlikhet och miljardärernas framfart. Det ger en värdeladdad inramning som kan uppfattas som kritisk mot de rikaste.

💬 Språkvinkling

Språket använder uttryck som 'miljardärerna drar ifrån' och 'de allra flesta äger väldigt lite', vilket förstärker skillnader och kan väcka känslor kring orättvisa.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar både forskare från IFN och en tidigare S-minister, samt en journalist. Perspektiv från näringslivet eller miljardärer själva saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas röster från personer med stora förmögenheter och från politiker på högerkanten. Det ges ingen djupare analys av möjliga positiva effekter av ökad förmögenhetskoncentration.

✅ Slutsats

Artikeln lägger tonvikt på ökade klyftor och ojämlikhet, samt använder ett språk som förstärker dessa skillnader. Källorna representerar främst forskare och kritiska röster, medan perspektiv från näringslivet och högern saknas. Sammantaget ger detta en tydlig vänsterlutning enligt de svenska ideologiska referensramarna.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Inte ens en timme solljus i Stockholm i december

Publicerad: 12 december 2025, 19:29

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

I stora delar av Sverige har det varit mycket få soltimmar i december, med Stockholm som har haft mindre än en timme sol hittills. Preliminära siffror från SMHI visar att även Umeå, Luleå, Norrköping och Svenska Högarna har haft mindre än en timme sol under decembers elva första dagar. Det har varit lågtrycksdominerat väder med mycket moln, vilket har bidragit till det begränsade solljuset.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter extremt få soltimmar i Stockholm och kan uppfattas som dramatisk, men stämmer med innehållet. Framing fokuserar på mörkerrekord och jämförelser mellan orter. Ingen politisk vinkel, bara väderdata och tidsjämförelser.

💬 Språkvinkling

Neutral, faktabaserad ton med vardagliga inslag. Ord som "mörkerligan" och rådet att plocka fram d‑vitamin och solterapilampa ger lätt sensations- och livsstilston, men påverkar inte sakuppgifterna.

⚖️ Källbalans

Endast en expertkälla från SMHI (Linus Falk) citeras. Ingen kompletterande meteorolog eller oberoende verifiering. Regionala erfarenheter nämns via mätstationer, men inga röster från allmänheten eller annan expertis.

🔎 Utelämnanden

Saknar jämförelse med klimatologiska normalvärden och statistik över hur ovanligt detta är. Ingen förklaring av hur soltimmar mäts eller osäkerheten i preliminära siffror. Ingen diskussion om eventuella samband med klimatvariabilitet eller klimatförändring.

✅ Slutsats

Artikeln är i huvudsak teknokratisk och apolitisk: den återger SMHI‑data och expertkommentarer utan politiska vinklar eller värderingar. Att en enda myndighetskälla dominerar och att fokus ligger på fakta och prognos snarare än samhällskonflikt pekar mot en mittenram. Eventuella brister gäller främst saklig kontext (normalvärden, metod), inte ideologisk lutning.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar extremt mörker i Stockholm och kan upplevas dramatiserande, men överensstämmer i stort med innehållet som redovisar soltimmesdata.

💬 Språkvinkling

Ord som "mörkerligan", "nöja sig" och uppmaningen att plocka fram "d-vitaminburken" ger en lätt alarmistisk ton men utan tydlig politisk laddning.

⚖️ Källbalans

Endast SMHI och en meteorolog citeras; inga alternativa experter eller röster från drabbade invånare, men ämnet kräver begränsad källmångfald.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella klimatförändrings-trender, hälsokonsekvenser eller historiska jämförelser utöver fjolåret som kunde gett bredare kontext.

✅ Slutsats

Inslaget är främst faktabaserad väderrapportering med teknokratisk SMHI-expertis och utan politisk vinkling. Tonen är lätt dramatisk men saknar systematiskt fokus på ojämlikhet eller marknads- kontra statslösningar, vilket placerar det i mitten av skalan med en tydlig centerdominans.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och speglar artikelns innehåll utan värdeladdning eller vinkling. Fokus ligger på väderfenomenet och saknar politisk eller ideologisk inramning.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan emotiva ordval. Citat från meteorologen är informativa och förklarande, utan värderande ton.

⚖️ Källbalans

Endast SMHI och meteorologen Linus Falk citeras. Inga andra röster eller perspektiv förekommer, men det är motiverat utifrån artikelns väderfokus.

🔎 Utelämnanden

Inga uppenbara utelämnanden; artikeln täcker det relevanta utifrån sitt syfte att informera om solljusstatistik i december.

✅ Slutsats

Artikeln är helt neutral, saklig och fri från ideologiska inslag. Fokus ligger på väderdata och expertutlåtanden utan politisk eller värderande inramning. Det finns ingen vinkling mot vare sig vänster eller höger, vilket gör att artikeln placerar sig tydligt i mitten.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Tre chefer arbetsbefrias på Arbetsförmedlingen – efter visselblåsning

Publicerad: 12 december 2025, 19:03

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Tre chefer och en medarbetare på Arbetsförmedlingens it-avdelning har arbetsbefriats efter interna visselblåsningar om möjliga oegentligheter och säkerhetsbrister kopplade till ny teknik. En intern utredning pågår för att klargöra situationen, och regeringen har informerats om utvecklingen. Generaldirektören bedömer att åtgärderna är nödvändiga för både myndigheten och de berörda medarbetarna.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken kopplar åtgärden direkt till visselblåsning och antyder allvar, men texten betonar osäkerhet med "eventuella oegentligheter". Fokus ligger på myndighetens interna process och formella steg snarare än på att klarlägga substansen.

💬 Språkvinkling

Språket är återhållsamt och försiktigt med ord som "eventuella" och "objektiv genomlysning". Värdeladdning begränsas till citat som "allvarligt" och "tråkiga besked".

⚖️ Källbalans

Myndigheten dominerar som källa via presschefen och ett internt mejl; Publikt refereras. Röster från de berörda cheferna, leverantören, fackliga företrädare och visselblåsare saknas, liksom oberoende experter.

🔎 Utelämnanden

Saknas: konkreta uppgifter om bristerna, vilken teknik och leverantör, tidslinje och omfattning. Inga kommentarer från de avstängda eller leverantören, ingen facklig eller visselblåsarröst. Oklart om polisanmälan, extern granskning eller påverkan på medborgares datasäkerhet.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot mitten genom ett teknokratiskt fokus på processer, intern utredning och försiktigt språk. Källorna är huvudsakligen myndigheten själv, vilket ger en institutionell tyngd och undviker ideologiska konflikter. Den varken betonar systemkritik (vänster) eller byråkratikritik i politiska termer (höger).

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är rak och informativ men ramar in händelsen som en intern skandal på en statlig myndighet, vilket sätter fokus på ansvar och brister snarare än sakförhållanden eller bredare sammanhang.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt; laddade ord förekommer mest i citat som "oegentligheter" och "allvarligt", utan egen värdering från SVT-reportern.

⚖️ Källbalans

Endast presschef och generaldirektör citeras; avstängda chefer, facket, experter eller drabbade användare hörs inte, vilket ger ett myndighetsperspektiv utan motbilder.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redovisar inte vilka konkreta risker eller lagbrott som utreds, saknar extern analys av säkerhetsfrågan och ger ingen bakgrund om tidigare kritik mot Arbetsförmedlingen.

✅ Slutsats

Texten använder ett neutralt, teknokratiskt tonläge och förlitar sig nästan helt på interna myndighetskällor. Detta ger intrycket av förvaltningsrapportering snarare än politisk kritik och undviker ideologiskt färgade tolkningar, vilket sammantaget placerar artikeln i ett centristiskt fält.

30% Vänster · 45% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på arbetsbefriandet efter visselblåsning, vilket ger en neutral men något dramatisk inramning. Ingen tydlig vinkling mot skuld eller oskuld, och rubriken överensstämmer med artikelns innehåll.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med återkommande betoning på att det handlar om "eventuella oegentligheter". Inga laddade ord eller känslomässiga uttryck används.

⚖️ Källbalans

Endast myndighetens presschef och generaldirektör citeras. Ingen kommentar från de arbetsbefriade eller fackliga företrädare, vilket ger en ensidig myndighetssynvinkel.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte de arbetsbefriades perspektiv eller eventuella fackliga synpunkter. Ingen bakgrund om tidigare liknande fall eller bredare kontext kring visselblåsning inom myndigheter.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och fokuserar på saklig återgivning av myndighetens åtgärder, utan att ta ställning. Frånvaron av arbetsbefriades eller fackliga röster ger dock en viss status quo-vinkel och teknokratisk framtoning, vilket placerar artikeln i mitten av den ideologiska skalan.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Trump: Kambodja och Thailand överens om vapenvila

Publicerad: 12 december 2025, 18:50

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Thailand och Kambodja har kommit överens om en vapenvila efter eskalerande våldsamheter vid gränsen, enligt USA:s president Donald Trump. Hundratusentals människor har evakuerats från området, och Trump meddelar att länderna ska återgå till ett tidigare avtal om vapenvila. Thailand och Kambodja har ännu inte kommenterat dessa uppgifter.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken markerar att uppgiften kommer från Trump ("Trump:"), vilket minskar överdrift men placerar honom i centrum som medlare. Texten ligger i linje med rubriken men saknar bekräftelse från Thailand/Kambodja. Vinkeln betonar USA:s roll snarare än lokala källor.

💬 Språkvinkling

Språket är mest neutralt; värdeladdade ord begränsas till "våldsamheterna", "eskalerat" och "väpnade attacker". "Hundratusentals" förstärker dramatiken. Orden "uppger" och "har ännu inte kommenterat" signalerar försiktighet.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger i praktiken på en enda källa: Donald Trump via Truth Social. Inga citat från Thailands eller Kambodjas regeringar, inga oberoende verifieringar eller expertkommentarer. Noteringen om uteblivna kommentarer väger inte upp källbegränsningen.

🔎 Utelämnanden

Bekräftelse från parterna, detaljer om var och varför striderna intensifierats samt antal döda/skadade saknas. Ingen kontext om tidigare vapenvilans villkor, ASEAN:s/USA:s roll eller humanitär lägesbild bortom evakueringar. Oberoende verifiering och lokala röster saknas.

✅ Slutsats

Helhetsintrycket är teknokratiskt och försiktigt: uppgiften attribueras tydligt, modalitet används och ingen värderande ram erbjuds. Samtidigt är det single-source-journalistik som undviker politiska dimensioner och lokal kontext. Detta pekar mot en centrumvinkel snarare än vänster/höger.

5% Vänster · 80% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter Trumps påstående som huvudnyhet och antyder att vapenvilan redan är klar, trots att texten senare påpekar att uppgifterna inte bekräftats av parterna.

💬 Språkvinkling

Språket är övervägande neutralt; ord som "eskalerat" och "vapenvila" är beskrivande snarare än värdeladdade, och inga starka positiva eller negativa epitet används om aktörerna.

⚖️ Källbalans

Endast Donald Trump citeras via Truth Social; inga uttalanden från Thailand, Kambodja, oberoende observatörer eller experter, vilket ger ensidig källbild.

🔎 Utelämnanden

Artikeln ger ingen bakgrund till konflikten, inga siffror på offer, ingen bekräftelse från de berörda länderna och ingen analys av USA:s roll eller möjliga motiv.

✅ Slutsats

Inslaget återger ett ledaruttalande rakt upp-och-ner utan värderande språk eller bred källbas, vilket ger ett teknokratiskt, status quo-fokus typiskt för en mittenram. Avsaknaden av både strukturell orättvisevinkel (vänster) och order-/ansvarsfokuserad säkerhetsretorik (höger) förstärker mittenintrycket.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Trumps roll och presenterar vapenvilan som ett faktum, trots att endast Trump är källa. Det kan ge intrycket att USA:s president är avgörande aktör.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, men uttryck som "överens om vapenvila" kan antyda att situationen är löst, trots att endast en part uttalat sig.

⚖️ Källbalans

Endast Donald Trump citeras direkt, inga uttalanden från thailändska eller kambodjanska företrädare. Lokala röster och oberoende bedömare saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte bakgrunden till konflikten, tidigare försök till vapenvila eller eventuella motiv bakom Trumps uttalande. Inga alternativa källor presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln återger sakligt Trumps påstående utan att ta ställning, men bristen på lokala röster och kontext ger ett teknokratiskt och status quo-orienterat intryck. Ingen tydlig värdering eller ideologisk vinkling framträder, men viss risk för falsk balans då endast en part får komma till tals. Sammantaget dominerar ett centristiskt, försiktigt tillvägagångssätt.

10% Vänster · 75% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

”Trumps poäng är att straffa Maduro”

Publicerad: 12 december 2025, 18:24

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Donald Trump försvarar USA:s attacker mot Venezuela som ett sätt att skydda landet från narkotikasmuggling, även om det är få droger som når USA den vägen. Det finns ett annat motiv i bakgrunden som potentiellt kan ge USA stora ekonomiska vinster.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Socialdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken tillskriver Trump motivet att straffa Maduro och ramar in USA:s agerande som bestraffning. Texten förstärker detta genom att tona ned narkotikahotet och antyda ekonomiska motiv. Fokus flyttas från säkerhetsskäl till intentioner.

💬 Språkvinkling

Ordval som attacker, i själva verket och straffa signalerar skepsis och moraliserande ton. Skymtar antyder dolda motiv utan hårda belägg.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen analytiker hörs. Inga röster från USA:s administration, oberoende experter, venezuelansk opposition eller Maduros regim. Avsaknad av primärkällor och mothugg ger ensidighet.

🔎 Utelämnanden

Ingen tydlig källa till påståendet att få droger kommer via Venezuela. Ekonomiska vinster specificeras inte (t.ex. oljeintressen), och internationell rättslig grund samt regionala reaktioner saknas. Även humanitär och inrikespolitisk kontext i Venezuela uteblir.

✅ Slutsats

Betoningen på bestraffning och ekonomisk vinning, nedtoning av säkerhetsskäl samt frånvaro av balanserande källor ger ett vänsterkritiskt perspektiv på amerikansk intervention. Det ligger i linje med att lyfta maktmissbruk och dolda intressen. Viss saklighet antyds, men utan data och direkta motröster blir vinkeln normativ.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fastslår att Trumps syfte är att ”straffa Maduro”, vilket ramar in händelsen som personlig bestraffning snarare än säkerhetsåtgärd och skapar en kritisk utgångspunkt mot USA.

💬 Språkvinkling

Fraser som ”i själva verket” och ”skymtar ett annat motiv” antyder dolda drivkrafter och förstärker skepsis mot Trumps uttalanden.

⚖️ Källbalans

Endast SVT-reporterns analys hörs; inga röster från USA:s regering, venezuelansk opposition eller oberoende latinamerikaforskare, vilket ger begränsad perspektivmångfald.

🔎 Utelämnanden

Artikeln redovisar inte data om Venezuelas faktiska narkotikaflöden, Maduros egna övergrepp eller argument från förespråkare av USA:s linje, vilket kan påverka helhetsbilden.

✅ Slutsats

Fokuset på ekonomiska motiv och kritik av USA:s militära agerande, kombinerat med frånvaron av försvarare av Trumps politik, speglar en vänsterorienterad nyhetsram. Inslaget betonar maktstrukturer och ifrågasätter säkerhetsargument, vilket överensstämmer med vänsterns prioritering av att avslöja hierarkiskt maktbruk. Därför dominerar en vänsterlutning.

60% Vänster · 30% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken antyder att Trumps egentliga syfte är att straffa Maduro snarare än att bekämpa narkotikasmuggling, vilket ger en kritisk och ifrågasättande inramning av USA:s motiv.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men antyder skepsis mot Trumps officiella förklaring genom formuleringar som "i själva verket" och fokus på dolda motiv.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen analytiker Bert Sundström hörs; inga amerikanska eller venezuelanska regeringsröster eller oberoende experter citeras.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella argument från USA:s regering eller venezuelanska oppositionen, och ger ingen bakgrund om narkotikasmugglingens omfattning via andra rutter.

✅ Slutsats

Analysen ifrågasätter Trumps officiella motiv och lyfter fram dolda ekonomiska intressen, vilket är typiskt för en vänsterorienterad ram. Fokus ligger på kritik mot makthavare snarare än på deras argument. Bristen på mångsidiga röster förstärker denna lutning.

55% Vänster · 35% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

UD avråder från resor till flera områden i Thailand

Publicerad: 12 december 2025, 18:05

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Utrikesdepartementet (UD) i Sverige avråder från alla resor inom 50 kilometer från gränsen till Kambodja i Thailand, inklusive turistöar som Koh Chang, Koh Kood och Koh Mak, på grund av den väpnade konflikten med Kambodja. UD avråder också från icke-nödvändiga resor till övriga delar av provinser längs gränsen till Kambodja. Beslutet fattades efter att den utökade vapenvilan mellan Thailand och Kambodja brutits och situationen eskalerat med militära konfrontationer.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Myndighetsfokus: UD utökar reseavrådan på grund av konflikt vid Kambodjas gräns. Rubrik och brödtext överensstämmer och betonar säkerhetsrisker, inklusive att turistöar påverkas. Saklig riskinramning utan dramatisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Nykter, byråkratisk ton med ord som "väpnade konflikten", "eskalerat" och "våldsamma" i citerad myndighetstext. Begränsat emotivt språk och inga värderande epitet.

⚖️ Källbalans

Bygger nästan uteslutande på UD och ambassadernas reseinformation. Avsaknad av röster från thailändska/kambodjanska myndigheter, oberoende experter, turistnäring och resenärer. Enkällighet kan vara motiverad men minskar perspektiven.

🔎 Utelämnanden

Saknar konfliktbakgrund, senaste incidenter och lägesbild från lokala myndigheter. Inga praktiska råd för svenskar på plats, kartstöd, researrangörers hantering eller tidplan för omprövning. Begränsat sammanhang kring konsekvenser för turism.

✅ Slutsats

Texten är teknokratisk och saklig med fokus på ett myndighetsbeslut och praktisk säkerhetsinformation. Den undviker ideologiska tolkningar och bygger främst på statliga källor, vilket speglar en centristisk, status quo-orienterad nyhetslogik. Avsaknaden av politiska ramar gör mittenperspektivet mest framträdande.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken återger neutral information om UD:s reseavrådan och följer textens innehåll utan värdeladdad vinkling.

💬 Språkvinkling

Saklig ton, men ord som "eskalerat" och "våldsamma" förstärker dramatiken något; i övrigt myndighets- och faktafokuserat språk.

⚖️ Källbalans

Endast UD och svenska ambassader citeras; inga röster från thailändska eller kambodjanska myndigheter, turister eller oberoende säkerhetsexperter.

🔎 Utelämnanden

Artikeln förklarar inte bakgrunden till konflikten, parternas ståndpunkter eller tidigare incidenters omfattning; ingen kontext om hur avrådan kan påverka turism eller lokalbefolkning.

✅ Slutsats

Nyheten är främst faktabaserad och återger en myndighetsåtgärd utan ideologisk färgning. Bristen på alternativa röster ger ett teknokratiskt, tjänstemannamässigt fokus som hamnar i mitten av skalan. Därför dominerar en centrisk lutning.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, med fokus på UD:s beslut. Ingen värdeladdad vinkling eller mismatch mellan rubrik och artikeltext märks.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med UD:s och ambassadens formuleringar återgivna utan egna värderande ord. Ingen dramatik eller känslomässig laddning i beskrivningarna.

⚖️ Källbalans

Endast svenska myndigheter (UD, ambassaden) citeras. Inga thailändska eller kambodjanska röster, lokala myndigheter eller drabbade personer får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar bakgrund till konflikten, thailändska och kambodjanska perspektiv samt information om hur beslutet påverkar lokalbefolkning eller svenska resenärer.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt saklig och återger myndighetsinformation utan politisk vinkling eller värdering. Fokus ligger på säkerhetsbedömning och UD:s beslut, utan att lyfta sociala, ekonomiska eller ideologiska dimensioner. Detta ger en tydlig centerposition med teknokratisk och neutral rapportering.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Meteorologen: Hoppet om en vit jul är inte ute – ännu

Publicerad: 12 december 2025, 17:48

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Väderprognosen för södra Sverige de kommande tio dagarna visar på grått, fuktigt och ovanligt milt väder för årstiden. Trots detta har meteorolog Marcus Sjöstedt inte gett upp hoppet om en vit jul.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar hopp om vit jul trots att prognosen är mild. Innehållet förklarar att kylan sannolikt inte hinner komma, men lämnar en liten möjlighet.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "hoppet" och "inte ute – ännu" skapar lätt dramatik. I övrigt saklig, neutral meteorologisk ton.

⚖️ Källbalans

Endast en källa: meteorologen Marcus Sjöstedt, troligen SVT:s egen. Inga alternativa expertbedömningar eller SMHI-data citeras, men för en kort vädernotis är källvalet rimligt.

🔎 Utelämnanden

Saknar kontext om längre temperaturtrender eller eventuell koppling till klimatförändringar. Ingen regional jämförelse utanför södra Sverige eller angivna sannolikheter.

✅ Slutsats

Artikeln är en faktabaserad vädernotis utan politisk dimension, med en enskild expertkälla. Tonen är övervägande neutral med en lätt emotionell rubrik, och inga policyfrågor eller ideologiska ramar berörs. Därför dominerar en centerpräglad, saklig hållning.

3% Vänster · 94% Center · 3% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken skapar en lätt dramatisk vinkel kring "hoppet" om snö men följer i stort artikelns neutrala väderfokus.

💬 Språkvinkling

Orden "ovanligt milt" och "inte gett upp hoppet" ger en lätt känslomässig ton men är överlag sakliga.

⚖️ Källbalans

Endast SVT-meteorologen Marcus Sjöstedt citeras; inga externa experter eller historiska data förekommer.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte klimatförändringars påverkan på mildare vintrar eller statistik om tidigare jular utan snö.

✅ Slutsats

Inslagets sakliga väderrapportering utan politisk koppling ger en tydlig mittenposition. Avsaknad av både klimatpolitiska vinklar (vänster) och kritik mot statliga väderinstitutioner (höger) gör balansen övervägande neutral, där små emotiva formuleringar inte skiftar helhetsintrycket.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på hoppet om en vit jul trots ogynnsamma prognoser, vilket ger en lättsam och folklig vinkel utan politisk laddning.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, utan värdeladdade ord eller känslomässiga uttryck. Meteorologens uttalande används för att skapa en lättsam ton.

⚖️ Källbalans

Endast meteorologens perspektiv lyfts fram, vilket är rimligt för väderrapportering. Inga andra röster eller intressen är relevanta i sammanhanget.

🔎 Utelämnanden

Inga uppenbara utelämnanden; artikeln fokuserar på väderprognosen inför jul och kräver ingen ytterligare kontext.

✅ Slutsats

Artikeln är helt opolitisk och saknar ideologiska vinklar. Fokus ligger på väderprognos och meteorologens bedömning, utan att beröra frågor om samhälle, ekonomi eller värderingar. Därför är den tydligt centrerad och neutral.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Unicef om översvämningarna i Gaza: ”Fruktansvärd situation”

Publicerad: 12 december 2025, 17:44

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Gazaremsan har drabbats av översvämningar efter kraftiga regn, vilket har orsakat stora problem i tältlägren där många människor bor. Minst tio personer, inklusive tre barn, har dött på grund av kylan och risken för vattenburna sjukdomar är hög. Unicef arbetar för att hantera situationen genom att pumpa bort vatten och återställa dricksvattenbehållare.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Moderaterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken bygger på ett starkt Unicef-citat och ramar in texten som en humanitär katastrof med fokus på barn. Innehållet matchar rubriken och undviker att peka ut ansvariga parter.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som fruktansvärd, akut och omedelbar risk förekommer genom Unicef-citat och betonar barns utsatthet. Reportertexten är i övrigt återhållsam och saklig.

⚖️ Källbalans

Primära röster är Unicef, samt andrahandskällor Reuters och Al Jazeera. Frånvaron av israeliska myndigheter, lokala vårdgivare/boende och oberoende medicinska källor begränsar perspektiven. Lokala myndigheter refereras men citeras inte.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar förklaring av orsakerna till bränslebristen och logistiska hinder, samt motbilder från israeliska och lokala myndigheter om hjälpinsatser. Direkta vittnesmål från drabbade familjer och data om sjukdomsfallens omfattning saknas.

✅ Slutsats

Helheten lutar mot Center: ett teknokratiskt, humanitärt fokus utan tydlig politisering eller ansvarstillskrivning. En svag vänsterdragning märks genom stark betoning på barns lidande och beroende av FN/NGO-källor. Högerperspektiv om individansvar eller säkerhet är i stort frånvarande.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter Unicefs starka citat om en ”fruktansvärd situation” och ramar in texten som akut humanitär katastrof utan att signalera orsaker eller ansvarsfördelning.

💬 Språkvinkling

Artikeln använder känsloladdade uttryck som ”extremt oroväckande”, ”omedelbar risk” och ”genomblöta barn”, vilket förstärker en dramatisk och empatifokuserad ton.

⚖️ Källbalans

Citerade källor är Unicef, Reuters, FN-rapport och Al Jazeera; inga israeliska myndigheter, militära talespersoner eller oberoende forskare hörs, vilket ger ensidig bild.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte bakgrunden till bränslebristen, eventuella israeliska hjälpinsatser eller Hamas förvaltning av området, och ger begränsad kontext om varför infrastrukturen redan var skadad.

✅ Slutsats

Fokus ligger på civila lidanden och kritik mot bristande resurser utan att ge utrymme åt israeliska perspektiv eller säkerhetsargument, vilket ger en något vänster-humanitär vinkling. Språket är emotionellt och källorna är huvudsakligen internationella humanitära organisationer, vilket förstärker ett narrativ om strukturell ojämlikhet snarare än individuellt ansvar.

45% Vänster · 35% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Unicefs beskrivning av situationen och använder ordet "fruktansvärd", vilket sätter ett starkt humanitärt och känslomässigt ramverk. Artikeln betonar lidande och akuta behov snarare än politiska orsaker eller ansvar.

💬 Språkvinkling

Språket är emotionellt laddat med ord som "fruktansvärd situation", "extremt oroväckande" och "omedelbar risk att barn och bebisar dör". Tonen förstärker allvaret och väcker empati.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på Unicef, FN och Al Jazeera, samt Reuters. Lokala myndigheter nämns kort, men inga israeliska eller andra parter ges utrymme att kommentera situationen eller förklara bakgrund.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kontext om varför infrastrukturen är så bräcklig, samt frånvaro av israeliska eller andra aktörers perspektiv kring ansvar eller möjliga lösningar. Orsaker till bränslebrist och förstörelse nämns inte i detalj.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig humanitär och orättviseinriktad vinkel, med fokus på lidande och bristande resurser. Statliga och internationella aktörer lyfts fram som lösningsbärare, medan strukturella eller politiska orsaker och ansvar inte problematiseras. Detta ger en övervikt åt vänster enligt den svenska ideologiska referensramen.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Stopp i tågtrafiken mellan Stockholm och Uppsala

Publicerad: 12 december 2025, 17:15

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Tågtrafiken mellan Stockholm och Uppsala är stoppad på grund av ett elfel orsakat av en nedriven kontaktledning. Pendeltåg, fjärrtåg och Arlanda express påverkas, och det finns ingen prognos för när trafiken kan återupptas. En reparatör är på plats för att åtgärda problemet.

🏛️ Partianalys

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Saklig och informativ rubrik som återspeglar innehållet utan dramatik. Vinkeln är ren service: var, vad och att trafiken står stilla.

💬 Språkvinkling

Nykter, informativ ton. Neutrala ord som "elfel" och "ingen prognos". Inga värdeladdade formuleringar eller vinklade verb.

⚖️ Källbalans

Källor är SJ, SL, Trafikverket och Arlanda express – operatörer och myndigheter. Avsaknad av resenärers perspektiv eller oberoende experter ger ett ensidigt, institutionellt fokus.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om underhåll, tidigare incidenter och ansvar. Inga uppgifter om ersättningstrafik, kompensation eller konkreta råd till resenärer. Inga kommentarer från politiskt ansvariga.

✅ Slutsats

Texten är en teknokratisk serviceartikel som bygger på myndighets- och operatörsuppgifter utan politiska ramar. Avsaknad av problemformulering kring systemfel eller skuldfrågor och fokus på praktisk driftinformation placerar den i en tydligt centristisk, neutral ton.

5% Vänster · 90% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig och beskriver exakt händelsen utan dramatik eller missmatch mot innehållet.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och deskriptivt; ord som "stopp", "elfel" och "nedriven kontaktledning" saknar värdeladdning.

⚖️ Källbalans

Källor består av SJ, SL, Trafikverket och Arlanda Express – alla officiella, inga resenärer eller fackliga företrädare hörs.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte hur passagerare påverkas, ersättningstrafik eller tidigare liknande incidenter, men inget som förändrar ideologiskt fokus.

✅ Slutsats

Artikeln presenterar ett rent driftstopp utan politisk vinkling och förlitar sig helt på tekniska myndighetskällor, vilket ger ett sakligt, teknokratiskt tonläge typiskt för en centristisk rapportering.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, utan värdeladdad vinkling. Fokus ligger på det faktiska stoppet i tågtrafiken mellan Stockholm och Uppsala.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, med fokus på fakta. Inga emotiva ord eller laddade uttryck används.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar SJ, SL, Trafikverket och tågoperatören, men inga resenärer eller oberoende experter får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om hur stoppet påverkar resenärer, alternativa lösningar eller tidigare liknande incidenter.

✅ Slutsats

Artikeln är strikt faktabaserad och undviker politiska eller ideologiska vinklar. Fokus ligger på tekniska och praktiska aspekter utan att lyfta strukturella frågor eller ansvarstagande. Detta ger ett tydligt centerperspektiv enligt den svenska skalan.

0% Vänster · 100% Center · 0% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Fredspristagare uppges gripen i Iran

Publicerad: 12 december 2025, 16:51

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Människorättsaktivisten Narges Mohammadi, som tilldelades Nobels fredspris 2023, har gripits i Iran av säkerhetsstyrkor under en minnesstund. Flera andra aktivister ska också ha gripits, och anhängare har tidigare varnat för att Mohammadi riskerade att fängslas igen efter en sjukvårdspermission. Iran har inte kommenterat gripandet.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Liberalerna

Miljöpartiet

Neutral för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att en nobelpristagare gripits och markerar osäkerhet med uppges. Vinkeln fokuserar på människorättsperspektivet och regimens repression. Rubrik och text stämmer överens i försiktigt anslag.

💬 Språkvinkling

Något laddade ord via våldsamt (attribuerat) och ökända Evinfängelset. I övrigt nykter ton med försiktighetsmarkörer som uppges.

⚖️ Källbalans

Källor är främst hennes organisation och anhängare; inga oberoende verifieringar. Texten noterar att Iran inte kommenterat men saknar myndighets- eller expertperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknar uppgifter om konkreta anklagelser, juridisk grund eller händelseförlopp vid minnesstunden. Inga reaktioner från Nobelfonden, internationella NGO:er eller svenska UD. Ingen oberoende bekräftelse från lokala medier eller fångvård.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen saklig: försiktighetsmarkörer, begränsat språkbruk och notering om uteblivet svar från Iran. Viss lutning mot ett människorättsramverk (negativt om regimen, ord som ökända) förekommer, men politiska slutsatser eller aktivism undviks. Därför dominerar ett centrerat anslag.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig med ordet "uppges", men ramar in händelsen som ett brott mot mänskliga rättigheter och vinklar mot regimens ansvar.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord som "våldsamt" och "ökända" laddar texten negativt gentemot regimen och framkallar sympati för Mohammadi.

⚖️ Källbalans

Källor är hennes organisation, anhängare och familj; iranska myndigheter är endast nämnda som frånvarande, inga neutrala experter medverkar.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om de anklagelser Iran kan ha, inga myndighetskommentarer, och begränsad kontext om tidigare domar eller politiskt läge.

✅ Slutsats

Artikeln framhåller mänskliga rättigheter, vilket alla partier stöder, men lutar svagt mot vänster-liberal sympati genom ensidig källbild och värdeladdat språk. Frånvaron av motpartens perspektiv bryter dock inte kraftigt mot saklighet, vilket placerar helheten nära mitten.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på fredspristagaren och hennes gripande, vilket sätter händelsen i ett människorättsperspektiv snarare än ett säkerhets- eller rättsperspektiv.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som "våldsamt" och "ökända Evinfängelset", vilket förstärker bilden av förtryck. Aktivistens perspektiv lyfts fram genom hennes organisation och anhängare.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst Mohammadis anhängare och organisation, medan iranska myndigheter inte kommenterat. Ingen oberoende eller statlig iransk källa ges utrymme.

🔎 Utelämnanden

Det saknas bakgrund om iranska myndigheters syn på gripandet och eventuella brottsanklagelser. Ingen internationell reaktion eller bredare kontext om situationen för aktivister i Iran ges.

✅ Slutsats

Artikeln betonar människorättsperspektivet, lyfter fram kritik mot statlig repression och ger mest utrymme åt aktivistens och hennes anhängares röster. Bristen på iranska myndigheters syn bidrar till en vänsterlutning enligt svensk ideologisk referensram. Centerinslag finns genom saklig återgivning, men vänsterperspektivet dominerar.

55% Vänster · 40% Center · 5% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

Nya bilder från Epstein släppta

Publicerad: 12 december 2025, 16:23

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA:s representanthus har släppt 19 nya bilder av den avlidne sexbrottslingen Jeffrey Epstein, som visar honom tillsammans med flera inflytelserika personer. Bland de som syns på bilderna finns Bill Gates, prins Andrew, Woody Allen, Bill Clinton och Donald Trump. Bilderna är en del av Epsteins kvarlåtenskap och släpptes på initiativ av Demokraterna.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig och kort. Artikeln vinklar mot kändis- och maktperspektiv genom att lista välkända namn och framhåller att Demokraterna ligger bakom offentliggörandet. Fokus på bilder snarare än sakförhållanden kan ge en skandaliserande ram.

💬 Språkvinkling

Språket är mest neutralt. Termer som avlidne sexbrottslingen och inflytelserika och mäktiga män är värdeladdade men korrekta. Försiktighetsmarkören sägs tonar ned säkerheten.

⚖️ Källbalans

Källor är CNN och representanthuset. Inga kommentarer från de utpekade personerna, inga republikanska eller demokratiska företrädare förklarar syftet, och inga juridiska experter eller brottsoffer ger perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknas: tidpunkt och sammanhang för när bilderna togs, skälen till att representanthuset offentliggör dem och eventuell verifiering. Ingen påminnelse om att bilder inte bevisar brott. Eventuell felaktighet i benämningen av Trump som sittande president lämnas oadresserad.

✅ Slutsats

Helheten lutar svagt mot mitten: neutral rubrik, faktabetonat språk och exponering av personer från båda politiska läger. Samtidigt ger betoningen på maktelitens kopplingar och skandalvinkel en lätt vänsterkodad kritik av hierarkier. Avsaknad av policy- och strukturperspektiv samt försök till balans mellan parter gör dock mitten dominerande.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och beskrivande; brödtexten placerar händelsen i en politisk ram genom att nämna Demokraternas initiativ men utan tydlig värdering.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt; termer som "sexbrottslingen" och "inflytelserika och mäktiga män" är faktabaserade men har moralisk tyngd.

⚖️ Källbalans

Endast CNN anges som källa, ingen republikansk eller fristående expertcitat förekommer, vilket snävar perspektivbredden.

🔎 Utelämnanden

Artikeln förklarar inte varför Demokraterna släpper materialet, hur Republikanerna svarar eller Epsteins kvinnliga medhjälpares roll.

✅ Slutsats

Inslaget är huvudsakligen beskrivande och balanserar namn från båda politiska läger. Frånvaron av republikanska källor och betoningen på Demokraternas initiativ ger dock en svag vänsterkant. Sammantaget förblir vinkeln ändå mest mittenorienterad.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, men fokuserar på sensation kring nya bilder snarare än bakomliggande maktstrukturer eller offerperspektiv.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan värdeladdade ord eller känslomässiga uttryck. Personer presenteras med titlar och namn utan värdering.

⚖️ Källbalans

Artikeln hänvisar till CNN och nämner att bilderna släppts av Demokraterna, men inkluderar inga kommentarer från de utpekade personerna eller andra politiska aktörer.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kontext kring varför bilderna släpps nu, eventuella reaktioner från de avbildade, samt information om eventuella konsekvenser eller rättsliga processer.

✅ Slutsats

Artikeln är övervägande neutral och återger fakta utan tydlig vinkling, vilket ger ett centristiskt intryck. Bristen på analys eller kritik mot makthavare, samt frånvaron av offerperspektiv, gör att den varken lutar tydligt åt vänster eller höger. Fokus ligger på att presentera information utan att dra politiska slutsatser.

30% Vänster · 60% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Ny tullavgift på småpaket

Publicerad: 12 december 2025, 15:58

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

EU:s finansministrar har beslutat att införa en tull på tre euro för alla småpaket som importeras till unionen, med start den 1 juli 2026, för att motverka billiga importvaror. Beslutet följer efter att EU avskaffade tullbefrielsen för paket värda mindre än 150 euro, vilket börjar gälla 2028. Svensk Handel välkomnar beslutet.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ. Brödtexten ramar in åtgärden som ett sätt att motverka strömmen av billiga importvaror, vilket antyder ett problem med lågprisimport och legitimerar tullen. Positiv reaktion från Svensk Handel förstärker åtgärdens nödvändighet.

💬 Språkvinkling

Orden motverka, strömmen och billiga ger en problemram kring importen, medan Svensk Handel välkomnar beslutet ger positiv värdeladdning åt tullen. I övrigt är tonen saklig och byråkratisk.

⚖️ Källbalans

Enda reaktionen kommer från branschorganisationen Svensk Handel. Inga citat från konsumentföreträdare, e‑handelsplattformar som Shein eller Temu, frihandelsexperter eller EU‑kritiker. EU‑ministrarnas motiv redovisas kort utan alternativa perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknar analys av pris- och konsumenteffekter, särskilt för låginkomsttagare, samt intäkter och administrativa kostnader. Inga röster från Shein eller Temu, Postnord eller konsumentorganisationer. Ingen kontext om frihandel, konkurrens, miljö eller arbetsvillkor, eller risk för kringgående. Tidslinjeförklaringen 2026 kontra 2028 uteblir.

✅ Slutsats

Texten är främst faktabaserad och teknokratisk med korta datum- och beloppsuppgifter, vilket pekar mot center. Samtidigt lyfts endast en positiv reaktion från en branschorganisation, utan motröster, vilket ger en mild pro-skydds- och näringslivsvinkel. Sammantaget överväger en saklig, mittfokuserad rapportering.

18% Vänster · 57% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral men beskriver bara en "ny avgift" utan att nämna skyddstull eller drabbade parter, vilket dämpar konflikt och problematisering.

💬 Språkvinkling

Formuleringen "motverka strömmen av billiga importvaror" antyder hot och negativ värdering av kinesiska varor; övrig ton är neutral och torr.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar EU:s finansministrar indirekt och Svensk Handel positivt; ingen röst från konsumenter, e-handelsplattformar, fack eller oberoende experter.

🔎 Utelämnanden

Utelämnar konsekvenser för konsumentpriser, klimat, arbetsvillkor och kritik från importföretag eller frihandelsförespråkare samt bakgrund till tidigare tullbefrielser.

✅ Slutsats

Artikelns fokus på beslutsprocessen och ett kort positivt citat från Svensk Handel ger ett teknokratiskt, systembevarande anslag snarare än ett ideologiskt argumenterande. Bristen på både social-rättvisa och starkt marknadsliberala perspektiv placerar inslaget i mitten med en lätt lutning mot center-höger företagsintresse.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ utan värdeladdning. Fokus ligger på själva införandet av en ny avgift, utan att vinkla mot positiva eller negativa konsekvenser.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt. Inga emotiva ord används och tonen är återhållsam. Endast faktabaserade beskrivningar förekommer.

⚖️ Källbalans

Endast Svensk Handel citeras och välkomnar beslutet. Inga konsumentröster, kritiska röster eller andra intressenter får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte hur avgiften kan påverka konsumenter, småföretag eller miljön. Ingen kritik eller alternativa perspektiv presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och neutral framställning, med fokus på saklig information och utan politisk laddning. Den återger beslutet och en positiv kommentar från näringslivet, men undviker både kritik och ideologiska argument. Detta ger en tydlig centerprägel enligt svenska skalan.

20% Vänster · 70% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Källor: Ukraina kan bli EU-medlem 2027

Publicerad: 12 december 2025, 15:56

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Enligt Financial Times kan Ukraina få ett snabbspår till EU-medlemskap 2027 genom en fredsplan som USA och Ukraina förhandlar om. Detta snabbspår har visst stöd i Bryssel, trots att det går emot EU:s vanliga medlemskapskrav. Om USA stöder planen kan Donald Trump be Ungerns Viktor Orbán att dra tillbaka sitt veto mot Ukrainas medlemskap.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Sverigedemokraterna

Neutral för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och texten framhäver ett "snabbspår" för Ukraina till EU 2027 enligt FT-källor. Det betonas att detta kan strida mot EU-principer och att Trump kan få Orbán att släppa sitt veto. Fokus ligger på politisk taktik snarare än formella anslutningsprocesser.

💬 Språkvinkling

Försiktigt språk med ord som "uppges" och "enligt källor". Termerna "snabbspår" och "gå emot EU:s principer" laddar texten något. Kopplingen Trump–Orbán förstärker dramatiken.

⚖️ Källbalans

Endast Financial Times och anonyma källor refereras. Inga röster från EU-kommissionen, Ukraina, Ungern eller svenska företrädare. Avsaknad av oberoende experter ger snäv perspektivbredd.

🔎 Utelämnanden

Saknar förklaring av Köpenhamnskriterierna, normal tidslinje och hur ett snabbspår juridiskt skulle fungera. Ingen belysning av övriga medlemsstaters hållningar eller alternativa scenarier. Konsekvenser för reformer, korruptionsbekämpning och krigets påverkan nämns inte.

✅ Slutsats

Texten är återhållsam och teknokratisk, med fokus på institutionella principer och processer utan tydlig värdering. Relians på en etablerad källa och frånvaro av opinionsinslag pekar mot mitten. Bristen på fler röster ger intryck av status quo-rapportering snarare än ideologisk vinkling.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framställer Ukrainas möjliga medlemskap 2027 som sannolikt, med positivt laddade ord som ”snabbspår”, vilket kan förstärka en fördelaktig inramning trots osäkerhet.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt; värdeord som ”snabbspår” och ”skulle gå emot principer” sätter dramatik men mildras av inskjutna ”enligt källor” och ”uppges”.

⚖️ Källbalans

Endast Financial Times och anonyma insiders citeras; inga uttalanden från EU-kommissionen, svenska regeringen, ungerska företrädare eller kritiska experter inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln förklarar inte konkreta medlemskapskrav, andra kandidatländers situation eller risker kopplade till rättsstat och korruption i Ukraina.

✅ Slutsats

Rapporteringen är faktabaserad men saknar motvikter och problematisering, vilket ger ett svagt pro-EU-perspektiv. Fokus på process och teknik utan tydlig politisk konflikt lägger tyngdpunkten i den teknokratiska mitten, snarare än på tydligt vänster- eller högerargumentation.

30% Vänster · 50% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på möjligheten för Ukraina att bli EU-medlem 2027, vilket kan uppfattas som positivt för snabbare integration. Framing betonar snabbspår och förhandlingar mellan USA och Ukraina.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan tydligt laddade ord. Begrepp som "snabbspår" och "veto" används beskrivande.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på Financial Times och anonyma källor med insyn. Röster från EU-länder eller kritiker till snabbspåret saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från EU:s institutioner, medlemsländer som är skeptiska samt ukrainska eller ungerska företrädare. Konsekvenser för EU:s regelverk berörs inte.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och återger fakta utan värderande språk, men saknar kritiska röster och bredare kontext. Fokus på processen och förhandlingar ger ett teknokratiskt, centristiskt intryck. Avsaknaden av djupare analys kring politiska konsekvenser eller ideologiska perspektiv förstärker centerlutningen.

35% Vänster · 55% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Han vill se en större buffertzon mot Gaza

Publicerad: 12 december 2025, 15:17

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Förhandlingar pågår för att förlänga vapenvilan i Gaza, vilket inkluderar avväpning av Hamas och ytterligare tillbakadragande av israeliska styrkor. Benjamin Steiner, en tidigare bosättare i Gaza, uttrycker att han och hans grannar inte vill se Hamas nära deras område och förespråkar en större buffertzon av säkerhetsskäl. Han ser Gaza som en plats där israeliska intressen fortfarande bör finnas, trots att han inte själv planerar att återvända dit.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Neutral för

Moderaterna

Centerpartiet

Liberalerna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en israelisk boendes önskan om större buffertzon och ramar in frågan som säkerhet. Den speglar innehållet men nämner inte konsekvenser för palestinier eller folkrättsliga aspekter, vilket lutar mot ett israeliskt säkerhetsperspektiv.

💬 Språkvinkling

Språket är mest neutralt, men ord som "extrema bosättare", "explosionsartat" och citatet "straffa Hamas" är värdeladdade. Tonen växlar mellan saklig kontext och starka, känslomässiga citat.

⚖️ Källbalans

Endast en källa citeras: en israelisk boende med tydligt säkerhetsperspektiv. Inga palestinska röster, rättsexperter, humanitära organisationer eller israeliska myndigheter balanserar utsagorna. Perspektivbredden blir begränsad.

🔎 Utelämnanden

Saknas: palestinska civila röster om effekter av en utökad buffertzon, juridisk analys av folkrätten och data om markzoner/fördrivning. Även israeliska motröster och detaljer om vapenvilans "andra fas" uteblir.

✅ Slutsats

Artikeln ger främst utrymme åt en israelisk källa som förespråkar hårdare säkerhetsåtgärder och att "straffa Hamas", utan motvikt från palestinska aktörer eller juridiska/humanitära experter. Trots viss kritisk kontext ("extrema bosättare", internationellt erkännande av Palestina) dominerar ett säkerhets- och territoriellt kontrollperspektiv. Sammantaget lutar framställningen svagt åt höger.

25% Vänster · 35% Center · 40% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter en israelisk individs krav på större buffertzon; inramningen handlar om israelers säkerhet och Hamas avväpning utan palestinsk motvikt, vilket vinklar initialt mot en israelisk synvinkel.

💬 Språkvinkling

Ord som ”extrema bosättare”, ”explosionsartat” samt citat om att inte vilja se ”araber alls” ger negativ laddning mot bosättarrörelsen och framställer dem som hårdföra.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på en intervju med en israelisk bosättare; palestinska röster, humanitära organisationer eller oberoende experter lyser med sin frånvaro.

🔎 Utelämnanden

Ingen palestinsk syn på buffertzonen, inga uppgifter om civila konsekvenser eller folkrättsliga aspekter och ingen israelisk officiell kommentar inkluderas.

✅ Slutsats

Texten är främst återgivande och bygger på en personlig berättelse, vilket drar mot mitten. Samtidigt ligger fokus på bosättarnas hårda retorik och det internationella erkännandet av Palestina, vilket lutar något åt vänster. Bristen på palestinska röster och avsaknaden av djupare systemkritik gör dock att rapporten totalt sett framstår som centerorienterad snarare än vänsterdominerad.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på en israelisk bosättares önskan om en större buffertzon, vilket sätter det israeliska perspektivet i centrum och kan förstärka säkerhetsframing snarare än humanitära aspekter.

💬 Språkvinkling

Språket är relativt neutralt men citaten från Benjamin Steiner innehåller värdeladdade uttryck om araber och Hamas, vilket kan förstärka en konfliktfokuserad bild.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger nästan uteslutande på en israelisk bosättares perspektiv och saknar palestinska röster eller experter som kan ge en bredare kontext.

🔎 Utelämnanden

Det saknas palestinska perspektiv på buffertzonen och konsekvenser för civila i Gaza. Ingen expertkommentar om internationell rätt eller humanitära aspekter ges.

✅ Slutsats

Artikeln lutar mot mitten då den återger ett individuellt israeliskt perspektiv utan tydlig värdering, men saknar palestinska röster och djupare analys av maktförhållanden. Balansen mellan säkerhets- och rättighetsfrågor hanteras teknokratiskt snarare än ideologiskt. Detta ger en centristisk, något status quo-orienterad framställning.

20% Vänster · 45% Center · 35% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Tyskland: Ska besvara ryska hybridangrepp

Publicerad: 12 december 2025, 13:42

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Den tyska regeringen har anklagat Ryssland för att ha utfört en cyberattack mot den tyska myndigheten för flygsäkerhet och för att ha försökt påverka det senaste federala valet genom smutskastningskampanjer. Den ryske ambassadören i Tyskland har kallats upp för samtal och fler svarsåtgärder, inklusive möjliga sanktioner, planeras i samarbete med andra europeiska länder. Rysslands handlingar ses som ett hot mot Tysklands säkerhet.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Neutral för

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen ramar in nyheten som säkerhetshot: Tyskland ska "besvara ryska hybridangrepp". Texten speglar i huvudsak regeringens slutsats om cyberattack och valpåverkan, utan redovisning av underliggande bevis. Framing placerar Ryssland som gärningsman och Tyskland som försvarare.

💬 Språkvinkling

Ordladdning som "hybridangrepp", "smutskastning", "propagandamaskineri" och "spridit lögner" förstärker skuld och hotbild. Citat som "definitivt säga" och att Ryssland ska "få betala ett pris" ger auktoritativ och konfrontativ ton.

⚖️ Källbalans

Källorna är i praktiken enbart Tysklands utrikesdepartement via DPA. Rysk kommentar eller replik saknas, liksom oberoende cybersäkerhetsexperter eller internationella verifieringar. De politiker som pekas ut som mål nämns, men inga oppositionella eller kritiska röster citeras.

🔎 Utelämnanden

Saknas: rysk dementi eller svar, tekniska bevis för attributeringen (t.ex. indikatorer, metodik), samt bedömningar från oberoende experter eller EU/Nato-organ. Även proportionalitet och rättslig grund för föreslagna motåtgärder diskuteras inte. Konsekvensernas omfattning och valpåverkan kvantifieras inte.

✅ Slutsats

Texten är huvudsakligen teknokratisk och myndighetscentrerad: den återger regeringens säkerhetsbedömningar och planerade statliga motåtgärder utan större politisering. Avsaknaden av alternativa perspektiv, marknadslösningar eller jämlikhetsramar gör att vinkeln inte tydligt lutar vänster eller höger. Sammantaget pekar fokus på etablerade institutioner och EU-samordning mot en centerorienterad lutning.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken slår fast att Tyskland ska ”besvara ryska hybridangrepp”, vilket presenterar den tyska regeringens tolkning som ett faktum och sätter en konfliktfokuserad ram utan reservationer.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som ”hybridangrepp”, ”smutskastning” och ”propagandamaskineri” förstärker bilden av rysk aggressivitet; inga motsvarande formuleringar som mildrar intrycket finns.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger uteslutande på uttalanden från tyska UD och nyhetsbyrån DPA; rysk respons, oberoende cybersäkerhetsexperter eller alternativa internationella röster saknas helt.

🔎 Utelämnanden

Ingen teknisk bevisning, bakgrund till hackergruppens motiv eller potentiell kritik mot den tyska regeringens slutsatser presenteras, vilket minskar kontexten för läsaren.

✅ Slutsats

Texten refererar främst till statliga källor och beskriver planerade sanktioner utan ideologisk laddning kring ekonomi eller värderingar. Den teknokratiska och myndighetsfokuserade rapporteringen placerar den i mitten, med begränsat inslag av vänster- eller höger-ramar.

20% Vänster · 60% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på Tysklands svar mot Ryssland och ramar in händelsen som ett tydligt hot från Ryssland, vilket förstärker en konfliktorienterad vinkel.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som "smutskastning", "hybridangrepp" och "hotat" vilket förstärker allvaret och faran i Rysslands agerande.

⚖️ Källbalans

Endast tyska myndigheter och deras talesperson citeras; inga ryska eller oberoende expertröster får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Ryska myndigheters syn på anklagelserna saknas helt, liksom eventuell kontext om tidigare liknande incidenter eller internationell praxis.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt statlig och institutionell utgångspunkt och återger tyska myndigheters syn utan att ifrågasätta eller nyansera med alternativa perspektiv. Fokus ligger på säkerhet och internationella relationer snarare än ideologiska frågor. Detta ger en centristisk, status quo-orienterad prägel snarare än en tydlig vänster- eller högervridning.

15% Vänster · 75% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Ny tullavgift på paket från Shein och Temu

Publicerad: 12 december 2025, 13:23

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

EU:s finansministrar har beslutat att införa en tullavgift på tre euro på alla småpaket som importeras till unionen, med start den 1 juli 2026. Detta syftar till att motverka inflödet av billiga importvaror från företag som Shein och Temu. Beslutet följer avskaffandet av tullbefrielsen för paket under 150 euro, vilket träder i kraft 2028.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Centerpartiet

Liberalerna

Neutral för

Kristdemokraterna

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken pekar ut Shein och Temu och ramar in åtgärden som ett medel att stoppa billiga importvaror. Detta signalerar ett problem som kräver EU‑ingripande och sätter konsumentperspektivet i skugga, men stämmer med artikelns innehåll.

💬 Språkvinkling

Formuleringar som "motverka strömmen" och "billiga importvaror" antyder ett negativt problemramverk. Citat om "orättvis konkurrens" återges utan motröst. I övrigt saklig, byråkratisk ton.

⚖️ Källbalans

Källor är främst EU:s finansministrar, EU‑uppgifter och europeiska återförsäljare. Röster från Shein/Temu, konsumenter och oberoende handelsexperter saknas, liksom kritik från frihandelsförespråkare.

🔎 Utelämnanden

Konsekvenser för priser, inflation och låginkomstkonsumenter diskuteras inte. Inga svar från berörda plattformar, WTO/rättsliga aspekter eller eventuell oenighet mellan medlemsländer. Genomförandekostnader och kontrollproblem lämnas också därhän.

✅ Slutsats

Texten är teknokratisk och beskriver ett EU‑beslut utan tydlig värdering, vilket pekar mot mitten. Samtidigt problematiseras billiga importvaror och europeiska återförsäljares klagomål lyfts utan motpart, vilket ger en lätt statligt interventionistisk slagsida. Avsaknad av konsument- och plattformsröster förstärker detta.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Shein och Temu, vilket framstår som riktade syndabockar trots att avgiften gäller alla småpaket. Framing antyder att dessa plattformar är huvudproblemet snarare än bredare handelspolitik.

💬 Språkvinkling

Orden "strömmen av billiga importvaror" och "orättvis konkurrens" ger negativ laddning mot billig import och förstärker behovet av tullåtgärd.

⚖️ Källbalans

Endast EU-ministrar och europeiska återförsäljare hörs; inga citat från konsumenter, handelsforskare eller de kinesiska bolagen själva.

🔎 Utelämnanden

Artikeln saknar konsumentperspektiv om ökade priser, analys av frihandelsargument samt svar från Shein eller Temu på anklagelserna.

✅ Slutsats

Tyngdpunkten ligger på statlig reglering för att skydda inhemska aktörer och beskriver billig import som problematisk utan att lyfta frihandels- eller konsumentargument. Detta pekar mot en mild vänsterförskjutning, även om tonen är relativt neutral och teknokratisk.

45% Vänster · 40% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, men framhåller Shein och Temu som exempel, vilket kan styra fokus mot dessa företag snarare än bredare handelsfrågor.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och neutralt, utan laddade ord. Formuleringar som 'motverka strömmen av billiga importvaror' kan antyda problem men är återgivna som fakta.

⚖️ Källbalans

Artikeln lyfter främst EU:s och europeiska återförsäljares perspektiv. Röster från konsumenter, kinesiska företag eller frihandelsförespråkare saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas information om hur avgiften påverkar konsumentpriser, miljöaspekter eller eventuella fördelar med billig import. Kinesiska plattformars syn på beslutet nämns inte.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig saklig och teknokratisk ton och fokuserar på EU:s regleringsåtgärder utan att ta ställning för eller emot. Den belyser främst institutionella perspektiv och undviker ideologiska laddningar, vilket placerar den i mitten. Viss slagsida mot reglering och skydd av europeiska intressen ger dock en svag lutning åt vänster.

30% Vänster · 55% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Machado: Strävar efter fredligt maktskifte

Publicerad: 12 december 2025, 13:02

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Venezuelas oppositionsledare och fredspristagare Maria Corina Machado har uttalat att landets ledare Nicolas Maduro kommer att lämna makten, oavsett om det sker genom en förhandlad maktövergång eller inte. Machado, som befinner sig i Oslo, fokuserar på att uppnå en fredlig övergång till ett nytt styre. Maduro har styrt Venezuela sedan 2013, men hans senaste mandatperiod har ifrågasatts på grund av misstankar om valfusk.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Neutral för

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter Machados mål om ett fredligt maktskifte och framställer henne positivt (som fredspristagare), medan brödtexten också understryker Maduros ifrågasatta legitimitet. Vinkeln gynnar oppositionens narrativ och normaliserar att Maduro ska lämna.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade termer som "vänsterpopulistiske", "ifrågasatt val" och "tecken på fusk" används. Machados resa beskrivs som "dramatisk och svår". Kort hänvisning till att hon "hyllat Trump" tillför begränsad balans.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger främst på Reuters och Machados uttalanden. Maduroregeringen, valmyndigheten eller oberoende valobservatörer citeras inte. Kritiken mot Machado nämns utan källa eller fördjupning.

🔎 Utelämnanden

Saknar replik eller kommentar från regeringen i Caracas och valmyndigheten. Inga uppgifter från oberoende observatörer, data om valresultat eller internationella reaktioner. Begränsad kontext om Machados ställning i oppositionen och processen kring priset hon mottagit.

✅ Slutsats

Helhetsintrycket är nyhetsmässigt men lutar svagt åt höger genom negativ inramning av en vänsterledare och positiv gestaltning av oppositionen. Bristen på regeringsröster och oberoende expertis ger en obalanserad källa-bas. Samtidigt nämns kritik mot Machado, vilket drar helheten närmare mitten.

20% Vänster · 55% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter Machados fredliga ambition och antyder ett oundvikligt maktskifte, vilket sätter oppositionen i positiv dager och Maduro i defensiv position.

💬 Språkvinkling

Termer som "vänsterpopulistiske", "ifrågasatt valresultat" och "tecken på fusk" ger negativ laddning mot Maduro, medan Machados resa beskrivs som "dramatisk och svår", vilket väcker sympati.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på Reuters och Machados uttalanden; inga citat från Maduroregeringen eller fristående valobservatörer förekommer, vilket ger ensidigt oppositionsperspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknar Maduros motargument, övervakningsrapporter om valet, och bakgrund om sanktioner eller sociala program som kunnat nyansera bilden av regimens stöd.

✅ Slutsats

Genom att kritisera Maduros vallegitimitet och ge utrymme åt oppositionen utan regeringsröster lutar artikeln bort från vänster, men fokuset ligger främst på demokratisk process snarare än marknadslösningar eller traditionella värden. Sammantaget speglar den en liberal-mittenram med viss högerkritik mot en vänsterregim, vilket motiverar center som dominerande lutning.

25% Vänster · 45% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Machados strävan efter fredlig maktövergång, vilket ger en positiv inramning av oppositionen. Artikeln lyfter oppositionens perspektiv och antyder ett kommande maktskifte.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt men använder ord som "dramatisk och svår" om Machados resa, vilket kan väcka sympati. Maduro beskrivs som "vänsterpopulistisk" och valet som "ifrågasatt".

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar främst Machado och Reuters, samt nämner kritik mot Machado. Maduros perspektiv eller uttalanden saknas helt, liksom röster från vanliga venezuelaner.

🔎 Utelämnanden

Det saknas detaljer om varför Machado hyllat Trump, samt mer utförlig bakgrund till kritiken mot henne. Ingen förklaring ges till varför Maduros anhängare anser valet legitimt.

✅ Slutsats

Artikeln har en övervägande centristisk lutning genom att lyfta både oppositionens och viss kritik mot Machado, men undviker att tydligt ta ställning. Den presenterar fakta om valet och maktskiftet utan stark värdering, men saknar Maduros perspektiv. Sammantaget dominerar en balanserad, teknokratisk rapportering.

20% Vänster · 55% Center · 25% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Drönarattacker mot ryska städer

Publicerad: 12 december 2025, 11:41

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Ett tiotal ukrainska drönarattacker har riktats mot flera ryska städer, inklusive Tver där ett nedslag i ett flerfamiljshus ledde till att sju personer fördes till sjukhus och flera hus utrymdes på grund av brand. Ryssland rapporterar om ovanligt många drönaranfall från Ukraina de senaste dygnen och säger sig ha stoppat dem, medan Ukraina inte har kommenterat händelsen.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och deskriptiv, och speglar brödtexten om ukrainska drönarattacker mot ryska städer. Den pekar inte ut motiv eller skuld och undviker värdeladdade uttryck. Fokus på själva attackerna utan större krigskontext kan ge ett avskilt intryck.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen neutralt. Formuleringar som 'ovanligt många' och 'man säger sig ha stoppat dem' uttrycker försiktig skepsis mot ryska uppgifter. 'Larmat om' kan samtidigt förstärka ett alarmistiskt intryck.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på Kyiv Independent som citerar Tvers guvernör samt ryska myndigheters sammanfattade påståenden; Ukraina har inte kommenterat. Inga oberoende verifieringar, civila vittnen eller militära analytiker hörs. Källbasen är smal och dominerad av officiella utsagor.

🔎 Utelämnanden

Saknar bredare kontext om samtidiga ryska attacker mot Ukraina och hur ofta drönarattacker sker på båda sidor. Inga uppgifter om måltyp, bevisläge eller oberoende bild-/satellitverifiering. Frånvaro av expertanalys och internationell rättslig bedömning.

✅ Slutsats

Tonen och rubriken är sakligt beskrivande, och texten återger myndighetsuppgifter utan tydlig värdering. Den ställer påståenden bredvid varandra och undviker konfliktens politiska dimensioner eller ansvarsfördelning, vilket är typiskt för ett centristiskt, teknokratiskt tilltal. Avsaknad av bredare kontext och oberoende källor förstärker en mittposition snarare än en tydlig vänster- eller högervinkel.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig men sätter fokus på ukrainskt angrepp, vilket kan framstå som att Ukraina är huvudaggressor utan att nämna rysk bombning av Ukraina.

💬 Språkvinkling

Språket är avskalat och protokollartat; inga laddade ord, endast passiva konstruktioner som "man säger sig ha stoppat dem".

⚖️ Källbalans

Källor är en ukrainsk tidning och en rysk guvernör; inga oberoende experter eller ukrainska myndigheter, men båda sidor omnämns kort.

🔎 Utelämnanden

Saknar bakgrund om ryska robotattacker mot Ukraina, motiv för drönarna och reaktioner från internationella observatörer, vilket ger begränsad kontext.

✅ Slutsats

Inslaget är i huvudsak neutralt med bylinefakta och få värderande ord. Båda parter citeras men ingen ges fördjupat utrymme, och viktig kontext utelämnas. Den teknokratiska, händelsefokuserade rapporteringen utan tydlig värdering placerar helheten i ett lätt centerorienterat fält.

33% Vänster · 44% Center · 23% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på ukrainska attacker mot ryska städer, vilket kan ge intryck av Ukraina som angripare snarare än försvarare. Inget större fokus på bakgrund eller kontext kring konflikten.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och sakligt, utan laddade ord. Händelserna beskrivs med faktabaserade termer och utan emotionella uttryck.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar både ryska och ukrainska källor, men främst ryska myndigheter och Kyiv Independent. Ukrainska myndigheter ges ingen röst då de inte kommenterat.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kontext om varför drönarattacker sker, samt information om ryska attacker mot Ukraina. Ingen analys av den större konflikten eller civila konsekvenser på båda sidor.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen neutral och återger fakta utan att ta ställning, vilket är typiskt för centerposition. Bristen på kontext och analys gör att politiska dimensioner tonas ned, vilket kan tolkas som en teknokratisk eller status quo-inriktad rapportering. Ingen tydlig lutning åt vare sig vänster eller höger framträder.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Fyra fallgropar som hotar fredsplanen i Gaza

Publicerad: 12 december 2025, 10:56

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Den första fasen av fredsplanen för Gaza är snart avslutad, och USA:s president Trump vill att fas två ska inledas före jul. Ett team från Röda korset och Hamas letar efter kvarlevorna av den sista israeliska gisslan i Gaza, vilket är en förutsättning för att vapenvilan ska gå vidare till nästa fas. SVT:s Samir Abu Eid identifierar fyra risker som kan hota fredsplanen, inklusive frågan om Hamas kommer att lägga ner sina vapen och om den israeliska militären kommer att dra sig tillbaka från Gaza.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Neutral för

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ramen betonar hinder och risker ("fallgropar", "hotar") snarare än lösningar. Fokus ligger på process och osäkerhet, vilket kan förstärka en skeptisk grundton men utan tydlig partisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Ord som "hotar", "äventyra" och "omintetgöra" förstärker dramatiken. I övrigt saklig, förklarande ton utan värdeladdade etiketter på parterna.

⚖️ Källbalans

Texten bygger främst på SVT:s egen kommentator. Inga direkta citat från israeliska regeringen, Hamas, medlare (t.ex. Egypten/Qatar) eller från civila/experter på plats. Perspektiven blir därmed begränsade och filtrerade genom en inhemsk analys.

🔎 Utelämnanden

Det saknas tydliga fakta om fredsplanens konkreta innehåll, vilka parter som formellt ställt sig bakom den och tidslinjer. Röster från Gaza, Israel och medlare (Egypten/Qatar/USA) saknas. Humanitära och juridiska konsekvenser, liksom inrikespolitiska hinder, berörs knappt.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på process, risker och praktiska hinder, snarare än värderingsdriven kritik eller ideologiska lösningar. Både Hamas avväpning och israeliskt tillbakadragande behandlas som jämställda frågetecken, och teknokratisk förklaring dominerar. Därför lutar helheten mot ett centristiskt, försiktigt anslag.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på risker snarare än möjligheter men speglar artikelns innehåll; ingen tydlig värdeladdning eller rubrik–text-mismatch.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen sakligt; ord som "fallgropar", "omintetgöra" och frågor i futurum skapar dramatik men saknar stark värdering.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen kommentator citeras; inga direktcitat från israeliska, palestinska eller internationella parter vilket ger begränsad mångfald av röster.

🔎 Utelämnanden

Avtalsdetaljer, civila konsekvenser samt officiella uttalanden från Israel, Hamas och USA utelämnas, liksom kritiska röster mot själva planen.

✅ Slutsats

Texten är övervägande analytisk utan tydligt ideologiskt ställningstagande. Frånvaron av partiska formuleringar pekar mot mitten, men viss betoning på israeliskt tillbakadragande och internationell styrka ger en marginell vänstervikt. Sammantaget dominerar dock ett teknokratiskt, nyhetsinriktat perspektiv.

35% Vänster · 50% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på risker för fredsplanen och betonar osäkerhet, vilket kan förstärka en bild av pessimism kring processen. Framing är relativt neutral men fokuserar på hinder snarare än möjligheter.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återhållsamt, utan laddade ord. Tonen är informativ och använder frågor för att strukturera riskerna.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen kommentator citeras direkt. Parterna i konflikten (Hamas, Israel) eller internationella aktörer får inte komma till tals direkt.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte civila perspektiv från Gaza eller Israel, och ger ingen bakgrund till varför parterna misstror varandra. Ingen analys av tidigare fredsprocesser eller regionala aktörers roller.

✅ Slutsats

Analysen lutar mot mitten eftersom artikeln fokuserar på processens tekniska hinder och använder en neutral, informativ ton. Det saknas tydlig problematisering av maktstrukturer eller ideologiska vinklar, och balansen mellan parterna är ytlig snarare än partisk. Avsaknaden av djupare kontext och röster från de direkt berörda ger ett teknokratiskt, centristiskt intryck.

34% Vänster · 56% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▼

Maduro rasar mot USA: ”Sjöröveri”

Publicerad: 12 december 2025, 08:48

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Venezuelas president Nicolas Maduro kritiserar USA efter att amerikanska myndigheter beslagtagit en oljetanker utanför Venezuelas kust och anklagar dem för sjöröveri. Maduro meddelar att Venezuela kommer att återta alla fartyg för att säkerställa fri handel med deras olja. Beslaget följer efter att USA utfört attacker mot fartyg som misstänks smuggla narkotika utanför Venezuelas kust.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Ofördelaktig för

Moderaterna

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna

Liberalerna

Neutral för

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken fokuserar på Maduros ilska och förstärker hans anklagelse om sjöröveri, vilket ramar in USA som angripare. Den bygger på konflikt och saknar motsvarande amerikansk förklaring, vilket kan skapa en ensidig bild. Kroppstexten följer samma vinkel.

💬 Språkvinkling

Emotiva ord: rasar, kidnappade, stal, kriminellt sjöröveri, dödliga attacker. Skepsis markeras med påstås smuggla. Tonen förstärker dramatik och moraliskt klander mot USA.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar endast Venezuelas president. Inga källor från USA:s myndigheter, oberoende experter, besättning eller rederi får utrymme. Ingen verifiering eller motpartens beskrivning av händelsen presenteras.

🔎 Utelämnanden

Saknar uppgifter om fartygets identitet, plats (territorialt eller internationellt vatten), juridisk grund (sanktioner, internationell rätt) och eventuella bevis. Inga uttalanden från USA:s kustbevakning eller utrikesdepartement. Ingen kontext om tidigare operationer mot narkotikasmuggling eller venezuelanska oppositionens syn.

✅ Slutsats

Dominansen lutar åt vänster eftersom texten framhäver USA:s våld och illegitimitet utan att ge amerikansk motbild eller juridisk kontext. Ordvalet försvagar narkotikabekämpningens narrativ och stärker kritiken mot västlig maktutövning. Källurvalet är ensidigt till Maduros fördel.

50% Vänster · 35% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar Maduros ilska med ordet "rasar" och sätter anti-USA-perspektivet i fokus utan att nämna USA:s motiv, vilket skapar en konfliktorienterad vinkel.

💬 Språkvinkling

Starka uttryck som "kidnappade", "stal" och "kriminellt sjöröveri" återges utan förmildrande kontext; verbet "rasar" ger en emotionell ton.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger helt på Maduros citat; ingen kommentar från USA:s myndigheter eller oberoende observatörer förekommer.

🔎 Utelämnanden

Ingen bakgrund om sanktioner, juridiska processer eller bevis för narkotikasmuggling nämns, vilket minskar läsarens kontext.

✅ Slutsats

Genom att endast återge Maduros hårda anklagelser och utelämna USA:s perspektiv lutar inslaget mot en vänsterkritik av amerikansk maktutövning. Avsaknad av källbalans och kontext stärker denna vänsterdominans trots den korta nyhetsformen.

45% Vänster · 35% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Vänster

📰 Rubrikvinkling

Rubriken lyfter fram Maduros starka kritik och använder hans ordval, vilket ger fokus på Venezuelas perspektiv och USA:s agerande som kontroversiellt.

💬 Språkvinkling

Språket återger Maduros anklagelser utan att ifrågasätta dem, med ord som "kidnappade" och "kriminellt sjöröveri". Tonen är dramatisk genom citatvalen.

⚖️ Källbalans

Artikeln återger endast Maduros uttalanden och saknar kommentarer från amerikanska myndigheter eller oberoende experter.

🔎 Utelämnanden

Det saknas bakgrund om varför USA beslagtagit fartyget, internationell rättslig kontext samt eventuella amerikanska motiv eller svar.

✅ Slutsats

Artikeln ger störst utrymme åt Maduros kritik och återger hans anklagelser mot USA utan motröster, vilket lutar åt vänster enligt analysramen. Bristen på amerikanskt perspektiv eller rättslig bakgrund förstärker denna lutning. Dock finns viss neutral återgivning av fakta, vilket ger viss balans mot mitten.

45% Vänster · 45% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Vänster

▼

C-besked kan komma först efter val

Publicerad: 12 december 2025, 08:46

📊 ANALYS ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist meddelar att partiet kan vänta med att ge besked om vem de vill se som statsminister till efter valet nästa år. Hon säger att det inte finns någon efterfrågan från väljare eller partimedlemmar att göra ett val nu. Ingen intern process har startats inom partiet för att välja en ny statsministerkandidat.

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Centerpartiet

Ofördelaktig för

Socialdemokraterna

Moderaterna

Neutral för

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

Miljöpartiet

Läs motivering →

📰 Rubrikvinkling

Rubriken betonar att C:s besked kan dröja till efter valet, vilket sätter fokus på osäkerhet och process snarare än sakpolitik. Den ligger i linje med innehållet och överdriver inte. Framing är procedurinriktad mer än ideologisk.

💬 Språkvinkling

Språket är torrt och informativt; värdeladdade ord förekommer främst i citat som "obefintlig". Ingen dramatik eller moraliserande ton. Neutralt verbval.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på en intervju i SvD och återger främst C-ledarens röst. Inga kommentarer från andra partier, väljare eller oberoende experter. Perspektivet är ensidigt och saknar prövning av påståendet.

🔎 Utelämnanden

Saknas: sammanhang om C:s tidigare statsministerlinjer och vad ett sent besked betyder för regeringsbildningen. Jämförelse med andra partiers besked och hur vanligt detta är nämns inte. Ingen analys av strategiska motiv eller möjliga konsekvenser för väljarna.

✅ Slutsats

Texten är processfokuserad, kort och utan normativt språk, vilket speglar en teknokratisk och status quo-inriktad ansats. Den återger främst en aktörs påstående utan motröster eller analys, vilket ger en mittenpräglad, neutral ton snarare än en ideologisk vinkling.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är deskriptiv men lyfter Centerns obeslutsamhet, vilket ramar in frågan som ett potentiellt problem utan att utveckla sakskälen.

💬 Språkvinkling

Saklig ton, få värdeladdade ord; citatet om efterfrågan som "obefintlig" är neutralt återgivet.

⚖️ Källbalans

Endast Centerns partiledare refereras via SvD-intervju; inga andra partier, experter eller väljare får komma till tals.

🔎 Utelämnanden

Ingen kontext om hur Centerns besked påverkar regeringsalternativen, tidigare ställningstaganden eller eventuell kritik från andra aktörer.

✅ Slutsats

Artikeln är främst informativ men vilar helt på Centerns perspektiv utan alternativa röster. Innehållet handlar om partiets taktiska överväganden och ger därmed störst utrymme åt en mittenposition, medan ideologiska eller kritiska vinklar från vänster eller höger saknas.

25% Vänster · 55% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken framhäver Centerpartiets osäkerhet och möjligheten att besked dröjer, vilket ger en neutral och informativ inramning utan tydlig värdering.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt och återger citat utan laddade ord. Ingen part får negativ eller positiv värdering genom ordval eller ton.

⚖️ Källbalans

Endast Centerpartiets partiledare och partiets perspektiv lyfts fram. Andra partier eller väljare utanför C får ingen röst.

🔎 Utelämnanden

Det saknas kommentarer från andra partier, politiska analytiker eller väljare om vad ett sent besked kan innebära för regeringsbildningen eller väljarnas val.

✅ Slutsats

Artikeln fokuserar på Centerpartiets interna process och återger partiledarens syn utan att ta ställning eller lyfta fram ideologiska konflikter. Avsaknaden av andra perspektiv och den teknokratiska tonen ger ett tydligt centerperspektiv, där balans och process betonas snarare än ideologiska skiljelinjer.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

▶ Filtrera artiklar (5315 artiklar: 1432 vänster 3485 center 398 höger )

Rubriker

Kategorier

Dominant vinkling

Modellkonsensus

Läkemedelsjätten Johnson & Johnson döms betala miljonskadestånd

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Ofördelaktig för

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

Fem gripna för terrorplaner mot julmarknad i Tyskland

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Ofördelaktig för

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

Flera skjutna vid Brown university i USA

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

Många svenskar nära striderna

📝 Sammanfattning

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Neutral för

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden

✅ Slutsats

📰 Rubrikvinkling

💬 Språkvinkling

⚖️ Källbalans

🔎 Utelämnanden